Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Känner att svaren redan finns i tråden.
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Nä jag kan inte se vare sig i denna korta tråd eller i tidigare relaterade att du förklarar hur ekonomin faktiskt fungerade. Du går direkt från jordbruksöverskott till jordförvärv och avlöning av krigare , och investering i kontroll som du skrev. Inte via silver.
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Ja – utan silver finns ingen framåtskridande medeltid.
Silver kan skapa rörlig rikedom.
Det kan skapa individuella karriärer.
Det kan skapa handelseliter.
Men det kan inte skapa:
– territoriell kontroll
– stabil beskattning
– intern administration
– klientnätverk
– våldskapital i skala
Det kräver en tvingande skattebas.
Och den basen är jord.
Det du beskriver – sjöfart, handel, resursnoder –
kan absolut rubba den sociala balansen lokalt.
Det är därför kuststäder och handelsplatser producerar:
– rika köpmän
– karriärfrälse
– hovmän
– legosoldater
– sedermera bankirer
– biskopar
Men de producerar inte territorialstater.
Det är därför Lübeck inte blir ett kungarike.
Det är därför Novgorod måste bygga sin makt
på agrar beskattning i pogoster.
Silver kan flyttas.
Jord kan inte.
Och det är hela skillnaden.
Det är därför all varaktig makt i medeltiden
– även handelsbaserad makt –
i slutänden alltid förankras i jord.
Det är därför även:
– handelsvinster
– plundringssilver
– tribut
– tullar
omedelbart omsätts i:
– jordköp
– förläningar
– klosterdonationer
– kyrkbyggen
– rättigheter
– ämbeten
Det är därför silvret aldrig skapar
en alternativ elitstruktur i inlandet.
Det skapar en överbyggnad
på den agrara hierarkin.
Så ja:
Tillgång till silver kan absolut förändra
den lokala maktbalansen.
Men bara tillfälligt.
Den långsiktiga vinnaren
är alltid den som kontrollerar jorden
och beskattningsbasen.
Det är därför:
– kungabaser uppstår i fullåkersbygder
– kyrktätheten ligger där
– fogde/tegnsystem uppstår där
– territorial administration uppstår där
och inte i handelsnoderna.
Silver är katalysatorn.
Jorden är reaktorn.
Silver kan skapa rörlig rikedom.
Det kan skapa individuella karriärer.
Det kan skapa handelseliter.
Men det kan inte skapa:
– territoriell kontroll
– stabil beskattning
– intern administration
– klientnätverk
– våldskapital i skala
Det kräver en tvingande skattebas.
Och den basen är jord.
Det du beskriver – sjöfart, handel, resursnoder –
kan absolut rubba den sociala balansen lokalt.
Det är därför kuststäder och handelsplatser producerar:
– rika köpmän
– karriärfrälse
– hovmän
– legosoldater
– sedermera bankirer
– biskopar
Men de producerar inte territorialstater.
Det är därför Lübeck inte blir ett kungarike.
Det är därför Novgorod måste bygga sin makt
på agrar beskattning i pogoster.
Silver kan flyttas.
Jord kan inte.
Och det är hela skillnaden.
Det är därför all varaktig makt i medeltiden
– även handelsbaserad makt –
i slutänden alltid förankras i jord.
Det är därför även:
– handelsvinster
– plundringssilver
– tribut
– tullar
omedelbart omsätts i:
– jordköp
– förläningar
– klosterdonationer
– kyrkbyggen
– rättigheter
– ämbeten
Det är därför silvret aldrig skapar
en alternativ elitstruktur i inlandet.
Det skapar en överbyggnad
på den agrara hierarkin.
Så ja:
Tillgång till silver kan absolut förändra
den lokala maktbalansen.
Men bara tillfälligt.
Den långsiktiga vinnaren
är alltid den som kontrollerar jorden
och beskattningsbasen.
Det är därför:
– kungabaser uppstår i fullåkersbygder
– kyrktätheten ligger där
– fogde/tegnsystem uppstår där
– territorial administration uppstår där
och inte i handelsnoderna.
Silver är katalysatorn.
Jorden är reaktorn.
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Kanske först då, att Lübeck och de andra tyska Östersjöstäderna inte bildade ett rike bör nog ses i ljuset av att de redan tillhörde ett rike...
