Åttakantiga kyrkor i Sverige
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1973
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Åttakantiga kyrkor i Sverige
Tack BalticSea.
Re: Åttakantiga kyrkor i Sverige
Der er jo også bogen
Centralkyrkor inom svenska kyrkan 1820-1920, men de kirker er for nye til mig.
Centralkyrkor inom svenska kyrkan 1820-1920, men de kirker er for nye til mig.
Senast redigerad av 1 BalticSea, redigerad totalt 28 gånger.
Re: Åttakantiga kyrkor i Sverige
En orsak till att timra åttakantigt är att då blir det inte så långt mellan knutarna. En fristående timmervägg som skall vara mer än 7 eller 8 meter lång från knut till knut blir lätt ostadig. Det går att bygga den någon meter längre med diverse knep men vid 10-15 meter är det definitivt stopp. För att få stabilitet i långa fristående väggar måste en del timmer vara full längd och det blir svårt att hugga bra knutar när skillnaden på toppdiameter och rotdiameter blir för stor. Så långt timmer blir väldigt grovt i låman och tungt att hantera.
Ett sätt att kringgå det här för att få ett stort kyrkorum är att timra blockkistor i långsidorna. Så som kyrkan i Vörå (tidigt 1600-tal senare ombyggd till korskyrka) och gammelkyrkan i Malax (1600-tal numera riven) och kyrkan i Jukkasjärvi (tidigt 1600-tal).
Ett annat sätt är att timra korta stumpar till tvärväggar så som i långlogarna i Västerbotten.
Ett tredje sätt är att timra i korsform eller stöda långsidorna med någon sakristia eller annan utbyggnad.
Ett fjärde sätt är att timra åttkantigt. Så som rundlogarna i Västerbotten och många kyrkor. Kyrkan i Kvevlax (1690-talet senare ombyggd till korskyrka) är ett fint exempel. Genom att timra en utdragen åttkant blev långsidorna så pass korta att man klarade att få dem stabila av timmer i hanterliga dimensioner utan följare eller blockkistor. Säkert har folk timrat rent åttkantiga kyrkor av samma orsak.
Bara litet funderingar av en timmerman.
Ett sätt att kringgå det här för att få ett stort kyrkorum är att timra blockkistor i långsidorna. Så som kyrkan i Vörå (tidigt 1600-tal senare ombyggd till korskyrka) och gammelkyrkan i Malax (1600-tal numera riven) och kyrkan i Jukkasjärvi (tidigt 1600-tal).
Ett annat sätt är att timra korta stumpar till tvärväggar så som i långlogarna i Västerbotten.
Ett tredje sätt är att timra i korsform eller stöda långsidorna med någon sakristia eller annan utbyggnad.
Ett fjärde sätt är att timra åttkantigt. Så som rundlogarna i Västerbotten och många kyrkor. Kyrkan i Kvevlax (1690-talet senare ombyggd till korskyrka) är ett fint exempel. Genom att timra en utdragen åttkant blev långsidorna så pass korta att man klarade att få dem stabila av timmer i hanterliga dimensioner utan följare eller blockkistor. Säkert har folk timrat rent åttkantiga kyrkor av samma orsak.
Bara litet funderingar av en timmerman.
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1973
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Åttakantiga kyrkor i Sverige
Väldigt intressant. Tack heimlaga!heimlaga skrev: En orsak till att timra åttakantigt är att då blir det inte så långt mellan knutarna. En fristående timmervägg som skall vara mer än 7 eller 8 meter lång från knut till knut blir lätt ostadig. Det går att bygga den någon meter längre med diverse knep men vid 10-15 meter är det definitivt stopp. För att få stabilitet i långa fristående väggar måste en del timmer vara full längd och det blir svårt att hugga bra knutar när skillnaden på toppdiameter och rotdiameter blir för stor. Så långt timmer blir väldigt grovt i låman och tungt att hantera.
Ett sätt att kringgå det här för att få ett stort kyrkorum är att timra blockkistor i långsidorna. Så som kyrkan i Vörå (tidigt 1600-tal senare ombyggd till korskyrka) och gammelkyrkan i Malax (1600-tal numera riven) och kyrkan i Jukkasjärvi (tidigt 1600-tal).
Ett annat sätt är att timra korta stumpar till tvärväggar så som i långlogarna i Västerbotten.
