Skandinaviskt Arkeologiforum

Den bakomliggande frågan om svear och götar är infekterad. Formuleringar kan utgöra triggerord som jag själv inte är medveten om. Det är inte min mening att provocera. Jag vill därför be er att inte fokusera på termer eller beskrivningar ni anser felaktiga utan på kärnfrågorna:

• Om svearna aldrig betecknat mälardalingarna, vilka bodde där och vad kallades de?

• Hur kommer det sig att de inte gjort avtryck i källorna med eget namn i likhet med götarna?

• Vad gör att götarna bedömts så centrala att de behövts särnämnas på ett sätt som överskuggar alla andra sveafolk?

Premiss:
Historieskrivningen har sedan åtminstone 1600-talet utgått ifrån bilden av två skilda folk vars inflytande vägt tungt: svear med kärnbygd i Mälardalen och götar med dito i götaländerna.
Mot det står teorin om att källornas ”svear” mer ska liknas vid dagens samlingsbegrepp ”svenskar” och där götarna utgör en särskilt inflytelserik delmängd. De skriftliga källor som säger något annat har antingen feltolkats, medvetet förvanskats eller upprättats med syfte att skriva om historien.

Men även utan de skriftliga källorna visar arkeologin på både en koncentration av både materiell rikedom och politisk/religiös betydelse. Gamla Uppsala har en kontinuitet från folkvandringstid till vikingatid och flyttas sedan till nuv. Uppsala. Fornsigtuna flyttas till sin nuvarande plats, eller grundas där det är nu, på 900-talet och utgör centralort (om inte huvudstad) för Erik Segersäll med myntslagning.

Frågeställning:
Så, om vilka var det i så fall som bodde i mälardalen? Om begreppet ”svear” aldrig särskilt avsett mälardalingar, varför har denna folkstam inte gjort något avtryck i källorna? Varför fann götakungarna det så relevant att dels placera sitt maktcentra på Birka, i Sigtuna, i Stockholm? Varför fann de det till och med av sådan vikt att de redan på medeltiden aktivt velat revidera historien med följd götaländernas ställning degraderades?

Anm. ännu ej funna arkeologiska fynd kan givetvis visa att mälardalen inte har den särställning som uttolkats. Centralbygder som vida överträffar Gamla Uppsala kan ännu upptäckas i götaländerna. Men låt oss grunda diskussionen i vad vi nu kan analysera, inte vad vi eventuellt skulle kunna veta i framtiden.

Frågan borde inte vara så känslig, men är väl dels drabbad av lokalpatriotism, och dels så inbakad i mängder av forskning att en revidering skulle innebära att en hel del behöver omtolkas, och med det följer nog en hel del prestigeförlust.

Men diskussionen är förstås relevant, inte minst som det än idag är återkommande som referens i forskning. Så vi försöker väl ett varv till i god ton.

Jag skulle vilja börja med att diskutera din uppsatta premiss då svaren på dina frågor måste relatera till premissen.

Inledningsvis, den historiska forskningen var nog inte riktigt så enögd, men kan väl sägas gälla överlag då den under den nationalromantiska eran blir den gängse och den som präglat 1900-talets forskning. Så den delen tänker jag acceptera som premiss tills vidare.

Men med arkeologin behöver vi balansera bilden en aning. GU uppvisar självklart en rikedom i det arkeologiska materialet som visst antyder organisation och makt av centralplatskaraktär. Men, det är inte så att det saknas likar vilket ibland hörs. Det finns gott om arkeologi runt om i landet som visar på lika eller mer arbetskrävande anläggningar än högarna i GU och många betydligt exklusivare fynd av olika slag. Det behövs alltså inga nya upptäckter för att vi ska kunna konstatera att det finns många motsvarande platser i landet och i övriga Norden.

Är vi överens så långt?

Jag tänker att relevant avgränsning är det som betraktas som del av svearnas geografiska kärnmaktsområde (alternativt svea/göta-dito). Att andra fynd skulle matcha GU inom ovan avgränsning har jag ännu inte förstått det som, men låter intressant. Är dessa områden utanför götaländerna? Märk väl att GU är en central del, men inte enda delen av min beskrivning av mälardalsområdets exempel på kontinuerlig koncentration.