Sen vet jag inte riktigt var jag ska fortsätta eftersom det här kommer en massa påståenden
Intern administration, ja det är väl handelns främsta kännetecken. Inte minst Hansan som förutom att hålla räkenskap, råd och skapa regler inom organisation skriver avtal med en uppsjö stater...
Stabil beskattning kan belastas allsköns produkter. Fisk, järn, skinn och handel är precis lika beskattningsbara som spannmål och kor.
Klient nätverk.,ja Appropå handel då
Våldskapital., ja det köper man ju av Hansan, så vem sitter egentligen på det?
Det jag menar här är att samhället är mycket mer komplext än att det kan förklaras med en enkel bonde struktur som i sin tur lider av stora problem att bli inom sina ramar. Det är sen länge för många andra påverkande faktorer, och under medeltiden tar det fart eftersom vi får den skriftliga administrationen. Och den fungerar lika väl i rand- och marginalbygd som i fullåkersbygd.
Du skriver att Småland är besvärlig att infoga i systemet. Men varför vill man då ha med det? Jo för att det smakar mer än det kostar. Där finns järn, en i allra högsta grad omsättningsbar vara, och där finns smör, det enklaste omsättningsbara livsmedlet förutom spannmål det enda som inte kräver enorma mängder salt, något som måste importeras. Här finns kommunikationsvägar. Och det är inte tomt, där finns folk som producerar sin egen mat på jordbruk jakt och fiske. Djur har utmärkt bete i hagar och skogar och det finns goda jordar även om de inte täcker hela bygder och allt som oftast har mycket sten.
Den jorden är fulletablerad sen länge så du har exakt samma situation som i fullåkersbygden. Det är alltså inget mysterium att det ploppar upp frälse där, och det kan inte förklaras med västgötska utstationering av riddare i kungens tjänst som ska vakta ingenting alls. Allt det här gäller ju givetvis för andra landsdelar också. Ja dom är mer utspridda, men alla världsliga mekanismer fungerar, och de gångbara värdena finns där.
Sen vet jag inte riktigt var jag ska fortsätta eftersom det här kommer en massa påståenden
Intern administration, ja det är väl handelns främsta kännetecken. Inte minst Hansan som förutom att hålla räkenskap, råd och skapa regler inom organisation skriver avtal med en uppsjö stater...
Stabil beskattning kan belastas allsköns produkter. Fisk, järn, skinn och handel är precis lika beskattningsbara som spannmål och kor.
Klient nätverk.,ja Appropå handel då
Våldskapital., ja det köper man ju av Hansan, så vem sitter egentligen på det?
Det jag menar här är att samhället är mycket mer komplext än att det kan förklaras med en enkel bonde struktur som i sin tur lider av stora problem att bli inom sina ramar. Det är sen länge för många andra påverkande faktorer, och under medeltiden tar det fart eftersom vi får den skriftliga administrationen. Och den fungerar lika väl i rand- och marginalbygd som i fullåkersbygd.
Du skriver att Småland är besvärlig att infoga i systemet. Men varför vill man då ha med det? Jo för att det smakar mer än det kostar. Där finns järn, en i allra högsta grad omsättningsbar vara, och där finns smör, det enklaste omsättningsbara livsmedlet förutom spannmål det enda som inte kräver enorma mängder salt, något som måste importeras. Här finns kommunikationsvägar. Och det är inte tomt, där finns folk som producerar sin egen mat på jordbruk jakt och fiske. Djur har utmärkt bete i hagar och skogar och det finns goda jordar även om de inte täcker hela bygder och allt som oftast har mycket sten.
Den jorden är fulletablerad sen länge så du har exakt samma situation som i fullåkersbygden. Det är alltså inget mysterium att det ploppar upp frälse där, och det kan inte förklaras med västgötska utstationering av riddare i kungens tjänst som ska vakta ingenting alls. Allt det här gäller ju givetvis för andra landsdelar också. Ja dom är mer utspridda, men alla världsliga mekanismer fungerar, och de gångbara värdena finns där.
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Det du precis hela tiden glömmer är populationens koppling till territoriell riksenhet. Jag ser inga andra motsättningar i de exempel du drar upp. Jag förstår inte riktigt vad du vill säga. Jag tror skillnaden är att jag utgår från ett rikstänk. Jag förnekar inte städer och handelsorgsnisationer och inte heller deras värde för samhällen. Men, och det är kärnan, vissa samhällen utvecklas till riken medan andra inte gör det trots att de verkar i samma sfär under samma betingelser utifrån handelsnätverk men utvecklar ändå ingen riksorgsnisation. Här finns en närmast övertydlig faktor. Territoriellt definerande slättbygdslandskap.
