Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Ättelägg]

Likheter finns men även så olikheter då det sas nya länder som uppstår. Dock finns det tillhörigheter, folknamn osv. Frågan kring identitet och folknamn är tämligen väl belyst och när vi tittar på överklassen kunde man vara lite olika utifrån situation. Övergång mellan olika tillhörigheter berodde nog mycket på individens förutsättningar som exempelvis socioekonomisk klass, extremerna träl-kungaätt. Dock tenderar de styrande gärna känna sig ha kontroll över ytor och ägodelar, gärna i stabila former och juridik, vilket i sig inte är att förvåna sig över då det ligger i egenintresse sas. Anglosaxiska hybridnationerna som växte fram under några århundraden lär ha spår både från brittiskt, romersk och germanskt arv vilket skapar sin egen särart men processerna är intressanta och frågorna likaså. Vi har ett antal olika nationer, Mercia, Northumbria, Kent, Anglien, saxiska och några mindre folkländer som stred mot varandra över århundraden med olika dominerande makter över tiden. Några vart intressant nog sett som överkungar, dvs, någon form av titulär utmärkelse gällande status mellan de olika kungahusen, men vilken varierade med maktfullkomligheten. Utifrån detta växte så småningom fram iden om anglen-engelsmannen som ett gemensamt namn på alla(?). Termen verkar utgå från top-down process och sas lagts/skapats utifrån behov av enhet eller möjligen som svar på det främmande - vikingar, danskar, normander - i en mer eller mindre politisk pr-formering.

[Anders i Uppsala]

Håller med om att det finns olikheter, särskilt när det gäller att England också fått impulser från keltisk och romersk kultur samt tidigare kontakt med kristendomen. Men mönstret med folk (angler, saxare, jutar respektive svear, götar) uppdelade i småkungadömen med (i alla fall perioder av) dominans av ett slags mäktigare överkungar är gemensamt för både England och Sverige.

[Ättelägg]

Valdermar: nå, visst finns det likheter utöver det synliga. En intressant faktum är att sutton hoo och andra guldverk enligt engelsmännen själva är produkter av skandinaviska guldsmeder. Intressant är att repliker eller mer korrekt utifrån engelsmännen att vi ser rent engelska produkter i gravar runt köping.

Ytterligare intressant är tystnaden kring artikeln som jag fick. Dess storartade härnledning av fyris som knutet till gml Uppsala har implikationer som nu bearbetas med djupa tankeväck får jag förmoda. Hur lösa detta? Om gml Uppsala ligger där det ligger med tydlig anknytning till slaget vid fyrisvallarna? Tja, helt enkelt att den enkla förklaringen är oftast den rätta, svearna hade sin maktbas i mälardalen och de tankar kring de olika skrifterna som finns är mer rätt än lösa spekulationer från bakgårds entusiaster som ser allt däri. Svearnas avstamp låg i mälardalen och de, likt dansken, byggde ett rike därifrån. Detta i sig gör inte andra landsändars historia mer svag utan det vi idag kallar sverige bygger på mer än, vad nu svear var, ett enkelt fenomen. Vi borde utifrån källäget kunna börja spekulera i Inge d:ä namn som exempel...inge=Yngve (inte du Yngwe), vad talar detta namn om. Förankring i Ynglingaätten?

[Yngwe]

Vad menas med utförligt....Västergötland är en sammanhållen byggd med gränsmarker runt om, inkl. sive vättern. Östergötland likaså med öppning mot bråviken och mälardalen liadant med öppning österut. Ärligt vad vill du ha mer? Bygderna finns där med en större befolkning vi slätt landet och en betydligt glesare vid gränsbygderna, att du sedan gått vilse i dagens samhälle må vara hänt, du är inte ensam, men vi talar utifrån en betydligt, avsevärd, mindre befolkning under järnåldern. Det vi har idag av gränsöverbyggande vägverk, inkl. järnväg, kanaler, fanns inte då. Lite löjligt att man ens behöver förklara det. De flesta hade nog med sitt, överklassen var proportionellt mycket små och likaså de gränsöverskridande. Så vad kräver du, du store Yngwe för att övertygas?

JA du (lille?) Ättelägg, jag förväntar mig att man kan redogöra för sina påståenden. Och med tanke på en så stark övertygelse i slutsatsen, så krävs ju ett utförligt svar, och inte något generaliserat antagande.