Ett tredje sätt är att timra i korsform eller stöda långsidorna med någon sakristia eller annan utbyggnad.
Ett fjärde sätt är att timra åttkantigt. Så som rundlogarna i Västerbotten och många kyrkor. Kyrkan i Kvevlax (1690-talet senare ombyggd till korskyrka) är ett fint exempel. Genom att timra en utdragen åttkant blev långsidorna så pass korta att man klarade att få dem stabila av timmer i hanterliga dimensioner utan följare eller blockkistor. Säkert har folk timrat rent åttkantiga kyrkor av samma orsak.
Bara litet funderingar av en timmerman.
Re: Åttakantiga kyrkor i Sverige
Forsinket tak til heimlaga ... som det ses, kom hans indlæg på 25/12-2024, da jeg holdt julepause.
I mellemtiden er det blevet forår, og her kommer en opdatering, der omhandler munkeordener og deres eventuelle indflydelse på forskelligt vedrørende kirkers indretning.
Nogen kan muligvis bidrage med fagudtryk, som jeg ikke kender, men hvis vi skal gøre det enkelt, kan man vel forestille sig en paraply over munkeordener, og derunder en opdeling, som jeg ikke skal detaljere her, søg selv mere information.
1. Benediktinske og/eller Cisterciensere (eller andre) aflagde efter en prøvetid (som novice) løfte om at leve i kyskhed, fattigdom og lydighed. Med baggrund i det sidste underkastede munken sig priorens (den lokale chef) ret til at bestemme over dem, f.eks. om de måtte forlade klostret. Ordet kloster er afledet af det latinske klausur, som betyder indelukke. Benedikts regel er, som det vil være mange bekendt, opkaldt efter St. Benedikt af Nurcia (ca. 480 til 547).
https://lex.dk/benediktinere
https://lex.dk/klausur
2. Den første og anderledes 'munkeorden' er afledt af St. Augustin af Hippo (354-430).
I modsætning til de først nævnte munkeordener adskiller Augustinere sig ved, at de ikke er stedbundne, de skal med andre ord ikke blive i den fælles bolig, klostret.
Et eksempel på, at der i middelalderen var augustinere i datidens Danmark, er "det skønne sted" (locus celebris) Dalby nær ved Lund. I foråret 2010 afholdt Lunds Universitet et symposium med samme latinske titel, og her medvirkede en augustiner, der fortalte om sit liv og gerning. Han bor og spiser sammen med de andre og har altså et fællesskab, men arbejdet foregår i det omliggende samfund, hvor han er ansvarlig for et antal sjæle (mennesker), der kan have behov for hjælp og støtte.
https://lex.dk/augustinere
https://www.kristendom.dk/indf%C3%B8rin ... lske-orden
3. Som det vel er kendt af de fleste her, fandtes der jo også religiøse ridderordener, hvis formål var at beskytte pilgrimme i Det Hellige Land og bekæmpe hedninge – mest kendt er nok (A) Johanniter også kaldet hospitalsriddere, rhodeserriddere og malteserriddere og (B) Tempelriddere.
Man behøver ikke være professor for at regne ud, at disse riddere ikke var stedbundne, men de havde såkaldte kommanderier med bolig, kapel, kirke - hvorfra ridderne kunne rykke ud og bekæmpe fjender, forsvare uskyldige o.s.v.
Begge disse ridderordener havde også regler, og begge var først inspireret af Augustinerne.
Hvad Johanniterne angår, overtog de dele af Augustinernes regel, og da reglen for tempelridderne senere skulle skrives, blev der først kigget på augustinernes regel, senere på benediktinerne og premonstratensernes.
https://lex.dk/johannitere
https://lex.dk/tempelriddere
Raymond de Puy var johanniternes 2. stormester, og han skrev:
“In the name of God, I Raymond Servant of Christ’s poor and Warden of the Hospital of Jerusalem, with the counsel of all the Chapter, both clerical and lay brethren, have established these commandments in the House of the Hospital of Jerusalem: Firstly, I ordain that all the brethren, engaging in the service of the poor, should keep the three things with the aid of God which they have promised to God, that is to say, chastity and obedience, which means whatever thing is commanded them by their masters, and to live without property of their own: because God will require these three things of them at the Last Judgement.”
