Bra frågor Yngve som förtjänar genomtänkt genmäle så jag ber om att få återkomma i januari efter diverse helgfirande.
Emellertid tror jag du har fel vad beträffar vintern. Hos Henrik av Livonien finner man tex entusiastiskt krigande under vintermånaderna just för att det var lättare att färdas över frusen myrmark och liknade. Även i norska kungasagorna bedrivs strid på land under vintern och gärna med slädar och på skidor. Längre söderut på kontinenten är det tvärtom-krig under blöt vinter är krig i lervälling.
Vad beträffar anglosaxiskt inflytande är det inte så att det finns olika dominerande kulturer under specifika tidsperioder? Denna typ av frågeställning borde vara vanligt förekommande inom olika delar av akademin som tex idéhistoria. Jag kan för lite och skulle vilja läsa in mig innan jag på allvar fortsätter diskussionen. Men egentligen är det väl allmänmänskliga företeelser vi pratar om? Idag när kidsen pratar svengelska och alla politiska dumheter, vare sig de är höger eller vänster, kommer från USA, kan vi väl ändå uppskatta fransk eller tysk kultur?
Ved beträffar tegnar tror jag inte att de försvinner utan de fortsätter att leda - i England blir de baroner och hos oss frälse. Titlar förändras, politisk eller administrativa omständigheter ändras, men grundfunktionen som magnat/hirdsmedlem/länderman/man i vapen/fogde/riddare/väpnare osv fortsätter. Jag är övertygad om att det är tegnarnas barn och barnbarn som strider om makten 100 år senare - givetvis också med nya män (för så har det alltid varit och är fortfarande).
Jag är medveten om att mina svar är en aning ytliga och jag hoppas kunna återkomma när omständigheterna är sådana att jag kan sitta ner och bättre fokusera.
Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Nätterna är långa och kalla. Det går knappt att färdas i mörker i ett väglöst land. Det gäller att inte frysa ihjäl under natten. Ska gods transporteras under vintern ska hästar ha mat under färden. Det går inte bara att låta dem beta på en gräsäng när det ligger snö. Det var bara några funderingar.
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Ta din tid Artesien, sillen ska ju få sin tid också! 
Ja visst känner vi till fälttåg på vintern, den har ju sina fördelar. Men det motsäger väl inte att resor på vintern var bökiga och farliga, inte minst i glesbygd. Men tack för påminnelsen om Henrik, var länge sen jag läste men har börjat igen. Länge leve översättningstjänster.
Inflytandet har ju så klart skiftat. Kanske hade tegnarna funnits kvar mycket längre om det inte vore för den där dagen 1066. Den blev ju mer eller mindre slutet för den anglosaxiska aristokratin och därmed dess inflytandet på Skandinavien.
Ja visst känner vi till fälttåg på vintern, den har ju sina fördelar. Men det motsäger väl inte att resor på vintern var bökiga och farliga, inte minst i glesbygd. Men tack för påminnelsen om Henrik, var länge sen jag läste men har börjat igen. Länge leve översättningstjänster.
Inflytandet har ju så klart skiftat. Kanske hade tegnarna funnits kvar mycket längre om det inte vore för den där dagen 1066. Den blev ju mer eller mindre slutet för den anglosaxiska aristokratin och därmed dess inflytandet på Skandinavien.
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Efter några dagars funderande (mellan ätandet)....
Kanske är det ju till hjälp att den anglosaxiska aristokratins inflytande upphör så abrupt om man ska tolka Tegnabyarna. Det gör det väl mycket troligt att de kom till innan 1066, eller mycket kort därefter.
Termen thegn verkar få sin fasta betydelse i anglosaxiska sfären under 900-talet, innan dess verkar termen mer oklart, vilket sammantaget borde kunna begränsa inlånet av termen till tidigast 900-tal.
Sammantaget kan vi då göra ett rimligt antagande att termen lånas in mellan 900 och 1066.
Antalet Tegnabyar är ju högst begränsat och förklaring på eventuell funktion saknas ju helt i källmaterialet så mitt antagande är att deras eventuella bruk som funktionsplatse är ganska kortlivad.
Castor beskriver i det här inlägget en möjlig koppling till Olof Skötkonung.
Det passar ju då in på nämnda tidsintervall, men några av hans före- och efterträdare får ju också plats i intervallet. Intressant i sammanhanget är ju att Olofs "kunga-dynasti" med efterträdande sönerna
Anund Jakob och Edmund Slemme, och därefter den på nåt vis besläktade Stenkil och dennes son Halsten, tar slut just runt år 1066 -1070. Då verkar någon slags oreda uppstått, vilket ju möjligen kunnat innebära slutet för Tegnabyarnas funktion.
Vidare funderingar är ju om någon av Tegnabyarna faktiskt kan knytas till några kända händelser eller förhållanden under dynastins tid....?
Kanske är det ju till hjälp att den anglosaxiska aristokratins inflytande upphör så abrupt om man ska tolka Tegnabyarna. Det gör det väl mycket troligt att de kom till innan 1066, eller mycket kort därefter.
