Visingsö och borgen Näs

[anganatyr]

Det skulle alltså gå att jämföra med det tidigare Birka. Där Adelsö/Visingsö och Birka/Jönköping spelar en liknande roll. När anlades Jönköping och var en plats med handel?

Så här står det vid ett snabbsök på Wikipedia (som man får vara lite skeptisk till tills man har bättre källor).

Den 18 maj 1284 fick staden sina stadsprivilegier – som första stad i Sverige – avfattade på latin av Magnus Ladulås och dagtecknat på Alsnö i Mälaren. Privilegierna bekräftades och förnyades bland annat 1288, 1338 och 1349 av Magnus Eriksson, 1417 av Erik av Pommern, av Karl Knutsson och av de tre Sturarna. Gustav Vasa utökade 1524 stadens stapelrätt.[3] Men redan den 21 december 1278 utfärdade Magnus Ladulås "in castro Junakøpung" (från Jönköpings fäste), ett på latin skrivet brev rörande utbyte av kronogods. Efter 1300-talets mitt ersattes ofta formen Junakøpunger med Jonakøpunger. Omkring år 1400 ändras namnet till Jønakøpung, varefter namnet Jönköping befästs.

Uppgiften kommer från ^ Kring staden Jönköpings äldsta historia, [Till minne av Jönköpings stads 650-årsjubileum], Ragnar Olsson, utgiven av Mäster Gudmunds Gille, Jönköping 1934 s. 6ff, enligt wiki-sidan.

[Yngwe]

Privelegiebrevet för Jönköping är det äldsta bevarade, men kan nog inte göra anspråk på att vara det första i landet. I själva verket är det bevarade brevet knappast Jönköpings första då det handlar om utökade privilegier. Jönköping fanns alltså redan 1284. 1278 utfärdas brev från Jönköpings slott SDHK 1065

Från mitten 1200-talet finns arkeologi som visar på en "hantverksgata" med järnhantering. Källa

[anganatyr]

Privelegiebrevet för Jönköping är det äldsta bevarade, men kan nog inte göra anspråk på att vara det första i landet. I själva verket är det bevarade brevet knappast Jönköpings första då det handlar om utökade privilegier. Jönköping fanns alltså redan 1284. 1278 utfärdas brev från Jönköpings slott SDHK 1065

Från mitten 1200-talet finns arkeologi som visar på en "hantverksgata" med järnhantering. Källa

Intressant uppsats! Så här står det i slutsatsen och sammanfattningen.

Slutsatser

Mycket tyder på att järnet var en viktig ekonomisk faktor i Jönköpings stadsbildningsprocess. Stadens karaktärisering som tidig ”industristad” torde ha sin relevans utifrån de faktiska belägg som presenterats . I omgivande landskap fanns naturtillgångarna men också konkreta exempel på järnframställning, varifrån järn spårats till Jönköping, där bearbetning, handel och distribution har skett. Bakomliggande krafter förefaller främst ha varit kronan. Bilden av järnhanteringen i södra Vätterbygden under tidig medeltid har klarnat en smula, men nya frågor har uppstått. Regionen norra Småland– södra Östergötland– och Östra Västergötland har mycket att erbjuda för framtida forskning och kan gärna integreras i nationella forskningsperspektiv som rör den tidigmedeltida järnhanteringen. Viktor Rydberg hade rätt – smidet var stadens förnämsta näring!

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att sätta den tidigmedeltida järnhanteringen i södra Vätterbygden i nya perspektiv. Främst används det arkeologiska källmaterialet för att visa järnhanteringens betydelse för Jönköpings tillkomst som stad och se möjliga kopplingar till produktionsområden för järnframställning. Järnhanteringen har haft stor politisk betydelse i städer som Visby, Trondheim och förmodligen Kalmar även om flera författare vad gäller för sistnämnda stad har en avvikande uppfattning. I dessa städer har stora mängder järnslagg påträffats i de äldsta kulturlagren som indikerar omfattande och tidig närmast ”industriell” järnbearbetning, särskilt kan vad vi kan se för Visby och Trondheim. I Jönköping och Trondheim finns även belägg på smides-/verkstadsplatser. Utgrävningarna i Jönköping ger goda belägg för att järnhantering hade stor betydelse för stadens ekonomiska framväxt. Utifrån arkeologiska resultat och metallurgiska analyser finns belägg för en koppling till lokalproducerat järn från Tabergsområdets blästjärn och från Öggestorpsområdet. Från Öggestorp finns ännu inga arkeologiska belägg i form av medeltida järnproduktionslämningar, men en rad indicier pekar mot högaristokratiskt intresse av bygden. Med utgångspunkten Öggestorp och Tabergsområdet vill jag visa att detta ”Järnbaraland” – norra Småland, södra Östergötland och östra Västergötland – har varit en betydande bygd för järnhantering och dess betydelse manifesteras i kungaborgen på Visingsö. Detta belyses av järnframställningsplatser, järnsmidesverksamhet och stormannaelitens – främst Bjälboättens – organisation av järnhanteringen mot bakgrund av samtida politik, med riksbildning och ökad varuhandel.

[Bäckahästen]

Privelegiebrevet för Jönköping är det äldsta bevarade, men kan nog inte göra anspråk på att vara det första i landet. I själva verket är det bevarade brevet knappast Jönköpings första då det handlar om utökade privilegier. Jönköping fanns alltså redan 1284. 1278 utfärdas brev från Jönköpings slott SDHK 1065

Från mitten 1200-talet finns arkeologi som visar på en "hantverksgata" med järnhantering. Källa

Är det bara järnet som har varit en viktig handelsvara eller finns det andra varor av betydelse?

[Yngwe]

Jag vet inte om någon annan betydande produkt från Jönköpingområdet.

[anganatyr]

Lite mer info om borgen Näs hamn.
https://arkeologijonkoping.wordpress.co ... -nasviken/

[Ättelägg]

En tanke kring Visingsös tidigare historia, kan ön, likt Birka varit en begravningsplats, en ort knuten till tro och därmed makt?

[Yngwe]

En tolkning av hur det kan sett ut, baserat på flera års undersökningar

Näs.jpg (112.48 KiB) Visad 6081 gånger

[Yngwe]

Och här ett bildspel som ger lite bakgrund till tolkningen.

https://www.youtube.com/watch?v=pojXn4bdgrM

[Bäckahästen]

En tolkning av hur det kan sett ut, baserat på flera års undersökningar

Näs.jpg

Snygg bild Yngwe!