* -- de skulle altså leve i kyskhed og lydighed, rette sig efter deres herrer, og leve uden deres egen ejendom: fordi Gud vil kræve disse tre ting af dem ved den sidste dom.
*
Lødig faglitteratur om ridderordnerne er skrevet af hhv Helen Nicholson og Malcolm Barber. Sidstnævnte har f.eks. skrevet at tempelriddere blev set som et afkom af (udtryk for) Augustins retfærdige krigslære og den gregorianske model af milites Christi, --- kristne riddere kunne forsvare landet fra ikke-kristne og dræbe dem uden at synde.
*
Hvor vil jeg hen med alt det? Tidligere har jeg gjort opmærsom på tallet otte (8) og dets betydning i tidlige kristendom. Læs dette om Augustin og tallet seks (6) og tænk videre:
https://biblehub.com/library/augustine/ ... ion_of.htm
Få af riddermunkenes kirker hvor tallet seks indgår i indretningen, meget kort fortalt:
Johanniternes kirke Little Maplestead og Tempelriddernes kirke i London.
Dertil kommer Østerlars Kirke (*) på Bornholm. De tre har alle et centralt "rum" omgivet af seks søjler (støtter, piller), hvor der oprindeligt kan have stået noget, som skulle tilbedes – tænk f.eks. på ediculen over gravkammeret i Den Hellige Gravs Kirke, hvor midten er omgivet af otte piller og tolv søjler.
Augustin tillagde tallet 12 en særlig teologisk betydning. I “De civitate Dei” (Guds stad, citeret ovenfor), skriver han også, at 12 symboliserer helhed og fuldkommenhed i kirken, idet det favner både Israels folk (de tolv stammer) og Kristi efterfølgere (de tolv apostle).
Han forklarer også, at 12 er produktet af 3 og 4, hvor 3 ofte står for det guddommelige (f.eks. Treenigheden) og 4 for verdens skabelse (de fire verdenshjørner). Når disse multipliceres, får man 12, som dermed bliver et billede på en slags “totalitet” eller “domsmæssig helhed” — for eksempel de tolv troner, hvor apostlene skal dømme Israels tolv stammer. Indvielseskors er anbragt 12 steder og kan stadig ses i en del kirker.
Ja, man bestemmer selv, om man vil begynde at tælle alverdens ting og sager i de kirker, man besøger.
(*) Mon augustinerne i Dalby var involveret i byggeriet af Østerlars Kirke? Den har ikke kun seks søjler omkring det centrale sted, men også 12 udvendige lisener på apsis.
Find selv flere eksempler og skriv gerne om dem her i tråden.
*BS
I mellemtiden er det blevet forår, og her kommer en opdatering, der omhandler munkeordener og deres eventuelle indflydelse på forskelligt vedrørende kirkers indretning.
Nogen kan muligvis bidrage med fagudtryk, som jeg ikke kender, men hvis vi skal gøre det enkelt, kan man vel forestille sig en paraply over munkeordener, og derunder en opdeling, som jeg ikke skal detaljere her, søg selv mere information.
1. Benediktinske og/eller Cisterciensere (eller andre) aflagde efter en prøvetid (som novice) løfte om at leve i kyskhed, fattigdom og lydighed. Med baggrund i det sidste underkastede munken sig priorens (den lokale chef) ret til at bestemme over dem, f.eks. om de måtte forlade klostret. Ordet kloster er afledet af det latinske klausur, som betyder indelukke. Benedikts regel er, som det vil være mange bekendt, opkaldt efter St. Benedikt af Nurcia (ca. 480 til 547).
https://lex.dk/benediktinere
https://lex.dk/klausur
2. Den første og anderledes 'munkeorden' er afledt af St. Augustin af Hippo (354-430).
I modsætning til de først nævnte munkeordener adskiller Augustinere sig ved, at de ikke er stedbundne, de skal med andre ord ikke blive i den fælles bolig, klostret.