Du räknar upp tre områden, men det är ju en bild som utelämnar mycket. Om man tar FMIS till hjälp för att visa järnålderns bebyggelse genom att plotta typiska järnålders-fenomen som stenkretsar och gravfält, så ser vi ett ganska stort antal kluster. Landet består av betydligt fler tydliga regioner än Östergötland, Västergötland och Mälardalen. Där syns en bestående av södra Vätterbygden tillsammans med Laganstråket, en Kalmar-Öland, en runt Västervik som även omfattar delar av Östergötland. i Östergötland finns alltså två tydliga regioner. Likadant i Södermanland, där vi har en längs Mälaren, och en vid kusten som sträcker sig upp mot Katrineholm. Och så finns det fler ändå så klart. Regionerna avskiljer sig genom sina koncentrationer av lämningar betydligt mer än av områden utan lämningar emellan dom. Jo, det finns områden nästan helt utan lämningar, men samtidigt så om du börjar i Halland och går till fots, så kan du ta dig till Uppland utan att en enda gång har mer än två timmar till nästa lämning. Och kommer vi till kärnfrågan, så sitter delar av Sörmland ihop med Östergötland betydligt bättre än med Västmanland. Det finns ingen naturlig gräns dem emellan något Svealand och Götaland eftersom det finns en närmast obruten bebyggelse längs kusten från Hälsingland ner till Skåne.

[Ättelägg]

Järnåldern är en mycket lång period. Vad jag, lille Yngwe, berättar om är de mer större skeendena än bakgårdens utveckling. Men du har poänger naturligt vis, småttiga Yngwe. Så klart att även regioner bortom de av mig nämnda större klustren har en historia. Jag skulle än idag kunna vandra i obygden mellan de större klustren och inbilla mig att jag vandrar i en obebyggd värld, mikroskopiska Yngwe. Men någon känsla infinner sig eftersom jag navigerar utifrån gps att detta kanske inte är hela sanningen.

Eftersom jag själv bor i en bygd bortom de stora skeendena så är jag bekant med gränser. Historien är inte i sig själv lätt utifrån detta perspektiv men å andra sidan vad är lätt. Vad vi ser är lämningar efter mkt lång tid. Vi har regioner som tjust som verkar utifrån sin egen historia men som å andra sidan tämligen tidigt blir inlemmat i den svenska historien. Inte som egen nation, inte heller som fristående, juridisk, skapelse, utan får finna sig i att tillhöra något större än så. Vet inte vart du vill med din kverulans men leder i speciellt framåt. Att förringa dem som inte delar din övertygelse leder ingenstans. Att du har en tro och övertygelse kan stå för sig själv, men att minimera dem som tycker annorlunda är inte speciellt övertygande. Nå, förstår att du använde epitetet från min tidigare inlägg, vilket jag ber om ursäkt för. Men att minimera är något annat poängtera en upplåst självbild. Minimera är en härskarteknik och borde inte användas här men å andra sidan speglar det möjligen svårigheterna med att det för de mytologiska svearnas utpräglade ortnamnen alla hör hemma i mälardalen.

Vill man mer än problematisera borde man kunna lyfta blicken bortom hejarklacken och se de fakta vi har. Att ens favorit teori kanske inte träffar verkligheten borde mer sporra till att omvärdera det man trott. Men det är mycket begärt då stora investeringar finns.

[Yngwe]

JA som du säger Ättelägg, lille var ju en fråga om ur vilket perspektiv du kallade mig store. Jag mäter förvisso nästan 205 och väger in på dryga 110 kg, men det är ju sällan något som förs på tal här. Så den saken verkar vi vara överens om att vi lämnar därhän.

Men i övrigt är jag inte alls klar. Och jag pratar inte utifrån övertygelse än så länge utan utifrån fakta. Vem som helst kan gå in i Fornsök och se underlaget. Det är inte mer än 5 km mellan Krokeks lämningingar och Stavsjös dito. Och passande nog ser lämningarna relativt lika ut på båda sidor av gränsen. Det finns inget tydligt kulturbrott, och ingen markant språklig skillnad heller. Det finns ingen anledning till att anta att Krokeksborna måste ha setts som ett annat folk än Stavsjöborna. Det finns ingen självklarhet alls i det.

Det jag tror du gör är att blanda ihop socioekonomiska och med tiden även juridiska indelningar med kulturella. Du verkar anta att eftersom Krokekarna gick åt ett annat håll än Stavsjöarna när dom skulle på ting eller samlas till stor fest, så kan de inte betecknas med samma term. Och utav det så kommer då slutsatsen att Krokekarna är betydligt mer lika Ödeshögarna än Stavsjöarna, och det i den grad att de två förra måste vara en sak, götar, medans de sista måste vara en het annan sak, svear.

