Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
-
- Inlägg: 93
- Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Anders, jo, om det kanske är Landström som pekar på hur Västeråsområdet hängt ihop med Enköping t.ex. vid tiden för Ingjalds evenetuella levnad. De monumentala lämningarna vid Badelunda har ju ingen direkt motsvarighet i resten av Fjärdundaland. I någon skede, när detta möjligen varit ett följesbetonat maktområde, så tippar jag på att Västeråsområdet är maktcentrum snarare än Enköpingsområdet - i detta skede parallellt med G:a Uppsala. Det är min förståelse av - tror jag - Landström.
Var låg motsvarande maktcentrum i Attundaland och den kung Ingjald brände inne därifrån? Inte lika lätt att förstå. Utifrån gravhögar skulle de ligga i Runsa, Norrsunda/Åshusby, Vaxtuna vid vattendelaren mellan Markim Orkesta eller möjligen vid Vada Sjökullar såsom Birger Nerman föreslår (jag tror dock inte på något samlat Attundalandsrike - men väl på en maktdemonstration av några pampar - kanske geografiskt varierande över tid). Möjligen visar min egna Brink-modellerade småländer/bygder att Vada var en inkörsport och inget maktcentrum. Men där ser man att det finns svagheter i mina modeller...! :-/ De som gillar Vada sjökullar vid Långhundraleden brukar nog beskriva det som en plats för vendeltida hövdingar (rätt eller fel).
Var låg motsvarande maktcentrum i Attundaland och den kung Ingjald brände inne därifrån? Inte lika lätt att förstå. Utifrån gravhögar skulle de ligga i Runsa, Norrsunda/Åshusby, Vaxtuna vid vattendelaren mellan Markim Orkesta eller möjligen vid Vada Sjökullar såsom Birger Nerman föreslår (jag tror dock inte på något samlat Attundalandsrike - men väl på en maktdemonstration av några pampar - kanske geografiskt varierande över tid). Möjligen visar min egna Brink-modellerade småländer/bygder att Vada var en inkörsport och inget maktcentrum. Men där ser man att det finns svagheter i mina modeller...! :-/ De som gillar Vada sjökullar vid Långhundraleden brukar nog beskriva det som en plats för vendeltida hövdingar (rätt eller fel).
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Fast saken är ju den att a-ändelsen är oerhört vanlig på svenska ortsnamn. Berg-a, lund-a, sten-a, åkr-a, sal-a och så vidare. När det gäller ändelse på ett sunbstantiv som ortsnamns-efterled är det snarast att betrakta som normalfallet.AndreasOx skrev:Yngwe: håller inte alls med. Givetvis är all ortnamnsforskning mlm etymologiskt välgrundade hypoteser. Det unika är att tuna enbart finns i Sverige, starkt koncentrerade till Uppland. Sigtuna är tydligt diskuterat som en möjlig hypotes. Läser man på själva Sigtuna redovisas bägge hypoteserna. Sigtunaholm i Vadsbo verkar anses vara uppkallat efter Sigtuna, antagligen som en kungsgård.
Den enklaste förklaringen till a-ändelsen på Tuna borde därför vara att det följer det gängse mönstret. Att Tun-a bara förekommer i Sverige säger alltså ingenting alls eftersom det är fullkomligt normalt med a-'ndelse i Sverige.
Att a-ändelsen just i Tuna-fallen skulle betyda något extra är ju bara ett försök att höja statusen och tillskriva namnet något som man inte har några som helst belägg för. Sån auktoritetstilltro får man inte ha att man tror på allt som skrivs.
Att det sen finns många Tuna i Uppland är ju en helt annan sak, det är ingen som ifrågasätter det.
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Soländaren,
Min tanke var att när man anlägger en kyrkogård i attundaland och överger Torslunda(som lever kvar som namn) så ser grannarna i Tiundaland förfärat på men interaktionen består ju. Inte minst äktenskapsförbindelser. Snart börjar tiundalänningar ta efter och gärda in sina gravfält och lundar och då kallas de tuna, ex Torstuna. Kan man påvisa att mönstret tätnar med hednisk bruk så kan det ligga något i det.
