Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Kungsune]

Ja, de återkommer i sagor, anglosaxisk lag och som kungens svurna män. Om Olof Skötkonungs maktbas utgick från Skara stift så är det inte konstigt om han behövde representation i de riksdelar där hans jurisdiktion inte var lika hemtam.

[Kungsune]

Brinks analys av ortnamnen i Uppland är stringent men utgår från ett lokalt perspektiv. Ger nan källornas
Vision om förstatliga riken lite andrum får man ett holistiskt perspektiv därman kan bevittna de initiala stegen mot en riksbildning.

[Yngwe]

Ja, de återkommer i sagor, anglosaxisk lag och som kungens svurna män. Om Olof Skötkonungs maktbas utgick från Skara stift så är det inte konstigt om han behövde representation i de riksdelar där hans jurisdiktion inte var lika hemtam.

Jo att det är fråga om män i kungens tjänst är väl en ganska brett accepterad hållning. Men på vilket sätt är väl kanske inte ens i det källrika England riktigt klart. Men intressant hypotes. Frågan är , kan vi knyta dem starkare till något slags fogde-nästen genom ortsnamn, geografi, arkeologi?

[Kungsune]

I anglosaxiska källor är funktionen tydlig. Saken är ju mest att ortnsmnsstrukturerna följer samma mönster som landskapslagarna. Har msn som mig varit intresserad av liknande mönster i stads/riksbildningar globalt så undrar man lite varför man valt att tolka bilden omvänt i just Sverige.

[Yngwe]

Jag kan iallafall inte finna några uppgifter om en klart definierad funktion för de engelska tegnarna... och
Denis Sukhino-Khomenko, skriver ju en del om om oklarheten... jag kan inte se att han landar i någon så tydlig funktion som en fogde, utan snarast om att det är att betrakta mer som en samhällsklass som är kungen trogen...

Och det lär ju vara rätt troligt att vi lånat in titeln från det anglosaxiska området då riktigt tidiga förekomster saknas såväl i den anglosaxiska som skandinaviska sfären, det är alltså inget allmängermanskt begrepp. Därmed bör deń skandinaviska innebörden vara relativt likartad den anglosaxiska...

[Kungsune]

Det beror på hur mycket du vill veta. I Anglosaxiska lagen framkommer att de har privilegier och skyldigheter. I princip vad vi kallar frälse senare i sverige. En form av riddarklass som har rusttjänst. Mer än så behövs inte för denna diskussion. Tegnarna är samtidigt bara en del av ett större mönster. Västgötalagen innehåller regler för hur man ska ta hänsyn till väringar. En region som har överskott av en krigarelit skapar väringar. Det tyder på att det fanns en etablerad krigarklass. Det är inte vanliga lillebröder som ger sig av för att pröva lyckan. Nej de har rättigheter hemma och är minst jämnbördiga med jordägarklassen när de återvänder. Det kan inte vara en slump att tegnstenarna är överrepresenterade numerärt i samma landskap. Olof hade skolats i danskt systemtänk och därför är det inget konstigt att hitta trelleborgshus i närheten av Varnhem. Om man läser in hur omgivande befolkning beskrivs i västgötalagen (man får minnas att den länge är ensam i sitt slag) verkar Jönköpings län och Västergyllen i Östergötland ha varit mer eller mindre inkorporerade i detta tidiga riksbygge där jordägareliten utgör tingsbas och värvningsutbud. Det är bygder som producerar lagringsbart overskott i sådana volymer att man kan hålla en rörlig elit. Vi pratar inte arméer. Det här är före konsoliderade stater så det handlar om små hirder men dessa var fullkomligt nödvändiga för att bygga handelsnätverk och driva in skyddspengar. Att någon manifesterar närvaro i en region signalerar ambitioner, inte faktisk makt. När Skötkonung fick Ranrike handlar det väl mest om rätten att förhandla avgifter och försvarsorganisation(vem gör vad när) i en region som förblev relativt autonom. Randbygder som Bohuslän och Halland är ju aldrig tydligt tillhöriga något rike före senmedeltiden. En tegneby är ju i modellen då mer av en gård med skattskrivningskontor/kommisarie.

