Uppåkra

500 f.Kr. - 1066
BalticSea
Inlägg: 492
Blev medlem: 1 maj 2015, 18:43
Ort: Storköpenhamn

Re: Uppåkra

Inlägg av BalticSea » 30 januari 2017, 23:04

Opager skrev:Från Gunnar Wetterbergs bok s 238-239. Danska mynt är ovanliga i Skåne före år 1000 e.Kr. Under 1000-talet e.Kr. dyker de danska mynten upp i flera nedgrävda skatter.

Beträffande Absalon tillhörde han Hvide-ätten, från Själland(GW:s bok sidan 411). Släktingar i denna ätt koloniserade Skåne i slutet av 1100-talet, vilket ledde till det Skånska upproret mellan 1180 och 1182 e.Kr.

Opager
Ingen svara på mine tidigare frågar om Wetterberg som inte er medeltids historiker.
Är debatt om Mölleholmen som 'slavisk' bosättning över? Nogen har jo ment, at der ganske vist var Östersjö keramik, men att det kan vara import? Jag har här en text om det av Rüdiger Kelm, som jag vet har debatterats - det är från 2012 eller tidigare, Roslund var inte säker
***
Svar : Vad gör här Absalon när Lund grundades av Sven (Tveskæg) Tjugeskegg?

runan
Inlägg: 41
Blev medlem: 12 januari 2017, 13:21

Re: Uppåkra

Inlägg av runan » 31 januari 2017, 11:58

Opager skrev:Från Gunnar Wetterbergs bok s 238-239. Danska mynt är ovanliga i Skåne före år 1000 e.Kr. Under 1000-talet e.Kr. dyker de danska mynten upp i flera nedgrävda skatter.

Beträffande Absalon tillhörde han Hvide-ätten, från Själland(GW:s bok sidan 411). Släktingar i denna ätt koloniserade Skåne i slutet av 1100-talet, vilket ledde till det Skånska upproret mellan 1180 och 1182 e.Kr.

Opager
Danska Hedebymynt (tpq 953-985) är vanligare förekommande i Skåne än i resten av Danmark. Flest har hittats i Baldringe (188 st). I Södra Sandby har 74 st hittats och alla är i princip ocirkulerade. Endast på Grågård i västra Jylland (143 st) och i Harndrup på Fyn (125 st) är större fynd gjorda. En teori är, att Toke Gormsson, den skånske jarlen, var gift med en dotter till Sigtrygg Gnupasson, kungen i Hedeby, och bodde i nuvarande Södra Sandby. Finns det några källor som kan bekräfta dessa påståenden? Jag har sett namnet Ragnfrid Sigtryggsdotter i diverse släktträd som hustru till Toke.

Källa: Särpräglat av Cecilia von Heijne

Historikus
Inlägg: 1059
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København

Re: Uppåkra

Inlägg av Historikus » 31 januari 2017, 14:31

runan skrev:Danska Hedebymynt (tpq 953-985) är vanligare förekommande i Skåne än i resten av Danmark. Flest har hittats i Baldringe (188 st). I Södra Sandby har 74 st hittats och alla är i princip ocirkulerade. Endast på Grågård i västra Jylland (143 st) och i Harndrup på Fyn (125 st) är större fynd gjorda.
Källa: Särpräglat av Cecilia von Heijne
Danska Hedebymynt?

Den danske numismatiker Jens Christian Moesgaard har forsket lidt i de tidligste skandinaviske mønter. Han skriver: "900-tallets danske mønter kaldes ofte ”halvbrakteater”, fordi de er så tynde, at præget fra den ene side slår igennem på den anden side og dermed besværliggør læsningen af møntmotiverne. De kan groft sagt deles op i to grupper":

(1) Sene efterligninger af Karl den Stores mønter fra Dorestad ved Rhindeltaet (nuværende Holland) fra 768-793/794, der blev præget i Hedeby som en fortsættelse af 800-tallets udmøntninger i denne by (Malmer 1966). De har på forsiden en forvansket form af indskriften CARO-LVS i to linjer og på bagsiden en forvanskning af DOR-STAT i to linjer ovenover en økse.

(2) Typer med kors på bagsiden. De kaldes ofte med et neutralt-objektivt udtryk for Korstyper, men også det mere farverige udtryk ”Jellingemønter” benyttes, fordi man har formodet, at de er præget i Jelling, der var Gorm den Gamles (senest 936-cirka 958) og Harald Blåtands (cirka 958-senest 987) ”hovedstad”.

Fundspredningen viser nemlig, at Jellingemønter må være præget nord eller øst for Hedeby-området (Malmer 1966, s. 190-196), men ret beset kan prægningen ligeså godt være sket andetsteds i Danmark inklusiv Skåne.

”Jellingemønterne” fik forbavsende hurtigt en dominerende – dog ikke alt-dominerende – plads i møntomløbet over hele Danmark, inklusiv Skåne (Moesgaard 2008, s. 142-145).