Min tanke var att när man anlägger en kyrkogård i attundaland och överger Torslunda(som lever kvar som namn) så ser grannarna i Tiundaland förfärat på men interaktionen består ju. Inte minst äktenskapsförbindelser. Snart börjar tiundalänningar ta efter och gärda in sina gravfält och lundar och då kallas de tuna, ex Torstuna. Kan man påvisa att mönstret tätnar med hednisk bruk så kan det ligga något i det.
-
- Inlägg: 93
- Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Aha Kungsune, då förstår jag dig ännu bättre. Jag har inga invändningar, även om min konfirmation på den här punkten är av ett något begränsat värde. Intressant tanke...!
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
-a är alltid genitiv-ändelse vad jag förstår. Enligt ortnamnslexikonet: "Anledningen till att så många ortnamn har plural form trots att de syftar på en enda företeelse, är mycket omdiskuterad. Någon samstämmig uppfattning om bakgrunden till denna företeelse finns inte". Att tuna namnen diskuteras specifikt beror ju på denna koncentration till järnåldersmiljöer i Uppland.Yngwe skrev:Fast saken är ju den att a-ändelsen är oerhört vanlig på svenska ortsnamn. Berg-a, lund-a, sten-a, åkr-a, sal-a och så vidare. När det gäller ändelse på ett sunbstantiv som ortsnamns-efterled är det snarast att betrakta som normalfallet.AndreasOx skrev:Yngwe: håller inte alls med. Givetvis är all ortnamnsforskning mlm etymologiskt välgrundade hypoteser. Det unika är att tuna enbart finns i Sverige, starkt koncentrerade till Uppland. Sigtuna är tydligt diskuterat som en möjlig hypotes. Läser man på själva Sigtuna redovisas bägge hypoteserna. Sigtunaholm i Vadsbo verkar anses vara uppkallat efter Sigtuna, antagligen som en kungsgård.
Den enklaste förklaringen till a-ändelsen på Tuna borde därför vara att det följer det gängse mönstret. Att Tun-a bara förekommer i Sverige säger alltså ingenting alls eftersom det är fullkomligt normalt med a-'ndelse i Sverige.
Att a-ändelsen just i Tuna-fallen skulle betyda något extra är ju bara ett försök att höja statusen och tillskriva namnet något som man inte har några som helst belägg för. Sån auktoritetstilltro får man inte ha att man tror på allt som skrivs.
Att det sen finns många Tuna i Uppland är ju en helt annan sak, det är ingen som ifrågasätter det.
-
- Inlägg: 93
- Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Lite från Holmbergs (1969:262ff) sammanfattning och slutsatser om just Upplands tunanamn:
Vidare generella uttalanden, som gäller alla Tuna-orter (inte enbart Uppland):
- Det finns sju Tuna som har gudanamn som förled, samt ytterligare 4 med Al- som förled, varav tre är tänkbara i betydelsen tempel.
- Antalet tuna-orter varierar i varje hundare är olika, ett antal härader saknar också tuna-namn. (Soländarens kommentar: Det är inte uppenbart att finns en koppling mellan en tunaort till varje härad/hundare, således).
- Tuna-byarnas (jag antar de sentida byarna) storlek skiljer sig mellan Stockholms län och Uppsala län, vilket är ungefär samma sak som skillnaden mellan Attundaland och resten av Uppland. Tuna-byarna är överlag mycket större i Uppsala län.