Termen thegn verkar få sin fasta betydelse i anglosaxiska sfären under 900-talet, innan dess verkar termen mer oklart, vilket sammantaget borde kunna begränsa inlånet av termen till tidigast 900-tal.
Sammantaget kan vi då göra ett rimligt antagande att termen lånas in mellan 900 och 1066.
Antalet Tegnabyar är ju högst begränsat och förklaring på eventuell funktion saknas ju helt i källmaterialet så mitt antagande är att deras eventuella bruk som funktionsplatse är ganska kortlivad.
Castor beskriver i det här inlägget en möjlig koppling till Olof Skötkonung.
Det passar ju då in på nämnda tidsintervall, men några av hans före- och efterträdare får ju också plats i intervallet. Intressant i sammanhanget är ju att Olofs "kunga-dynasti" med efterträdande sönerna
Anund Jakob och Edmund Slemme, och därefter den på nåt vis besläktade Stenkil och dennes son Halsten, tar slut just runt år 1066 -1070. Då verkar någon slags oreda uppstått, vilket ju möjligen kunnat innebära slutet för Tegnabyarnas funktion.
Vidare funderingar är ju om någon av Tegnabyarna faktiskt kan knytas till några kända händelser eller förhållanden under dynastins tid....?
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
God fortsättning!
Det som händer i Sverige som tar bort behovet av tegnebyar, om vi förtstått dem rätt, är ju att hedendomen besegras. Inge den äldre vs Blotsven. Uppsverige inkorporeras i kristenheten juridiciellt.
Tegnar som funktionsnamn ligger ju som en vag undertitel (theow) redan I Beowulf och då med förståelsen som en skandinavisk företeelse, men det är en tolkning och då ur anglosaxisk horizont. I vårt Sksndinaviska material dyker titeln upp på runstenar men kan ju ha funnits långt tidigare. Vi har ju inga skriftkällor från före sen vikingatid. Med kyrkorganisationen väl på plats blir alltså den kungliga administrationens ”institutionaliserade våldskapital” i hedniska territorier obsolet. Ändå har vi kvar de där tillsyningsmännen som övervakar ting mm. En sorts polis som saknas i götaland. Anledningen är ju förmodligen att själva ordningsformen dikterats i götaland och sedan pådyvlats nordanskogs.
Det som händer i Sverige som tar bort behovet av tegnebyar, om vi förtstått dem rätt, är ju att hedendomen besegras. Inge den äldre vs Blotsven. Uppsverige inkorporeras i kristenheten juridiciellt.
Tegnar som funktionsnamn ligger ju som en vag undertitel (theow) redan I Beowulf och då med förståelsen som en skandinavisk företeelse, men det är en tolkning och då ur anglosaxisk horizont. I vårt Sksndinaviska material dyker titeln upp på runstenar men kan ju ha funnits långt tidigare. Vi har ju inga skriftkällor från före sen vikingatid. Med kyrkorganisationen väl på plats blir alltså den kungliga administrationens ”institutionaliserade våldskapital” i hedniska territorier obsolet. Ändå har vi kvar de där tillsyningsmännen som övervakar ting mm. En sorts polis som saknas i götaland. Anledningen är ju förmodligen att själva ordningsformen dikterats i götaland och sedan pådyvlats nordanskogs.
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Ok, jag tänkte nog att tegnen var världslig och ett verktyg för kungens maktambitioner som verkade parallellt med kyrkans män...
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Tegnen var en kunglig maktutövare ja. Behovet att synliggöra deras makt fanns i kungamaktens randbygd. I kärnbygden är kungamakten självrepresenterad så ingen nyordnad infrastruktur behöver upprättas. Skillnaden mellan nordanskogs och sunnanskogs i tusentalet är nog inte huvudsakligen trosuppfattning. Många upplänningar var kristna. Den maktinfrastruktur som var etablerad i det ”hedniska” samhället ställdes förmodligen på ända och även om man accepterade kristendom så ville man kanske inte ha alla kontinentala gsmla patriarkala hierarkier som följde med på köpet. Bara en sådan sak som att förbjuda kvinnor status i prästerskapet kunde vara fog nog till kompakt motstånd. Hur förhandlar man med ett samhäller där gydjor, völvor mm kvinnliga makthavare plötsligt ska bli obsoleta? Vad kompenserar man med?
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Men bra, då är vi överens i hypotesen så långt, tegnarna är något slags fogdar, eller kanske snarare tillsyningsmän, i områden som infogats inte i riket utan i statsapparaten någon försöker skapa.
Om jag undviker uppsvearna tills vidare, hur skulle Tegnaby utanför Växjö passa in? Enligt Sigfrids legenden kommer ju Olof Skötkonung dit och slår ner upproret mot kyrkan. Han har alltså maktambitioner där och etablerar enligt legenden sin närvaro!
Om jag undviker uppsvearna tills vidare, hur skulle Tegnaby utanför Växjö passa in? Enligt Sigfrids legenden kommer ju Olof Skötkonung dit och slår ner upproret mot kyrkan. Han har alltså maktambitioner där och etablerar enligt legenden sin närvaro!