Lister, ett eget kungarike?

[anganatyr]

Jag hittade det här i en ny avhandling om båtar.

10 Om tolkningen ’håhål’ för dat. pl. hAborumR på Stentoftenstenen (700 e.Kr.), Blekinge, skulle
vara riktig föreligger båttermen hå också i en sammansättning från vendeltid. Denna runföljd, föregången
av niu, har av Kock (1921 s. 17) tolkats som ’nio’ + dativ pl. av fvn. hábora f. ’årport’.
För senare mer sannolika läsningar och tolkningar av runskriften, se Santesson 1989 s. 221 f. och
där anförd litteratur.

[Bäckahästen]

Alla namnen på runstenarna slutar på -wulf, finns det ett samband med den tidigare Beowulf?

[Starkodder]

Alla namnen på runstenarna slutar på -wulf, finns det ett samband med den tidigare Beowulf?

Man vet ju aldrig, fast det fanns ju många vars namn slutade på -ulf. Det enda jag kan tillägga är att en Ulf Sotason finns uppgiven i Didrikssagan, boende i Vetlands härad. Och besökt av Beowulfs alias Bitterwulf. Vi pratar då om sagofragment bevarade i Tyskland.

[Bäckahästen]

Alla namnen på runstenarna slutar på -wulf, finns det ett samband med den tidigare Beowulf?

Man vet ju aldrig, fast det fanns ju många vars namn slutade på -ulf. Det enda jag kan tillägga är att en Ulf Sotason finns uppgiven i Didrikssagan, boende i Vetlands härad. Och besökt av Beowulfs alias Bitterwulf. Vi pratar då om sagofragment bevarade i Tyskland.

Finns dessa sagofragment med Bitterwulf på nätet?

[Starkodder]

Alla namnen på runstenarna slutar på -wulf, finns det ett samband med den tidigare Beowulf?

Man vet ju aldrig, fast det fanns ju många vars namn slutade på -ulf. Det enda jag kan tillägga är att en Ulf Sotason finns uppgiven i Didrikssagan, boende i Vetlands härad. Och besökt av Beowulfs alias Bitterwulf. Vi pratar då om sagofragment bevarade i Tyskland.

Finns dessa sagofragment med Bitterwulf på nätet?

Ja, alltså fragment sammanställt till Didrikssagan i Norden. Finns olika versioner, vad jag sett tämligen likartade gällande Bitterwulf, sonen Ditlev och deras äventyr i Danmark.

En version:

https://books.google.se/books?id=R6j8JK ... &q&f=false

Hela passagen med rövaren Ingram (Grendel), Bitterulf, Detlev m m börjar på sidan 125. Den uppmärksamme kan se paralleller med Beowulf, Hrolf Krakes saga och Bjarkarimur. Ulf Sotasson i Vetland är med på ett hörn men han figurerar vad jag vet inte i någon annan saga. Däremot finns det ett Sotarör i Göinge.

[Bäckahästen]

Tack Starkodder!

[Troels]

Jeg spurgte i tråden Västra Vång om strande, men der var ingen svar.

Efter min tur langs Blekingekysten, forskellige diskussioner og et par nyere artikler har jeg samlet det ting, jeg kunne finde, i en webartikel om et særligt samfund omkring Lister i 6-7-hundredetallet.

Der var antageligt et eget samfund omkring Lister, men om det var et høvdinge- eller jarle-dømme eller kongerige må være irrelevant.

www.gedevasen.dk/lister.pdf

[runan]

Är det inte rent av så, att heruler etymologiskt är en sammanskrivning av Hariwulfer och Haeruwulfer, hövdingarna av Listerlandet (på stenarna från Stentoften, Istaby och indirekt Björketorp och Sölvesborg)? Och utvandrade de sedan till Tjörn och Rävsal? http://www.christerhamp.se/runor/gamla/bo/boravsal.html

[Kungsune]

...och hur förhåller sig då dessa till Wulfingarna?

[Historikus]

Alla namnen på runstenarna slutar på -wulf, finns det ett samband med den tidigare Beowulf?

Är det inte rent av så, att heruler etymologiskt är en sammanskrivning av Hariwulfer och Haeruwulfer, hövdingarna av Listerlandet (på stenarna från Stentoften, Istaby och indirekt Björketorp och Sölvesborg)?

Lena Peterson (2004) har set på navnene fra Lister-stenene:

• Hariwulafa/HariwulfR/Herulfr/Hærulv (oldn. hari=hær)
• HaþuwulafR/HaþuwulfR/Hǫðulfr/Hådulv (oldn. haþu=strid)
• HaeruwulafiR/Hjǫrulfr/Sværdulv (oldn. heru/hjórr=sværd)

Alle navnene har efterleddet wulfR = ulv, - men forskellige forled.

Runologen Lisbeth Imer henviser til navneskikken, hvor både allitterationsprincippet og variations-princippet i navnene Herulfr, Hǫðulfr og Hjǫrulfr, findes i tre slægtsled som alle begynder med h- og afsluttes med -ulv.

Navneskikkene og dermed slægtskab, opdeles traditionelt i tre typer, direkte opkaldelse, hvor barnet fik navn efter nært beslægtede, allitteration, som betyder, at navnene begynder med samme konsonant eller vokal, og så variationsprincippet, som gjaldt de sammensatte navnetyper, hvor barnet fik det ene led af farens, morens eller en anden slægtnings sammensatte navn.

Allitterationsprincippet er synligt i en del danske indskrifter. Et eksempel er Asmild-stenen’s tre generationer, hvor princippet bruges mellem farfarens og farens navne, Thorgot (Þurgot) og Thodulv (Þiuþulf), men variationsprincippet bruges mellem farens og datterens navne, Thorgot og Thorgun (Þurgundr). Variationsprincippet er let at finde i mange af vikingetidens runeindskrifter og udbredt i hele det danske område.

Vi skal nok være forsigtige med at blande Lister-stenene, Beowulf og herulerne - i samme gryde. Lisbeth Imer daterer Lister-stenene til, fra anden halvdel af 500-tallet, eller fra 600-tallet. Runestenen i Bohuslän - Bo KJ80 (BoKJ80) - Rävsal, med teksten Hreiðulfs/Herjulfs steina[r] - er fra 700-800 tallet.