- Tre Tuna-orter har båtgravar: i Alsike, Vendel och Ultuna
- Flera Tuna saknar antagligen gravfält från järnåldern: Sätuna i Husby-Lyhundra, Sollentuna, Sätuna i Färentuna (Mälaröarna), Ärentuna, Frötuna i Rasbo, Sätuna i Vaxala, Håtuna, Altuna och Simtuna - samt ev. gäller detta även Frötuna i Roslagen, Tuna på Värmdön, Sätuna i Björklinge, Torstuna samt även Närtuna (Soländarens kommentar: Stärker mig i tron att det kan finnas flera Tuna som är rätt unga..., och eventuellt att det finns Tuna från helt olika tidsperioder under forntid/tidig medeltid).
- Holmberg menar att Tuna-namnens kärnområde är Uppland
Vidare generella uttalanden, som gäller alla Tuna-orter (inte enbart Uppland):
- Kanske får jag lite vatten på min kvarn ytterligare, vad gäller olika typer av dateringar av Tuna-orter enl. Holmberg. Han skriver (generellt om alla berörda landskap): Sammanfattningsvis synes tuna-namnen att döma av det arkeologiska materialet kunna ha skiftande ålder. Det kan kanske inte uteslutas, att några namn härör från äldre järnålder, flertalet namn synes ha uppstått under olika tider av yngre järnåldern, men det förefaller också tydligt, att ett ej obetydligt antal namn är relativt sena, åtminstone som bebyggelsenamn.
- Tuna-orterna kan inte ha varit kungsgårdar.
- Om komplexitetsteorin kan ha något värde synes mig oklart. Tuna-namnen har visserligen ett antal gånger namn som Husby, Karlaby eller kultnamn som grannar, men det synes ovisst om detta skulle kunna förklara Tuna-namnen. I varje fall förefaller denna teori i nuvarande läge synnerligen spekulativ (Soländarens kommentar: Så skriver Holmberg 1969).
- En lång rad Tuna-namn utgör sockennamn. Jag räknar inte upp dem här, men Holmberg räknar sammanlagt in 27 eller upp till 35 stycken i olika landsändar, lite beroende på hur man räknar.
- Holmberg skriver: Tuna-namnen förefaller märkliga i flera avseenden. De har stundom enastående fornfynd, de har ibland fått hundarenamn i förleden, någon gång är de kungsgårdar, oftare "storbondegods", stundom tingsplatser. Delvis synes de dock heterogena. Märkligast är kanske att så många är sockennamn eller orienterade till kyrkan. De förefaller möjligt att vi med detta konstaterande funnit någon väsentligt i tuna-problemet.
- Sen för Holmberg ett långt och ingående resonemang (2 sidor eller så) om tuna-namnens kultiska anknytning. Han hittar flera tydliga argument för - liknande kungsunes resonemang här, men också en hel del som talar emot. Men säkert värt att läsa för den intresserade...
- Författaren gjorde ett försök att koppla Tuna till handelslederna, och använde just Sollentuna som studieobjekt för fingranskning. Resultatet är inte övertygande, säger Holmberg själv.
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Soländaren
Du behöver inte lägga tid på Västergötland. Det är egentligen en helt annan diskussion som dras igång där:)
Spännande att lära sig mer om Tuna i din landsända!
Inget av de ytterst få Tun-orterna i Västergötland har gett namn till Härad eller Bo. Ingen av dem har heller en sakral del i sitt namn (möjligtvis Sigtunaholm)
Du behöver inte lägga tid på Västergötland. Det är egentligen en helt annan diskussion som dras igång där:)
Spännande att lära sig mer om Tuna i din landsända!
Inget av de ytterst få Tun-orterna i Västergötland har gett namn till Härad eller Bo. Ingen av dem har heller en sakral del i sitt namn (möjligtvis Sigtunaholm)
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Nja, eftersom ingen lyckas reda ut plural-genetiv-trasslet så kan man med fog anta att man drar för hårt i fel garnända. Det är klart att det finns genitiv-a men andra -a har andra förklaringar. I många fall står ju -a utan tvekan för bestämd form.AndreasOx skrev: -a är alltid genitiv-ändelse vad jag förstår. Enligt ortnamnslexikonet: "Anledningen till att så många ortnamn har plural form trots att de syftar på en enda företeelse, är mycket omdiskuterad. Någon samstämmig uppfattning om bakgrunden till denna företeelse finns inte". Att tuna namnen diskuteras specifikt beror ju på denna koncentration till järnåldersmiljöer i Uppland.
