Västergötlands agrara utveckling

500 f.Kr. - 1066
Användarvisningsbild
Leif
Inlägg: 354
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:00
Kontakt:

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av Leif » 25 januari 2017, 09:13

AndreasOx skrev:Jag antar att uttagen avspeglar kommunikationer (avstånd till krävande borg/stad), lokala strukturer m.m. minst lika mycket som verklig lokal produktion.
Västergötland är ju rejält borgtätt. Även om jag saknar ett par på denna karta så ger den en viss bild av situationen:
Bild
Kartan är länkad från: http://www.bjellum.se/7Nolbrea/medeltid ... borgar.htm
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.

Användarvisningsbild
Leif
Inlägg: 354
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:00
Kontakt:

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av Leif » 25 januari 2017, 09:17

Kungsune skrev: Ja och samtidigt som den är ointressant för skatteinsamlandet så kan den ändå vara jätteviktig för det lokala samhället. Rödjords/myrmalms-järnet är ju i princip oersättligt fram till 1600-talet. Först då lär man ju sig att göra smidesjärn av bergsmalm. .
Jajjemän, visst är det så. Samtidigt så har vi områden där man under yngre järnålder utvunnit järn men inte gjort det under medeltiden. Om jag minns rätt vill säga. Tänker på Englunds avhandling om järnhantering i södra västergötland. (kan såklart minnas fel, har inte bläddrat i den avhandlingen på typ 10 år)

Englund, Lars-Erik. 2002. Blästbruk. Myrjärnshanteringens förändringar i ett långtidsperspektiv. Stockholm. Diss
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av Valdemar » 25 januari 2017, 10:32

En spännande häradsgräns är den vid offerplatsen i Finnestorp. Här möts 3 härader? Platsen är även mitt emellan den befolkningstäta Varaslätten och Falbygden. Finnestorp upphörde som offerplats någon gång på 500-talet och det är knappast någon slump att platsen ligger på häradsgränser. En territoriell indelning (som inte behövt kallats Härad) känns rimlig tillbaka till folkvandringstid med beaktande av offerplatsens placering. Bl.a. Frans Herschend har pekat på en möjligt stark central styrning av Västergötland under Folkvandringstid vilket skulle illustreras av att välståndet i form av guld ansamlats på få platser i stora mängder, vilket skiljer sig från exempelvis Öland. En central styrning kanske styrker sannolikheten för en administrativ indelning från den tiden?

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av AndreasOx » 25 januari 2017, 10:47

Exakt så tänker även jag. Därför är det så intressant att enbart Trässberg i Als härad (Al = helgedom?) och Trävattna med Finnestorp är på bägge sidor om Lidan. Emellan dessa socknar utgör Lidan härads- och bogräns (förutom mellan Al och Barne). Så man kan faktiskt uppställa en hypotetisk kronologi som du skriver. Att Als härad uppenbarligen (samma ortsnamn) är "bildat" från Ållebergs fjärding ger också en möjlighet att Als härad skapades omkring en kultplats när Västergötland enades, före 500-talet om Finnestorp, som den sydliga kultplatsen vid Lidan, utgör ett slutdatum. Finnestorp ligger på gränsen mellan Laske, Vilske och Skåning, i 3 olika bon. Gäsene hd några kilometer söderut, och Vilske-Åsaka som grannsocken. Trässberg gräns mellan Al, Kålland och Kinne, i varsitt bo, och granne med Kållands-Åsaka.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av Valdemar » 25 januari 2017, 10:55

Även Ale Härad har "samma" namn. Ale betyder de heliga platserna och är ett förkristet begrepp.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av AndreasOx » 25 januari 2017, 11:03

Att häradsnamnen Al/Alir verkligen betyder 'al' med betydelsen 'helig plats' är tydligen omtvistat men känns plausibelt. Har inte alls studerat Ale hd, är Alvhem/Skepplanda den enda tänkbara centralplatsen?

