Västergötlands bon

1066 - 1520
AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands bon

Inlägg av AndreasOx » 3 oktober 2021, 20:02

Japp försökte få till något strukturellt med de 4 Bragnum utan att lyckas. Eftersom alla 4 har intressanta lägen och/eller fynd som runstenar och halsringar håller jag med om att en betydelse "bragnar-hem" (bragnar = krigare i skaldevisor vad jag förstår) är mer sannolik än "höjd-hem".
De tre Skövde ligger perifert i förhållande till centralbygder - hur vill du tolka dess lägen?

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands bon

Inlägg av Valdemar » 3 oktober 2021, 20:51

Håller med om Bragnum.

Skedemosse på Öland är antagligen öns ”förkristna domkyrka”. Det finns extremt mycket hästben i mossen och namnet indikerar ”Skeid” dvs hästkapplöpningar. Flera väldigt rika platser heter Skede/Skövde osv.

I Bohuslän finns exempelvis Skee, platsen anges som ”Skeid - Hof” under medeltid. Fantastiskt läge och fynd.

- Skövde med fynd som Timboholm m fl
- Ale Skövde ligger intill Lödöse och inte långt från Alvhem med flera guldfynd
- Kulling Skövde ligger vid Vårgårda där man nyligen hittat ett stort antal stora hallar från järnåldern i samband med vägbygge.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands bon

Inlägg av AndreasOx » 8 oktober 2021, 16:11

Snabb genomgång av de sex Åsaka som samtliga redan under medeltiden och idag är obetydliga socknar.
Alla utom Väne-Åsaka ligger i utkanten av sitt härad, dvs inte sannolikt att de hade någon häradsfunktion.
* Barne vid Nossan, nära Bragnum
* Kållands vid Lidan, grannsocken med Als härad och Lidköping
* Skånings vid Dalaån, Hertigabo ('härförarens by') och Viglunda ('stridslunden'), grannsocken Järnsyssla och Götala
* Vartofta vid Ätran, "bosocken" mycket strategiskt läge som "vakt" till Falbygden
* Vilske nära Lidan, mellan Finnestorp och Falbygden
* Väne vid Lerumsån, nära boets huvudgård (Hullsjö)

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands bon

Inlägg av Valdemar » 9 oktober 2021, 07:08

Gissar att de är mycket gamla och att de haft en regional funktion (om någon) snarare än för enskilda härader.

Castor
Inlägg: 1028
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Västergötlands bon

Inlägg av Castor » 13 oktober 2021, 09:27

    Valdemar skrev:
    26 september 2021, 14:30
    Asige räknas som den enda Åsaka utanför Västergötland. Men vid en viktig led in till Västergötland och med den ”västgötska” Köingekragen nära.
    I Norge finns ju ortnamnet Asak som är analogt med västgötska Åsaka.

    https://www.historielag.no/informasjon/ ... 13304&af=1

    Valdemar
    Inlägg: 1782
    Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

    Re: Västergötlands bon

    Inlägg av Valdemar » 13 oktober 2021, 14:44

    Tack Castor

    Intressant analys som visar på att det inte är naturfenomen bakom namnen utan att de antagligen är sakrala och på ”viktiga” platser. Visar åter igen på Västergötlands ställning som lika mycket norskt/danskt som svenskt. Finns även ett Åsaka i norra Bohuslän.

    Användarvisningsbild
    Yngwe
    Inlägg: 4400
    Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
    Ort: Gränna

    Re: Västergötlands bon

    Inlägg av Yngwe » 13 oktober 2021, 16:04

    Och ett Åsak ( fd Asaka ) i Hälsingland . Man kan nog möjligen finna några tänkabara möjliga till, men mönstret förblir ju likväl tydligt!

    Tycker det stärker tanken att den här gränsen mellan Norge och Sverige är en ganska sen företeelse och att det nog ursprungligen har tillhört en rätt enhetlig kultursfär Runt Viken och Vänern som idag är delad mellan Norge och Sverige.