Alltså. Handel förklarar cirkulation av rikedom.
Den förklarar inte varför vissa samhällen utvecklas till riken och andra inte.
Du skrev:
“ Du skriver att Småland är besvärlig att infoga i systemet. Men varför vill man då ha med det? Jo för att det smakar mer än det kostar. Där finns järn, en i allra högsta grad omsättningsbar vara, och där finns smör, det enklaste omsättningsbara livsmedlet förutom spannmål det enda som inte kräver enorma mängder salt, något som måste importeras. Här finns kommunikationsvägar. Och det är inte tomt, där finns folk som producerar sin egen mat på jordbruk jakt och fiske. Djur har utmärkt bete i hagar och skogar och det finns goda jordar även om de inte täcker hela bygder och allt som oftast har mycket sten.”
Ja, jag skulle gärna vända på argumentet och fråga varför Smāland valde att gå samman med Västergötland om man hade så bra organisation själva? Min modell säger att de, rǎknat i volymer, saknade populationsunderlaget och den översiktliga organiseringspotentialen för våldskapital. Att just vara en resursrik granne till en militärt starkare region är incitament nog att ingå juridiska överenskommelser som inte minst skyddar mot plundring. I första hand kanske man ville styra bort plundringen mot andra grannar. Incitamentet för plundringsutflykter är nämligen betydligt starkare eller snarast nödvändiga i fullåkersregioner. Hansan mfl merkantila strukturer är ju snarare motkrafter som i längden flyttar samhällena bort från plundringsekonomin. Smålänningarna är ju de stora vinnarna.
Småland tar del av rikets våldskapital utan att i samma skala behöva reproducera det själv.
Det avstyr plundring, behåller autonomi och slipper bygga egen tvångsstruktur.
Det är inte svaghet.
Det är rationell positionering.
Alltså. Handel förklarar cirkulation av rikedom.
Den förklarar inte varför vissa samhällen utvecklas till riken och andra inte.
Du skrev:
“ Du skriver att Småland är besvärlig att infoga i systemet. Men varför vill man då ha med det? Jo för att det smakar mer än det kostar. Där finns järn, en i allra högsta grad omsättningsbar vara, och där finns smör, det enklaste omsättningsbara livsmedlet förutom spannmål det enda som inte kräver enorma mängder salt, något som måste importeras. Här finns kommunikationsvägar. Och det är inte tomt, där finns folk som producerar sin egen mat på jordbruk jakt och fiske. Djur har utmärkt bete i hagar och skogar och det finns goda jordar även om de inte täcker hela bygder och allt som oftast har mycket sten.”
Ja, jag skulle gärna vända på argumentet och fråga varför Smāland valde att gå samman med Västergötland om man hade så bra organisation själva? Min modell säger att de, rǎknat i volymer, saknade populationsunderlaget och den översiktliga organiseringspotentialen för våldskapital. Att just vara en resursrik granne till en militärt starkare region är incitament nog att ingå juridiska överenskommelser som inte minst skyddar mot plundring. I första hand kanske man ville styra bort plundringen mot andra grannar. Incitamentet för plundringsutflykter är nämligen betydligt starkare eller snarast nödvändiga i fullåkersregioner. Hansan mfl merkantila strukturer är ju snarare motkrafter som i längden flyttar samhällena bort från plundringsekonomin. Smålänningarna är ju de stora vinnarna.
Småland tar del av rikets våldskapital utan att i samma skala behöva reproducera det själv.
Det avstyr plundring, behåller autonomi och slipper bygga egen tvångsstruktur.
Det är inte svaghet.
Det är rationell positionering.
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Men Kungsune, smålänningarna går inte samman med Västergötland, än mindre bara Västergötlands fullåkersbygd.
Jag tror du gravt överskattar Vara-Slättens storlek och befolkningsmängd och inflytande. Ja dom är fler per kvadratkilometer men inte i den grad att det definierar hela landsändan. Territoriellt definierande slättbygdslandskap är ju bara en faktor X, för vad betyder det ens? Det antyder att andra brukade områden inte skulle vara indelade i ägor, vilket ju vi båda vet inte är sant. Eller att dessa ägor skulle ligga utspridda med en massa outnyttjat land utan tillhörighet mellan dem. Det vet iallafall jag att det inte är sant.