Uddrag fra denne artikel -
http://www.danskmoent.dk/artikler/nnum2009blaatand.pdf
Senast redigerad av 1 Historikus, redigerad totalt 31 gånger.

Historikus
Inlägg: 1059
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København

Re: Uppåkra

Inlägg av Historikus » 31 januari 2017, 14:43

runan; jeg kan se af fundmaterialet, at det er ”Jellingemønter” du henviser til.

Uddrag fra Jens Christian Moesgaard:

Harald Blåtands møntvæsen – den gruppe mønter, som Brita Malmer i sit banebrydende værk Nordiska mynt före år 1000 kaldte for ”korstyper” (Malmer 1966), og som også kaldes ”Jellingemønter”.

"Når man kigger på skattefundene med disse mønter, falder det straks i øjnene, at de alle er gamle fund, gjort i 1800-tallet eller første halvdel af 1900-tallet. Hvis vi nøjes med at se på fund fra Danmark og Skåneland nedlagt i Haralds egen tid – det er nemlig i disse fund, at ”korstypen” optræder i større antal – drejer det sig om følgende skatte":

Siem (Jylland) 1842: c. 975/980, 24 mønter i alt, 2 kontinentale.
Grønnerup (Jylland) 1842: c. 975/980, 23 mønter i alt, 1 kontinental.
Harndrup (Fyn) 1850: c. 985, 118 mønter i alt, 1 kontinental.
Sorø-egnen 1852: ?
Bødstrup (Sjælland) 1855: c. 976, 126 mønter i alt, 3 kontinentale.
Södra Sandby (Skåne) 1882: c. 985, 143 mønter i alt, 46 kontinentale.
Grågård (Jylland) 1887: c. 975/980, 250 mønter i alt, 32 kontinentale.
Pilhus (Jylland) 1939: c. 975/980, 81 mønter i alt, 8 kontinentale.
Baldringe (Skåne) 1944: c. 983, 315 mønter i alt, 41 kontinentale.

Se også oversigt over skattefund med kontinentale mønter ca. 900-990 i Danmark inklusiv Skåneland (Kilde: Helle Horsnaes 2012).

Uddrag fra denne artikel -
http://www.danskmoent.dk/artikler/blaatandnnum2009.pdf

fileoscar
Inlägg: 256
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: Uppåkra

Inlägg av fileoscar » 31 januari 2017, 17:57

BalticSea skrev:
Opager skrev:Från Gunnar Wetterbergs bok s 238-239. Danska mynt är ovanliga i Skåne före år 1000 e.Kr. Under 1000-talet e.Kr. dyker de danska mynten upp i flera nedgrävda skatter.

Beträffande Absalon tillhörde han Hvide-ätten, från Själland(GW:s bok sidan 411). Släktingar i denna ätt koloniserade Skåne i slutet av 1100-talet, vilket ledde till det Skånska upproret mellan 1180 och 1182 e.Kr.

Opager
Ingen svara på mine tidigare frågar om Wetterberg som inte er medeltids historiker.
Är debatt om Mölleholmen som 'slavisk' bosättning över? Nogen har jo ment, at der ganske vist var Östersjö keramik, men att det kan vara import? Jag har här en text om det av Rüdiger Kelm, som jag vet har debatterats - det är från 2012 eller tidigare, Roslund var inte säker
***
Svar : Vad gör här Absalon när Lund grundades av Sven (Tveskæg) Tjugeskegg?
Nja om debatten om slavisk bosättning på Mölleholmen är över vet jag inte. Riktigt säkert besked får vi nog aldrig. Däremot verkar Dick Harrisson ha köpt tanken: http://popularhistoria.se/artiklar/inva ... l-sverige/

I sammanhanget passar även denna: http://www.sollidensbil.se/sol_svarteskaningar.htm
Jag har ingen som helst aning om källorna bakom men kul är den samt relevant för det vi diskuterar.

fileoscar
Inlägg: 256
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: Uppåkra

Inlägg av fileoscar » 31 januari 2017, 18:11

Tillägg till föregående inlägg:

Oavsett statusen/tillförlitligheten beträffande den senast förmedlade länken - den om Svarte-skåningarna - så är uppgiften om att skåningarna skulle sätta Tor som främsta gud, medan danskarna på öarna hade Oden som förstegud, intressant. Inte minst för att Tor också var den högsta guden bland venderna.

Får man tro Adam av Bremen gällde det senare f.ö. också i Uppsala (placerad i mitten av kulthuset där).

