Vad är en hall?

[Yngwe]

Järnåldershallarna är ett geografiskt och kronologiskt utbrett fenomen. Därför är det svårt att lägga fram allmängiltiga arkeologiska kriterier för att en byggnad ska räknas som en hall. Det som dock oftast räknas in är byggnadens monumentala storlek, att huset har haft mer än två och oftast mycket breda ingångar, ett öppet inre utrymme och en centralt placerad härd som inte har använts till matlagning.

Hallen är en del av en storgård och är vanligen placerad i ett framträdande läge, med utsikt över land- och vattenvägar. Vid hallarna hittar man antingen exklusiva fynd, högstatusföremål eller nästan inga fynd alls. Vid slutet av hallens användningstid behandlades byggnaden på ett särskilt sätt – man har deponerat föremål, spritt ut ben, ”förseglat” hallen med ett lager av lera, demolerat byggnaden, avlägsnat stolpar och så vidare."

Hallen ses nästan exklusivt som en aristokratis eller kunglig företeelse. Den sätts i samband med en styrande elits verksamhet. Den uppmålade bilden är en kung eller mäktig storman som samlar sina undersåtar och bjuder på fest.

Men vad uppvisar hallarna egentligen av detta? Är det inte en tolkning som rar sitt ursprung i medeltida kungahov och sagor?

I SDHK 3883 nämn Folklands tingssal. Själva ordet tingssal antyder en byggnad där tinget eller delar av tinget samlas vilket alltså borde vara en ganska stor byggnad Hur såg en sådan byggnad ut på medeltiden? Hur skulle en sådan se ut på Järnåldern? Om jag skulle bygga en tingssal skulle jag ha flera stora ingångar, den skulle ligga centralt i bygden och om min byggd var rik skulle den vara påkostad och monumental.

I andra källor nämns tempel. Hur såg ett tempel där folk samlades till högtider ut? Om jag skulle bygga et tempel för bygden skulle jag ha flera stora ingångar, den skulle ligga centralt i bygden och om min byggd var rik skulle den vara påkostad och monumental.



Så varför blev hallarna just aristokratiska och kungliga?

[Bäckahästen]

Intressanta frågeställningar.

[Troels]

I efteråret udkom bogen "Lejre bag myten" på 563 sider af udgravningslederen Tom Christensen.

Her har man nu konstateret, at den hal, man fandt i Lejre for 25 år siden, og som så vidt jeg husker var en del af inspirationen til Franz Herschend, kun var en ud af 7 næsten ens haller, som fulgte hinanden fra 500 til 1050. De var alle 45-60 meter lange og med de relativt små døre placeret næsten ens gennem tiden - indretningen skiftede lidt i 800-tallet. De lå tre forskellige steder inden for 700 meter på kanten af en terrasse over ådalen mod øst, så husets gavl så monumental ud.

Ved den ældste fandt man en lille bygning, som i stolpeopbygning minder om "templet" i Uppåkre, mens de øvrige haller har en lille mere almindelig bygning i en indhegning på sydvestsiden - ligesom Tissø og Järrestad. På sydsiden findes også hørge af ildskørnede sten, som man mener er brugt til madlavning - offermåltider.

Fundmaterialet viser, at hallerne ikke har være beboede, men der er til gengæld store mængder af dyreknogler, som arkæologerne tolker som rester af rituelle måltider. Det harmonerer med, at den tyske bisp, Thietmar, i 1016 fortalte om Lejre som danerne religiøse centrum og offersted, som Adam af Bremen talte om Uppsala. Adam kaldte Uppsalas "tempel" for "triclinium", altså romersk spisesal, så "templet" har sandsynligvis været en hal svarende til Lejres.

Lejre-udgravningerne viser, at der øjensynligt var en fast formel for disse kongs- og kulthaller gennem hele Vendel- og Vikingetiden - hvilket antageligt må være svar på dit spørgsmål.

Var det Beowulfs mjødhaller? Var den ældste hal Beowulfs Heorot?

De har netop i sidste uge åbnet en ny udstilling i Lejre Museum med fundene og et par rekonstruktioner af husene. De kendteste er Odin-figurinen og Danmarks største sølvskat.

[Yngwe]

Nja Troels. Det förstärker snarast bara undran. De tidigaste källorna om två av våra kanske mest kända hallar omnämner dom som tempel. För Lejre har man väl börjat se hallen just som en plats för kult. Men i Uppsala är man inte i närheten av det, där rör det sig i de flesta hänvisningar om en kungahall vilket gör att man fortfarande letar efter ett tempel.... Och det med skepsis om det verkligen ens funnits ett sådant....

[Troels]

Hvilke kilder hentyder du til? Kender du nogen kilder til Uppsalas helligdom før Adam af Bremen?