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av Valdemar » 25 januari 2017, 12:57

Visst är alla ortsnamn kontroversiella men jag tror inte Ale är mer så än de flesta andra. To m den fanatiskt försiktige Hugo Karlsson anser att Ale betyder heliga platser. Alvhems Kungsgård är en tydlig centralplats med rötter i järnåldern. Ortsnamn, fynd och ägande i historisk tid pekar tydligt ut platsen. Nedanför kungsgården ligger Haj (fd Harg) sjö. Intill kungsgården ligger även Frövet med guldskatt från folkvandringstid. Gården ligger på den högsta punkten med utsikt över älven (och har haft eget kapell), i en jordbruksbygd. Från platsen kontrolleras Göta Älv samt den viktiga leden in i Västergötland via Grönån. Platsen är i sin struktur mycket lik det danska Tissö. Runt gården finns flera funktioner kvar i ortsnamnen:

Ale/sakrala platser - Harg Sjö, Frövet
Juridik - Tingstad och Tingberg
Militär - Tängevallen och Lid samt (Fornborgar i Örnäs, Ranneberg, Rapungaberget, Angertuvan)

http://wadbring.com/historia/undersidor ... ungsgarden

Användarvisningsbild
Leif
Inlägg: 354
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:00
Kontakt:

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av Leif » 25 januari 2017, 16:04

Jag jobbade ett tag på Jönköpings länsmuseum där ortnamnsforskaren Jan Agertz verkade. Det var intressant att prata ortnamn med honom. Hans grundläggande metod var i princip:
1/ finn de gamla namnformerna så långt bak i tiden som möjligt. Genom olika uppteckningar och alternativa skrivningar ges en indikation om vad som avses.
2/ hur ligger platsen i landskapet och vad finns runt omkring. Detta styr hur namn lämpligen bör tolkas.

Jan skrattade gott åt en del arkeologiska* försök att använda ortnamn, han var en vänlig man så han brukade anstränga sig för att inte såra någon men kunde ändå inte låta bli att rätta de värsta tokigheterna och missförstånden som den lärare han i grunden var.

Sedan är själva förutsättningen att lyckas att man har stor förståelse för hur språk fungerar, själv har jag inte den kompetensen så jag gör aldrig några egna ortnamnstolkningar eller gissningar utan förlitar mig på de forskare som brukar betraktas som tillförlitliga / auktoriteter.
________________
*eller hembygdsforskares försök. Ett tag var han med på p4 jönköping och svarade på ortnamnsfrågor, det var tydligen väldigt uppskattat.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av Valdemar » 25 januari 2017, 19:13

Absolut Leif

I det fallet jag nämner ovan kan man utgå från Hugo Karlssons ortsnamn vid Älven samt Torsten Anderssons Västsverige för 1000 år sedan. Då denna trakt är min 'favorit' har jag även tagit mig friheten att stämma av med forskare som Stefan Brink och Per Vikström. Sen gör även forskare fel ibland.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Västergötlands agrara utveckling

Inlägg av Yngwe » 25 januari 2017, 22:44

AndreasOx skrev:
Kungsune skrev:Jo, men det intressanta är ju "Falan".
Min utgångspunkt är att försöka förstå häradsindelningen, och specifikt varför Lidan utgör häradsgräns och inte övriga vattendrag. Falbygden är givetvis "urbygden" med mer lättbrukade jordar.
Vattendrag som gräns är ju inget ovanligt, iallafall inte om vi tittar på gränser som politiker och administratörer dragit. Och vi kan ju knappast se att t.ex. Als härad försvinner, och att Kinnefjärding skapas, på grund av demografiska förändringar, och inte heller geografiska. Det måste alltså röra sig om administration och politik, förmodligen med rent ekonomiska förtecken. Med den insikten förstår vi att utan ett gott källäge så är vi helt utan chans att förstå varför de ser ut som de gör...

Skriv svar