BalticSea
Inlägg: 492
Blev medlem: 1 maj 2015, 18:43
Ort: Storköpenhamn

Re: Uppåkra

Inlägg av BalticSea » 31 januari 2017, 19:23

fileoscar skrev:Tillägg till föregående inlägg:

Oavsett statusen/tillförlitligheten beträffande den senast förmedlade länken - den om Svarte-skåningarna - så är uppgiften om att skåningarna skulle sätta Tor som främsta gud, medan danskarna på öarna hade Oden som förstegud, intressant. Inte minst för att Tor också var den högsta guden bland venderna.

Får man tro Adam av Bremen gällde det senare f.ö. också i Uppsala (placerad i mitten av kulthuset där).
Intressant, ja, till och med Adam inte alltid hållit sig till sanningen.
*
Förresten skriver Wetterberg att medan Jakob Erlandsen var ärkebiskop, då var hans bror slotts herra på Hammershus, som saknar källa och för mig är se, det fullständigt ogrundad. Tidigare i boken skriver han att slottet kanske skulle vara under uppbyggnad, medan Anders Sunesen var ärkebiskop, det saknar källa.

Spridningen på sidorna 298-299 visar en karaktäristisk bild från en kyrka, och det säger att det är Finja kyrka, men det är inte sant, för det är utan tvekan den kyrka i Vä, som kallas Sct Maria (tror jeg den hedder). Forsök med en bildsökning i google.

Opager
Inlägg: 750
Blev medlem: 1 maj 2015, 09:04
Ort: Malmö

Re: Uppåkra

Inlägg av Opager » 31 januari 2017, 19:43

Frågor och diskussioner om GW:s bok kan kanske ställas i rätt tråd istället? Sök på "Skånes Historia-Ny bokserie på väg." Påståenden om Uppåkra och Sydskandinavien i boken, hör hemma här.

Absalon är relevant för Uppåkra/Lund eftersom han var ärkebiskop i Lund och byggde en borg i Sigosta. Han står kanske för det första försöket att låta stormän från Själland ta över delar av Skåne. Detta ledde till det skånska upproret om GW:s uppgifter är rätt.

Opager

BalticSea
Inlägg: 492
Blev medlem: 1 maj 2015, 18:43
Ort: Storköpenhamn

Re: Uppåkra

Inlägg av BalticSea » 31 januari 2017, 21:09

Opager skrev:Frågor och diskussioner om GW:s bok kan kanske ställas i rätt tråd istället? Sök på "Skånes Historia-Ny bokserie på väg." Påståenden om Uppåkra och Sydskandinavien i boken, hör hemma här.

Absalon är relevant för Uppåkra/Lund eftersom han var ärkebiskop i Lund och byggde en borg i Sigosta. Han står kanske för det första försöket att låta stormän från Själland ta över delar av Skåne. Detta ledde till det skånska upproret om GW:s uppgifter är rätt.

Opager
Ja, men andra i tråden hänvisar till Wetterberg, inklusive dig själv, varför det måste vara korrekt för visa att han är fel på flera ställen. Det finns ingen anledning att använda honom som en källa, da han seriøst har tagit miste och inte er medeltidshistoriker. Det kallas källkritik.
Jag kommer att titta på förrummet du nämner.

fileoscar
Inlägg: 256
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: Uppåkra

Inlägg av fileoscar » 1 februari 2017, 11:46

Det är kanske lika bra att jag själv korrigerar en uppgift i mitt förra inlägg. Nämligen den att venderna (slaverna) hade Tor som högstagud. Han kallades givetvis inte så nere i Pommern utan det handlade om Perun.

Dock är det väl rimligt att anta att Tor och Perun har samma indoeuropeiska botten. Båda är åskans och blixtens gud och är förknippade med gemensamma attribut. Båda är kopplade till veckodagen torsdag.
Ett annat gemensamt drag handlar om eken. I nordisk mytologi är eken helgad åskguden Tor. Germanerna helgade eken åt sin motsvarighet Donar (jämför Donars dag = Donnerstag). På samma sätt är eken ett av Peruns viktigaste attribut.

Oden å sin sida får närmast kopplas till slavernas Wotan, vattenguden.

När jag nu läser på om Perun så är det intressant att konstatera att han associeras med kullar och att hans avgudabilder oftast stod på höjder. Vidare att just gamla ekar var förbundna med dessa platser.

Vad gäller Uppåkra som denna tråd egentligen handlar om – även om vi lätt glider in på sidospår… – så förefaller det som att stora, heliga (så uppfattar jag Lund/Uppåkra) centra har vissa gemensamma element. Jag tänker på

- offerlund – vid en naturlig källa
- tempel/kulthus – oftast högt beläget
- tingsplats i närheten (Arendala när det gäller Lund/Uppåkra)
- ”tre högar” (jfr Tre högars marknad i Lund)

Om man till äventyrs gissar att dessa heliga centra var tillägnade Tor/Perun så borde det innebära att det också fanns ett naturligt bestånd av ekar i omgivningen. Så min fråga: Vet någon om det finns/funnits något sådant ekbestånd i närheten av platsen för kulthuset?

Skriv svar