[Yngwe]

Precis, de motsvarar frälse, inte specifikt funktionen fogde, vilket jag var på jakt efter. Antagandet du gör är rimligt, men så klart skulle man behöva förankra det med ett lite djupare resonemang, med jämförelser som jag tidigare nämnde.

[Kungsune]

Ja egentligen är det inte så svårt. Det här är historiska frågor som har lösningen öppen om man vågar sig på lite algebra och då med analogier från andra organiserade järnålderssamhällen som ex frankiska riket. Om vi vänder på det och tittar från andra hållet. Dvs att Uppland är kärnland och befolkningen där har privilegiet att välja kung som sedan skulle utsätta götalandskapen för en djupt förödmjukande uppvisningsritt där deras godkännande bara är ceremoniell. Vad har vi för institution som möjliggör rundturen så kungen inte blir ihjälslagen? Ingenting! Inga kungliga övervakningsmän, inga tegnebyar och rinkebyar. Dessutom räkna ut 70% av befolkningen från den legitima församlingen? Nej de soår som skulle finnas finns inte. Spår som finns talar snarare om ett precis omvänt förhållande.

[Artesien]

Som alltid mycket bra Kungsune. Ett modernt och realistiskt narrativ om landets uppkomst är angeläget. Önskar bara att ngn av de professionella arkeologerna och historikerna kunde skriva om det här också publikt.

Givetvis måste man se hur andra nationer formas - speciellt den anglosaxiska och den danska - för att kunna förstå hurt vårt eget land blev en nation. Tanken att den kristna moderna nationen växte fram norrifrån, från periferin, borde framstå som absurd. Ljuset kom västerifrån, från England, via Danmark. Sagorna, krönikorna, arkitekturen, kyrkorna, magnaternas geografiska bas, den äldsta lagen - allt pekar i samma riktning.

En aspekt som jag funderar på är geografi och transportteknik. Vi får ständigt höra, inte minst här på detta forum, att sjötransporter var säkra och landtransporter var farliga. Dvs, man seglade fram och tillbaka över Vänern och Vättern, upp och ner och tvärs Östersjön, västerut mot brittiska öarna hela tiden. Veritabla marina autostrador osv. Det skulle därmed vara logiskt att det danska inflytandet hoppade över Väster- och Östergötland, Närke och Sörmland för att direkt ta sig till Mälaröarna och Tiundaland.

Jag ställer mig frågande inför detta paradigm: att segla runt på det sätt som beskrivs var säkert bra men bara på vår och sommar. I de norska och isländska sagorna upphör i princip all sjöfart när höststormarna kommer. Hjältar, kungar och jarlar spenderar vintrar hos varandra (ofta är just vintervisten den narrativa grunden för vänskap och fiendeskap mellan olika protagonister). I Henrik av Livoniens krönika lever den lilla korsfararstaten runt Riga isolerat från sitt livsviktiga stöd från väst från och med höst till vår. Och alla som läst om krigen mellan England och Frankrike slås av hur väderlek är fullständigt avgörande för diverse operationer som kväver korsande av engelska kanalen.

Mao, geografisk närhet på fastland, var mycket viktigare än vad vissa historiker och arkeologer vill tro. På vintern tex mycket enkelt. Tom under 1200-talet, när det verkar ske ett rejält fartygsmässigt tekniksprång, föredrog danskarna att ta sig till Estland via svenska Östersjökusten och de finska öarna istället för att segla tvärs över Östersjön. Tro fan det, det var livsfarligt ute på sjön!

Därmed skulle jag vilja hävda Västergötland, geografiskt och därmed också kulturellt var mycket nära den nordiska centralbygden på Jylland, Själland och Fyn.

[Yngwe]

Artesien jag instämmer med vintriga sjöresor, det höll man nog på ett minimum. Det man nog får ha klart för sig är att landresor under vintern inte heller var så självklart enkla och ofarliga. Som du skriver satt man nog inne stora delen av den tiden på året.

Sen, javisst , anglosaxiska inflytande är självklart. Men "tyskt"inflytande då? Och östligt från Kiev och Novgorod?
Är det inte en gammal synd att utgå ifrån att vårt land kom till som en mer eller mindre lyckad kopia på England?

Vi kan ju se att oavsett exakt funktion för tegnarna, så är det en väldigt kortlivad historia i Sverige,