Jag tror du gravt överskattar Vara-Slättens storlek och befolkningsmängd och inflytande. Ja dom är fler per kvadratkilometer men inte i den grad att det definierar hela landsändan. Territoriellt definierande slättbygdslandskap är ju bara en faktor X, för vad betyder det ens? Det antyder att andra brukade områden inte skulle vara indelade i ägor, vilket ju vi båda vet inte är sant. Eller att dessa ägor skulle ligga utspridda med en massa outnyttjat land utan tillhörighet mellan dem. Det vet iallafall jag att det inte är sant.
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Det jag hela tiden för i båda trådarna är inte “var finns mest jord” utan vems intresse det ligger i att överhuvudtaget definiera ett territorium som ett rike.
Du har ännu inte formulerat någon alternativ mekanism som besvarar den frågan.
Vem tjänar på att dra gränser, samla underlag, definiera rättsordning, kräva skatt och monopolisera våld?
Det är där diskussionen fastnar.
Och jo – Småland och Västergötland går definitivt samman.
Det är inte en tolkning, det är ett källfaktum.
Det beskrivs uttryckligen i flera medeltida källor att de tillhör samma kungarike.
De ingår i samma rättsordning, samma kyrkliga struktur, samma kungliga sfär.
Du har ännu inte formulerat någon alternativ mekanism som besvarar den frågan.
Vem tjänar på att dra gränser, samla underlag, definiera rättsordning, kräva skatt och monopolisera våld?
Det är där diskussionen fastnar.
Och jo – Småland och Västergötland går definitivt samman.
Det är inte en tolkning, det är ett källfaktum.
Det beskrivs uttryckligen i flera medeltida källor att de tillhör samma kungarike.
De ingår i samma rättsordning, samma kyrkliga struktur, samma kungliga sfär.
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Ett rike är det ju redan då, det är ju något som kan vara förenade med lösare sammansatt, som tysk-romerska. En nation eller en stat under en kung i sitt medeltida format antar jag att du menar.
Den som har ambitioner för det är ju var som aspirerar på den livsfarliga titeln kung enligt romersk-katolska modell, något som främjas av kyrkan. Detta då de är i behov av skydd och juridiskt stöd.
Det är alltså ett försök till kopiering av andra statsbildningar runt om i Europa som läggs ovanpå redan existerande lager av organisation. Det är inget som växer fram organiskt utifrån en viss befintlig struktur.
I detta pågår då en ständig kamp om makt mellan ständigt skiftande koalitioner.
Om man ska prata i termer av att ansluta sig till ett annat landskap så lär det ju vara Östergötland eftersom stora delar av Småland ingår i lagsagan. Så den ibland framförda tanken att Småland inte var svenskt, det är ju någon slags snedtolkning av den något diffusa traditionen Eriksgata blandat med missförståndet att Småland var en enhet, men det blev det ju först på 1500-talet.
Den som har ambitioner för det är ju var som aspirerar på den livsfarliga titeln kung enligt romersk-katolska modell, något som främjas av kyrkan. Detta då de är i behov av skydd och juridiskt stöd.
Det är alltså ett försök till kopiering av andra statsbildningar runt om i Europa som läggs ovanpå redan existerande lager av organisation. Det är inget som växer fram organiskt utifrån en viss befintlig struktur.
I detta pågår då en ständig kamp om makt mellan ständigt skiftande koalitioner.
Om man ska prata i termer av att ansluta sig till ett annat landskap så lär det ju vara Östergötland eftersom stora delar av Småland ingår i lagsagan. Så den ibland framförda tanken att Småland inte var svenskt, det är ju någon slags snedtolkning av den något diffusa traditionen Eriksgata blandat med missförståndet att Småland var en enhet, men det blev det ju först på 1500-talet.
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Ja ur ett nordostsmåländskt oersoektiv ligger Östergötland nära tillhands. Och Östergötland har ingen fullåker menar du?
Vem kan faktiskt bära upp den kopierade strukturen i praktiken?
Det räcker inte att aspirera på kungatiteln.
Det räcker inte att kyrkan vill ha en kung.
Det räcker inte att man har juridiska modeller.