Et eksempel på, at der i middelalderen var augustinere i datidens Danmark, er "det skønne sted" (locus celebris) Dalby nær ved Lund. I foråret 2010 afholdt Lunds Universitet et symposium med samme latinske titel, og her medvirkede en augustiner, der fortalte om sit liv og gerning. Han bor og spiser sammen med de andre og har altså et fællesskab, men arbejdet foregår i det omliggende samfund, hvor han er ansvarlig for et antal sjæle (mennesker), der kan have behov for hjælp og støtte.
https://lex.dk/augustinere
https://www.kristendom.dk/indf%C3%B8rin ... lske-orden
3. Som det vel er kendt af de fleste her, fandtes der jo også religiøse ridderordener, hvis formål var at beskytte pilgrimme i Det Hellige Land og bekæmpe hedninge – mest kendt er nok (A) Johanniter også kaldet hospitalsriddere, rhodeserriddere og malteserriddere og (B) Tempelriddere.
Man behøver ikke være professor for at regne ud, at disse riddere ikke var stedbundne, men de havde såkaldte kommanderier med bolig, kapel, kirke - hvorfra ridderne kunne rykke ud og bekæmpe fjender, forsvare uskyldige o.s.v.
Begge disse ridderordener havde også regler, og begge var først inspireret af Augustinerne.
Hvad Johanniterne angår, overtog de dele af Augustinernes regel, og da reglen for tempelridderne senere skulle skrives, blev der først kigget på augustinernes regel, senere på benediktinerne og premonstratensernes.
https://lex.dk/johannitere
https://lex.dk/tempelriddere
Raymond de Puy var johanniternes 2. stormester, og han skrev:
“In the name of God, I Raymond Servant of Christ’s poor and Warden of the Hospital of Jerusalem, with the counsel of all the Chapter, both clerical and lay brethren, have established these commandments in the House of the Hospital of Jerusalem: Firstly, I ordain that all the brethren, engaging in the service of the poor, should keep the three things with the aid of God which they have promised to God, that is to say, chastity and obedience, which means whatever thing is commanded them by their masters, and to live without property of their own: because God will require these three things of them at the Last Judgement.”
* -- de skulle altså leve i kyskhed og lydighed, rette sig efter deres herrer, og leve uden deres egen ejendom: fordi Gud vil kræve disse tre ting af dem ved den sidste dom.
*
Lødig faglitteratur om ridderordnerne er skrevet af hhv Helen Nicholson og Malcolm Barber. Sidstnævnte har f.eks. skrevet at tempelriddere blev set som et afkom af (udtryk for) Augustins retfærdige krigslære og den gregorianske model af milites Christi, --- kristne riddere kunne forsvare landet fra ikke-kristne og dræbe dem uden at synde.
*
Hvor vil jeg hen med alt det? Tidligere har jeg gjort opmærsom på tallet otte (8) og dets betydning i tidlige kristendom. Læs dette om Augustin og tallet seks (6) og tænk videre:
https://biblehub.com/library/augustine/ ... ion_of.htm
Få af riddermunkenes kirker hvor tallet seks indgår i indretningen, meget kort fortalt:
Johanniternes kirke Little Maplestead og Tempelriddernes kirke i London.
Dertil kommer Østerlars Kirke (*) på Bornholm. De tre har alle et centralt "rum" omgivet af seks søjler (støtter, piller), hvor der oprindeligt kan have stået noget, som skulle tilbedes – tænk f.eks. på ediculen over gravkammeret i Den Hellige Gravs Kirke, hvor midten er omgivet af otte piller og tolv søjler.
Augustin tillagde tallet 12 en særlig teologisk betydning. I “De civitate Dei” (Guds stad, citeret ovenfor), skriver han også, at 12 symboliserer helhed og fuldkommenhed i kirken, idet det favner både Israels folk (de tolv stammer) og Kristi efterfølgere (de tolv apostle).
Han forklarer også, at 12 er produktet af 3 og 4, hvor 3 ofte står for det guddommelige (f.eks. Treenigheden) og 4 for verdens skabelse (de fire verdenshjørner). Når disse multipliceres, får man 12, som dermed bliver et billede på en slags “totalitet” eller “domsmæssig helhed” — for eksempel de tolv troner, hvor apostlene skal dømme Israels tolv stammer. Indvielseskors er anbragt 12 steder og kan stadig ses i en del kirker.
Ja, man bestemmer selv, om man vil begynde at tælle alverdens ting og sager i de kirker, man besøger.
(*) Mon augustinerne i Dalby var involveret i byggeriet af Østerlars Kirke? Den har ikke kun seks søjler omkring det centrale sted, men også 12 udvendige lisener på apsis.
Find selv flere eksempler og skriv gerne om dem her i tråden.
*BS