Adam bruger to ord: Templum om stedet og triclinium om rummet, hvor Thor står.
Det latinske "templum" er bredere end vores "tempel" og har betydningen "helligt sted" - men kan naturligvis herunder også betyde tempel, som vi forbinder med en romersk tempelbygning. Triclinium betyder spisestue/spisesal.
Adam fortalte altså om en hellig bygning, hvor Thor stod i spisesalen - det passer fint på de nordiske haller, hvor man spiste det rituelle offermåltid og drak det hellige mjød. Det er os, der har overfortolket Adam ved vælge vores eget ord, som ganske rigtigt kommer af templum - men i en for snæver fortolkning.

Hvis senere kilder skriver tempel, er det sandsynligvis samme misforståelse af Adam.

[Yngwe]

Det är just Adam och Thietmar jag hämvisar till. Ur källkritisk synpunkt ligger de bäst till då de är närmast i tid och d deras skrifter har ett redogörande syfte.

Att granska själva ordet tempel är nog av mindre värde såvida man inte kan påvisa att Adam själv hade en mycket specifik mening med ordvalet. Det enklaste är att utgå frn en byggnad med någon slags kultisk funktion. Alltså inte en en funktion som är ägnad åt en styrande elit i stil med en kung.

Sen undrar jag lite varifrån uppgiften om rituella måltider och heligt mjöd kommer ifrån?

[Troels]

Thietmar taler ikke om nogen bygning. Adam af Bremens ord "templum" er grunden til at nogen leder efter et tempel i vores betydning i Uppsala. Derfor burde man selvfølgelig først have set på, hvad han mente med ordene "templum" og "triclinium" - og det må mig bekendt være en hellig bygning med en stor spisesal, hvori guderne også stod - altså en hal.

Lejres bygning i 7 versioner gennem 550 år monumentalt beliggende på en terrasse over ådalen opfylder hans beskrivelse. Man har allerede fundet en eller to versioner af hallen i Uppsala, så kilderne giver blot begrundelse for at lede efter nogle flere versioner - medmindre I søger Rudbecks Atlantis! Der kan selvfølgelig tillige have været en lille bygning som i Uppåkre, men så ville Adam næppe have skrevet, at guderne stod i triclinum - spisesalen. Adam havde ikke set stedet, men hans brug af triclinium er uventet og kan næppe være tilfældig.

Rituelle måltider er sædvanligvis spisning af ofrede dyr - man var jo simpelhen nødt til selv at spise dem, da det ellers var svært at forklare, hvorfor guderne ikke tog dem. I Lejre viser hørgens sten og dyreknoglerne, at der blev lavet mad, og Thietmar fortæller, at der blev ofret dyr - arkæologerne teori om rituelle måltider er derfor særdeles plausibel - og troen har været nogenlunde den samme i Uppsala, siden Saxo refererede til Uppsala som den centrale helligdom.

Skjaldemjød blev lavet af jætten Suttung, og Odin prøvede en gang at stjæle en tønde. Mjød er også fundet i grave. Derfor mener man, at mjød var knyttet til nogle ritualer - og det indikerer Beowulfs udtryk mjødhal måske også.

Jeg har endnu ikke set Lejrefundene på nettet, men kapitel 2 i min reviderede 2. udgave af min bog i pdf om Saxo handler om fundene i Lejre. http://www.gedevasen.dk/danerne.html

[Yngwe]

Så alltså måste man fråga sig varför en kunglig kontext för Lejre men framförallt Uppsala forfarande är så vanilg. Varför är inte den kultiska kontexten den som man i regel utgår ifrån?

[Troels]

Jeg er ikke sikker på, at jeg forstår dit spørgsmål - men begge steder er udpeget historisk som kultsteder - og har også fortidsminder, der peger i den retning (pælerækker og stensætninger). Begge har også haller og kongelige begravelseshøje. I øvrigt vil en kult, som kræver store ressourcer, utvivlsomt være kongelig - og omvendt ville kongelige på den tid ofte knytte sig til en kult. For mange folk gled forfædre og kult tillige sammen - som f.eks. ansis hos goterne ifølge Jordanes. Det giver god mening at se de to begrebers anlæg som en helhed begge steder.

[Yngwe]

Du belyser mitt spörsmål mycket väl Troels när du påstår att det finns en självklar koppling med det kungliga

Som exempel

Högarna i Gamla Uppsala har så vitt undersökningar visat inga kungar, och det är också så att man sedan ganska länge slutat med att generellt identifiera stora högar som kungliga. Dom utgör alltså ingen kunglig referens till hallbyggnaden.

Att en kult som kräver resurser måste vara kunglig är ett antagande som skulle behöva styrkas, inte minst i skenet av att kult runt om i världen på egen hand lyckats skaffa sig stora resurser. Men framförallt så finns det inget med hallarna i sig, inte ens i Gamla Uppsala, som kräver sådana oerhörda resurser att man inte kan finna dess motsvarighet i arkeologi som aldrig ges en kunglig kontext.


Alltså, den självklara kungligheten är, ursäkta uttrycket, påhittad. Det är ett påstående som självklart kan användas som hypotes, men knappast som förutsättning för tolkande av hallar. som jag nämnde så är det precis det min frågeställning berör. Ditt inlägg besvarade alltså ingen fråga alls, utan visade bara varför frågan måste ställas.