-
- Inlägg: 93
- Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Valdemar, jo, om man läser denna avhandling som ett uttryck för "svearnas" utbredning, så är ju fokuset tydligt kring Mälardalen. Det kan innebära flera saker:
A. Makten (svear?) hade i forntiden sina tentakler från Mälardalen till landsändar från Västernorrland i norr till Östergötland i söder
B. Etablissemanget i modern tid utgår också från Mälardalens fornhistoria - kanske inte alltid, men nog i denna avhandling
För Attundaland är denna information en jättespännande pusselbit.
För t.ex. Västergötland verkar den ju onekligen vara av mycket begränsat intresse. Om man för skojs skull leker med tanken och mäter Mälardalens inflytande (under någon lämplig tidsperiod under yngre järnålder eller tidig medeltid) i antalet Tuna-platser, så har man:
- Stort inflytande över Mälardalen (inte så konstigt)
- Litet eller kanske väldigt litet inflytande över Västergötland
- Inget inflytande alls över Skåne (finns nog inte nämnt så ofta i avhandlingen).
Fast för södra Sverige verkar man göra vissa jämförelser med begreppet "Torp". Jag skall inte försöka utveckla det ytterligare, eftersom mina kunskaper är alltför knappa för att ge detta resonemang rättvisa.
Jag vet inte om detta är särskilt överraskande, men säger i alla fall något om att söka delar av Västergötlands fornhistoria på annat sätt... (nu kanske jag sade något tämligen självklart). Allt liknande Valdemars tankar.
Soländaren
A. Makten (svear?) hade i forntiden sina tentakler från Mälardalen till landsändar från Västernorrland i norr till Östergötland i söder
B. Etablissemanget i modern tid utgår också från Mälardalens fornhistoria - kanske inte alltid, men nog i denna avhandling
För Attundaland är denna information en jättespännande pusselbit.
För t.ex. Västergötland verkar den ju onekligen vara av mycket begränsat intresse. Om man för skojs skull leker med tanken och mäter Mälardalens inflytande (under någon lämplig tidsperiod under yngre järnålder eller tidig medeltid) i antalet Tuna-platser, så har man:
- Stort inflytande över Mälardalen (inte så konstigt)
- Litet eller kanske väldigt litet inflytande över Västergötland
- Inget inflytande alls över Skåne (finns nog inte nämnt så ofta i avhandlingen).
Fast för södra Sverige verkar man göra vissa jämförelser med begreppet "Torp". Jag skall inte försöka utveckla det ytterligare, eftersom mina kunskaper är alltför knappa för att ge detta resonemang rättvisa.
Jag vet inte om detta är särskilt överraskande, men säger i alla fall något om att söka delar av Västergötlands fornhistoria på annat sätt... (nu kanske jag sade något tämligen självklart). Allt liknande Valdemars tankar.
Soländaren
Re: Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?
Det är väl just den tanken som på något vis hela tiden presenteras med Tuna-namnen. Frågan är väl varför? Varför skulle Tunaorter tyda på Uppländskt inflytande?. Om man för skojs skull leker med tanken och mäter Mälardalens inflytande (under någon lämplig tidsperiod under yngre järnålder eller tidig medeltid) i antalet Tuna-platser, så har man
Kan det inte bara handla om skilda behov av att hägna in? Även fornborgar är ju vanligare i Mälardalen. Att de (fornborgarna) förekommer i VG men inte i Skåne betyder väl knappast att de västgötska är uppländska tentakler?
Uppsala-orter har ju ex en omvänd spridning då.