Och det, menar du är en självklarhet.... apropå övertygelse.

[Ättelägg]

Apropå övertygesle..............nå, 205 cm är att beakta...........själv är jag rena dvärgen i sammanhanget men ändock. Antar att krokek osv är gränsbygder eller så är det bara en fälla, men oavsett. Folk kommer att bete sig utifrån sina förutsättningar men detta styr inte dem som har makten. Vi har alltid bygder som skrider över gränser men att inte se att de stor slätterna sannolikt skapat en tendens till centrering av makt kan stå för den som utgår från sönderdelad mark. Hur kommer det sig att europa som kontinent har en tätare befolkning och med det en tätare befolkning? Kan.det.ha.med.mer. mat.och.större.befolkningsmängd? Eller bara slumpen??

Om du vägrar se att större, mer produktiv, produktionsyta som ger större folkmängd som en faktor så blir det svårt.

[Yngwe]

Ättelägg

Storlek på jorden mäts inte i centimeter eller kg utan i den allt för sällan använda enheten ödmjukhet.

Och Krokek är ingen fälla utan ett exempel.

Storpolitik och makt har enligt mig lite med svea-begreppet att göra. Och en produktiv jorbruksmark innebär inte nödvändigtvis konsoliderad rikedom, se på Bangladesh som smått tragiskt exempel...allt dom blev var väldigt många. Och t.ex. Västergötlands kanske mest värdefulla fynd , Mönekragen, återfanns i "glesbygden". Man kan faktiskt bli rik på annat n gröt och bröd....

Men , visst, inte tu tal om att slättbygderna utgör tyngdpunkter. Men igen, som du nyss skrev, skillnaden är inte stor nog för att man med makt ska kunna kontrollera några större områden utan socioekonomiskt så förblir enheterna relativt små. Fick jag gissa skulle jag säga att begreppen Västergötland och Östergötland är obetydligt äldre än kyrkans närvaro, och att även dessa landskap innan dess var indelat i strukturer som vi ser innan Uppland bildas. Dessa strukturer beror inte på någon övermakts räckvidd, utan troligen på rent praktiska saker såsom avstånd till befolkningstyngdpunkt eller i enstaka fall möjligen till någon gemensam intressepunkt.
Det enda som kan kallas nationer är alltså områden på några kvadratmil. Dom här små indelningarna överlever ju in i medeltid och bara Västergötlands och Östergötlands, möjligen Södermanlands, enande är så tidiga att vi inte kan se processen i källorna.

De enda som de äldsta källorna antyder är gemensamt för stora delar av landet är försvar och kult. Så tillsammans med geografi och språk är det för mig huvudkandidater till svea-definitionen.

[Ättelägg]

Håller med om det mesta men intressant är att inga andra bygder runt mälaren, som torde ha varit en alldeles ypperlig färdväg, än södermanland., Vad får dig att skygga Yngwe, är det Uppland, eller de övreriga som västmanland eller närke? Om du inte ser din egen grann i ögat när du så spontant bortser från det mycket intressanta Uppland så blir det besvärligt. Du kverulerar, du duckar och berömmer dig själv för vara opartisk och vetenskaplig. Stora ord och något fint att sträva efter men det kräver också en viss ödmjukhet och eftertänksamhet.

[Yngwe]

Håller med om det mesta men intressant är att inga andra bygder runt mälaren, som torde ha varit en alldeles ypperlig färdväg, än södermanland., Vad får dig att skygga Yngwe, är det Uppland, eller de övreriga som västmanland eller närke? Om du inte ser din egen grann i ögat när du så spontant bortser från det mycket intressanta Uppland så blir det besvärligt. Du kverulerar, du duckar och berömmer dig själv för vara opartisk och vetenskaplig. Stora ord och något fint att sträva efter men det kräver också en viss ödmjukhet och eftertänksamhet.

Anledningen till att jag inte nämner andra bygder runt Mälaren nu är att jg koncentrerade mig på övergången från Götaland till Svealand, alltså fullt tillräckligt för att illustrera själva frågeställningen om åtskilda regioner.
Och Uppland är ju i själva verket uppdelat i mindre enheter så pass länge att vi inte behöver förlita oss på arkeologi.

Men, du anser alltså fortfarande att de olika befolkningstyngpunkterna är fullgott motiv till att anta att sveabegreppet måte ha begränsats till Mälardalen?