Tegnabyar

[Yngwe]

Ok, ingen ockupation, men ändå då stående trupper över lång tid i garnisoner. . Det tror jag helt enkelt inte på, det är för dyrt att ha ett insats-berett försvar tillräckligt stort för att vara effektivt.

Jag håller med om att områden kan underordna sig andra, eller inordna sig i en enhet i utbyte mot "skydd", men det finns helt ingen möjlighet för "enheten" att möta ett hot mot ett visst område direkt med en samlad stående styrka såvida man inte på förhand vet vilket område det är som ska bli anfallet. Och det lär man ytterst sällan veta. Skyddet består istället av två andra saker. Möjligheten att efter tid komma till undsättning med en större styrka, och framförallt möjligheten att samla en större styrka för en hämndaktion. Och det är givetvis vetskapen om detta som ska få den tänkta fienden att avstå. Poängen med det här att det behövs inga stående stora styrkor. Det räcker gott med en Ledung!

[Kungsune]

Jag pratar om dem som ser till att det finns en ledung och att den fungerar. Det handlar om dussin..inte stora trupper. De är nödvändiga och behöver mat och tak över huvudet. Det fordrar varken stora resurser eller avancerad organisation. Kyrkoorganisationen/ klosterordnarna, är betydligt större apparater och samtida.

[Yngwe]

Ok men då är vi nog i huvudsak på samma spår tror jag.

Men är inte det lokala samhället då på en sådan nivå av acceptans att de kan bidra med viss försörjning? Jag tänker att en Tegnaby då faktiskt kan vara själva huvudenheten. Den behöver inte ha bästa läget, bara vara tillräckligt nära för att hålla koll på vad som händer och se till att folken håller vad dom lovat.

[Kungsune]

Ja, du ställer rätt frågor!
I fallet Bohuslän/Ranrike så är det en bygd som omges av grannar med större våldskapital. Därför utsattes de för plundringståg och tvångsbeskattning(det framkommer ju i sagorna). Till slut når man en överenskommelse med den makt som gör minst ont. Som jag skrev redan när vi började i förra tråden så tror jag inte på ockupationsföretag så här tidigt. Man uppfattar nog inte riksterritorier på det viset förrän några hundra år senare. Istället tänker jag mig intressesfärer med vaga gränser. Västgötska makthavare har inte haft intresse att expandera sitt landonråde för att säkra en särskild strategisk plats. Istället har det varit smidigare att ingå ömsesidigt gynnsamma avtal med de berörda områdena. Själva poängen med tegnsystemet är då att belasta hemlandet så lite som möjligt. De försörjningsgårdar jag talar om ligger alltså i det främmande området. Förslaget att Tegnebyar kan vara de gårdar som ska bära organisationen bygger endast på att de ligger lite off från huvudbebyggelsen som du själv påpekat.

[Yngwe]

Ja, överens, ,det är ingen stat utan ett rike, alltså en sammanslutning, givetvis med inbördes ojämlikheter och skiftande motiv.


Eftersom vi nog hamnat i lite för snabb konsensus borde vi nu kanske försöka ställa oss på andra sidan, vad har vi att framföra emot vår egen tes?

[Kungsune]

Eftersom diskussionen är en hypotetisk modell att speglas mot en tidigare idé så är det svårt. Svagheten i båda modellerna är att de baseras på mönsterigenkänning. Styrkan i vår teori är ju att den följer hur mönstret ser ut i andra maktlandskap (faktiskt globalt, inte bara Europa) medan den äldre modellen utgående från ett protorike i Uppland är unik (saknar motstycke). Den sammanfattade bilden är att mönstret understött av vad källorna faktiskt ger oss (inklusive runstenar och lagar) är en indikation. Tillsammans med andra frågeställningar stärker det en redan allt tydligare bild. Såväl Adam som Saxo och Snorre har ifrågasatts då de ibland inte är 100% förenliga i sina utsagor. I det här fallet med svenska intressen i Ranrike finns dock inte någon sådan motsägelse.

[Yngwe]

Men det finns ju andra samtida exempel. Om vi ser den normandiska invasionen och övertagandet av den anglosaxiska världen så ser vi ju där en nyintroducerad normandisk elit som befäster sig runt om i landskapet i ett otal borgar. Där kan vi verkligen se garnisoner som upprätthåller makten. Så varför gjorde man inte så här?

[Artesien]

Yngre, eftersom normanderna var föregångare. Se Robert Bartlett, The Making of Europe: Conquest, Colonization and Cultural Change 950–1350 där Bartlett beskriver hur Europa mellan ca 950 och 1350 formades genom expansion från de latinsk-kristna kärnområdena i väst - nordöstra Frankrike, Flandern, Rhenlandet och södra England efter det normandiska övertagandet av landet.

Genom erövring, kolonisation och kristnande spreds västeuropeiska institutioner som feodalism, städer, rättssystem, språk (latin) och kyrkliga strukturer till perifera områden som Irland, Skandinavien, Östeuropa och Iberiska halvön.

Han betonar att Europas “enhet” inte var given från början utan skapades genom makt, migration och kulturell omvandling, ofta på bekostnad av lokala traditioner.

Denna expansiva revolution nådde oss mycket senare, via Danmark, så det är inte konstigt att utvecklingen se annorlunda här uppe. Vi låg 100-200 år efter.

[Kungsune]

Exakt! Så komplext ser mönstret ut när mer eller mindre konsoliderade makter utökar sitt territorie. Samtidigt ser man att vissa egenskaper påminner vilket handlar om att organiseringen verkar komma utifrån. Någon “makt” har lagt ut ett mönster utan att styras av interna hinder. Mönstret upprepar sig i en krans runt de götländska fullåkersbygderna. Det svarar väl mot Adams (och saxos) bild av götarna som en sorts central jordbruksklass med tingsjurisdiktion som sätter agendan även för omgivande samhällen som erkänner kungarna som, åtminstonne i huvudsak, produceras av den götiska jordaristokratin. Redan i Jordanes påtalas gauti som särdeles krigiska och plundrandes sina grannar. Det tillsammans med väringatraditioner, guldfynden och det tidiga sagamaterialets västliga fokus, Gaut/Oden-kulten kan tas som intäkt för att skissa fram ett samhällsskick baserat på en upplyft krigarledare med en mer eller mindre professionaliserad soldatklass som ligger ovanpå det vanliga rudimentära samhället. Endast områden med rejäl överproduktion kan frigöra resurser så konsekvent att en sådan hierarki uppstått. Som sagt innan, det handlar inte om arméer utan om ett litet gäng förmögna/arbetsbefriade män som kunde sätta sämre lottade bönder i beroendeställning. Man kom till dem för att be om hjälp när maten tog slut. De kom och tog betalt när de ansåg att skulden skulle in. Till slut slöts avtal men vems agenda tror ni styrde?

[Yngwe]

Artesien

Utan att nu ha läst Bartlett, men din sammanfattning låter nu igen som att han har ett ganska trångt perspektiv och tolkar hela Europa efter en mall som uppstått i nordvästra delen av Europa. Jag vänder mig emot det för tolkningen verkar så helt glömma bort att Bysans då fortfarande existerar som enhet och utan tvekan influerar Europa ända upp till våra breddgrader..

Kungsune

Det gör nästan min fråga än mer relevant, varför nyttjar inte götarna samma metod som Normanderna? Att iden skulle vara ny köper jag inte riktigt...