Det krävs ett demografiskt och militärt underlag som kan:
– ta ut skatt stabilt
– rekrytera våldskapital
– reproducera klientnätverk
– bära en administrativ överbyggnad över tid
Annars faller hela konstruktionen.
Du har nu själv accepterat att:
• riket är en överbyggnad
• kopierad från kontinenten
• främjad av kyrkan
• lagd ovanpå existerande strukturer
• beroende av koalitioner
• beroende av våldskapital
• beroende av stabil beskattning
Men du har fortfarande inte besvarat:
Vilken typ av landskap krävs där man faktiskt kan bära detta?
(I vilket landskap lyckas den kontinentalt formade strukturen lättast och snabbast att etablera sig?)
Hur ser det ut ex med just katolska kyrkans stiftsorganisering. Var gick transformationen smidigast.
Det är hela frågan.
Vem kan faktiskt bära upp den kopierade strukturen i praktiken?
Det räcker inte att aspirera på kungatiteln.
Det räcker inte att kyrkan vill ha en kung.
Det räcker inte att man har juridiska modeller.
Det krävs ett demografiskt och militärt underlag som kan:
– ta ut skatt stabilt
– rekrytera våldskapital
– reproducera klientnätverk
– bära en administrativ överbyggnad över tid
Annars faller hela konstruktionen.
Du har nu själv accepterat att:
• riket är en överbyggnad
• kopierad från kontinenten
• främjad av kyrkan
• lagd ovanpå existerande strukturer
• beroende av koalitioner
• beroende av våldskapital
• beroende av stabil beskattning
Men du har fortfarande inte besvarat:
Vilken typ av landskap krävs där man faktiskt kan bära detta?
(I vilket landskap lyckas den kontinentalt formade strukturen lättast och snabbast att etablera sig?)
Hur ser det ut ex med just katolska kyrkans stiftsorganisering. Var gick transformationen smidigast.
Det är hela frågan.
Re: Medeltidens elit - brödgivaren, tjänstemän eller entreprenörer
Jo jag har besvarat det flera gånger och det handlar egentligen inte så mycket om vilket landskap, utan vilka resurser som krävs. Men självklart är det knutet till varandra på flera vis.
Så ja, det behövs tillgång till mat för att föda många. Men det behövs också järn, kol, salt, honung, tyg och mycket mer. Utan det blir det ingen elit utan en hoper proppmätta stenåldersgubbar som fasar för när järnfolket kommer och snor allt. Så ser det ju inte ut för när medeltiden börjar har man haft mer än tusen år på sig att komma överens. Det är ju därför vi ser att eliten finns både på slätten och där det är kuperat och där det finns sjöar och skog. Sen är det självklart att noderna blir där det finns mest folk. Det är inte för att någon tvingar dit dom under hot, utanför att det är så folk funkar. Du ser exakt samma sak i varenda liten bygd. Du kan förklara Skaras läge med exakt samma mekanism som varenda sockenkyrkas.
Sen skapas noder där andra villkor gäller så dom hamnar ibland på andra ställen än dom folktätaste, för att efter en tid själva bli folktäta.
Alltså, samhället var allt för komplext för att förklaras så förenklat och svartvitt. Utvecklingen är inte så centrisk och enkelriktad. Det är massor av saker som spelar in.
Så ja, det behövs tillgång till mat för att föda många. Men det behövs också järn, kol, salt, honung, tyg och mycket mer. Utan det blir det ingen elit utan en hoper proppmätta stenåldersgubbar som fasar för när järnfolket kommer och snor allt. Så ser det ju inte ut för när medeltiden börjar har man haft mer än tusen år på sig att komma överens. Det är ju därför vi ser att eliten finns både på slätten och där det är kuperat och där det finns sjöar och skog. Sen är det självklart att noderna blir där det finns mest folk. Det är inte för att någon tvingar dit dom under hot, utanför att det är så folk funkar. Du ser exakt samma sak i varenda liten bygd. Du kan förklara Skaras läge med exakt samma mekanism som varenda sockenkyrkas.
Sen skapas noder där andra villkor gäller så dom hamnar ibland på andra ställen än dom folktätaste, för att efter en tid själva bli folktäta.
Alltså, samhället var allt för komplext för att förklaras så förenklat och svartvitt. Utvecklingen är inte så centrisk och enkelriktad. Det är massor av saker som spelar in.