    Soar
    Inlägg: 99
    Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

    Re: Västergötlands bon

    Inlägg av Soar » 11 januari 2024, 13:23

    Det är enbart Gudhem som fortsätter att vara en viktig centralplats av bonas huvudgårdar. Övriga 7 blir obetydliga socknar eller enbart gårdar. Long, Skalunda, Vad och Ås var samtliga annexförsamlingar. Se även sid 32 i min skrift. Detta visar mycket tydligt på att bona - och därmed härader - i Västergötland måste vara gamla strukturer, betydligt äldre än 1200-talet.
    Jag tycker påståendet att övriga sju huvudgårdar sjunker ner i obetydlighet är oriktigt. Samtliga är i slutet av medeltiden byar om 5 eller fler gårdar. Störst var Vartofta by, som bestod av inte mindre än 15 gårdar, samtliga i Varnhems klosters ägo så vitt jag kan förstå. Vartofta, Gudhem, Long och Ökull hamnade alla i kyrkans händer, förmodligen redan tidigt eftersom inga åtkomsthandlingar finns för någondera av dem. Gemensamt för alla gårdarna är snarare att de omorganiserats från storgårdar till landbobyar, vilket ju skedde med de allra flesta gods under medeltidens lopp. Att bonas huvudgårdar var av ringa betydelse mot medeltidens slut är alltså inte någon god grund till slutsatsen att bona måste vara mycket gamla.
    Man kan spekulera mycket omkring bonas märkliga geografi - ex. att Als härad tillhörde Longs bo (...)
    Fördelningen av härader på de olika gårdarna är väl utifrån sakören på landstinget. Här kan man väl anta att två principer varit gällande: dels ska sakörena fördelas någorlunda jämnt för att tillgodose samtliga gårdars behov, och dels ska böterna kunna föras till gårdarna på ett logistiskt smidigt sätt. Böterna betalades ju senare ofta med oxar, och det är väl rimligt att tro att de gjorde det även under 1200-talet. De långsmala bona skulle mot bakgrund av detta närmast kunna antas återspegla vägnätet. Kind-Redväg-Vartofta utgör ju till exempel en välkänd led, Longs bo innefattar två vägstreckningar från sydväst mot Skara.

    Men det handlar som sagt om fördelning av bötesbelopp, till vilken gård respektive härads konungssakören skall transporteras. Att förutsätta att det samtidigt handlar om en administrativ indelning på andra plan, någon sorts förvaltningslän eller liknande, tror jag är att läsa in alldeles för mycket.

    Soar
    Inlägg: 99
    Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

    Re: Västergötlands bon

    Inlägg av Soar » 11 januari 2024, 16:54

    Huvudgårdarna senare öden har beskrivits av Claesson:
    48

    Donerats till kloster: Gudhem (1160-talet) Vartofta Ökull

    Biskopsbordet: Long

    Okända öden: Hullsjö Skalunda Vad Ås
    1500-talets jordeböcker visar en blandning av ägoförhållanden (skatte, frälse och kyrko
    Fortsätter citera AndreasOx' fina arbete. Det är intressant att se vad som hände med huvudgårdarna.

    Var det bara en del av Gudhem som blev kloster på 1100-talet, uppbyggt kring den så kallade kungsgårdskyrkan? 1216 donerade kung Johan Sverkersson vad han ägde i Gudhem, eller ska SDHK 343 snarare tolkas som att han avsäger sig sina anspråk på Gudhem? Exkung Valdemar utfärdade ett brev i Gudhem 1276, därefter är drottning Margareta den enda monark som kan beläggas ha vistats där. Är det först någon gång efter 1276 som hela Gudhem kom att tillhöra klostret?

    Ökull kan ju tänkas ha blivit överflödigt sedan Axevalla hus uppförts alldeles intill. Slottets namn ska däremot inte tolkas som Ökullsvall utan som afsevall enligt Lundahl.

    I Vartofta härad framträder ju Ettak redan på kung Valdemars tid som kunglig vistelseort, och behöll ställningen som kungsgård hela medeltiden ut. Har det kanske skett ett byte med Varnhems kloster? En anledning skulle kunna vara att Ettak hade ett lämpligare läge ur försvarssynpunkt i och med det bepansrade rytteriets införande.

    Vad kan beläggas som vistelseort för kung Birger samt för Magnus Eriksson två dagar i november 1351, då drottning Blanka också var med. 1442 utfärdar däremot kung Kristofer ett brev i grannsocknen Hjälstad på sin Eriksgata, vilket väl får tas som ett tecken på att Vad inte längre fungerade som kungsgård. Vid slutet av medeltiden bestod Vads by förutom prästgården av fem skattegårdar, och Vad var således den enda av bonas huvudgårdar som kan sägas ha disponerats av kungamakten vid denna tid. Kanske lades huvudgården om i landbogårdar på drottning Margaretas tid. Då genomfördes i alla fall flera andra förändringar i kronans jordbestånd i trakten. 1396 och 97 byttes ett flertal gårdar i Vadsbo bort till domprosten i Skara mot dennes gods i Fässberg, med nära och bra till Älvsborg, och 1411 bytte drottningens fogde lite gårdar å kronans vägnar.

    I samma veva pantades Ettak bort och det mesta av Skalunda skänktes ev till drottningens trogne Nils Svarte Skåning 1397. Brevet i fråga finns dock i danska riksarkivet, så jag kan inte komma åt det. Hullsjö och halva Ås hamnade ju också under frälse på ett eller annat sätt.

    Skriv svar