Om så inte är fallet så ifrågasätter ju ingen av dessa ovan angivna teorierna att götarnas landsända inte var tillräckligt relevant för att förtjäna omnämnande. Det jag försöker se om det finns några tankar kring är snarare varför mälardalssvearna, trots det jag anger i premissen, inte gjort avtryck med eget namn och vad detta namn i så fall skulle vara.

Så vi kanske är tillräckligt överens för att fortsätta

Titta på Öland som exempel...

Men ok, vi går vidare! Vilka källor saknas dom i, förutom Adam ?
Och om de saknas, finns förklaringen i dessa källors inriktning och perspektiv? De flesta källorna av ålder är ju skrivna antingen på kontinenten eller på brittiska öarna, och då ligger ju Mälardalen lite grann på baksidan....

Yngwe skrev: ↑

3 januari 2025, 14:39

Titta på Öland som exempel...

Men ok, vi går vidare! Vilka källor saknas dom i, förutom Adam ?
Och om de saknas, finns förklaringen i dessa källors inriktning och perspektiv? De flesta källorna av ålder är ju skrivna antingen på kontinenten eller på brittiska öarna, och då ligger ju Mälardalen lite grann på baksidan....

Alla källor som beskriver sverige väl? (förutom ev. kvarglömd ”uppsvear” i Snorre). Som jag förstått delmängdsteorin så är ”svear” aldrig namnet på de som befolkar/befolkat mälardalen (mer än att de är svear i samma mån som götar är det.

Men här är det väl bättre att teorins förespråkare reder ut?

Njaea

För det första så är jag inte så säker på att de skilljer så mycket mellan Västgötarna och Rekarneborna i hur de beskriver sig som svear, det anpassas nog efter mottagarens behov av information. Bland danskar och engelsmän var de ju båda svear, men sinsemellan, båda varande svear, var de väl just Västgötar och Rekarnebor.

För det andra så är nog såväl i Mälarbygden som i Götalandskapen så att äldre folkland och namn på dess inbyggare har överlagrats av relativt sena indelningar. Vi ser där få spår av namn motsvarande de vi ser i t.ex. Småland och de har väl i de flesta fall försvunnit ur folkminnen. I götalandskapen har man sen nog spelat på goter-wurmen och därmed accentuerat sin särprägel.

För det tredje, i tex Jordsnes Getica så finns det ju flera stammar som skulle kunna vara mälardalska, inte minst en av dom har diskuterats med tankar om att det nog är lite för ljudlikt för att man ska ha skiljt dom åt med tiden....

• Om svearna aldrig betecknat mälardalingarna, vilka bodde där och vad kallades de?

• Hur kommer det sig att de inte gjort avtryck i källorna med eget namn i likhet med götarna?

• Vad gör att götarna bedömts så centrala att de behövts särnämnas på ett sätt som överskuggar alla andra sveafolk?

1) Svear eller uppsvear eller ngt annat som inte finns dokumenterat. Det är väl rimligt att de kallade sig för ngt själva - sörlänningar? Fjärdhundrenågonting? Roger?

2) För att Mälardalen ligger långt från kontinenten. Götalanden ligger närmre, civiliserades tidigare än resten av landet och namnet göt är väldigt likt got vilket alldeles säkert fascinerade folk både i Sverige och annorstädes (och om vi skall vara ärliga måste erkänna att varumärket ”goter” slår det mesta germanska under både senantiken och den tidiga medeltiden).

3) För att trakten runt Vättern då var Sveriges centralbygd.

Ett par vidare kommentarer:

- Var verkligen Birka ett maktcentrum? Varför antar du och många andra att det var så? För att det var ett stadsliknande samhälle? Kan det vara så att vi är låsta i ett nutida paradigm tänk att bara för att det är en stad (ganska lusig liten håla dock) tror vi att det är där makten finns för att det är så i modern tid? Dåtidens magnater ägde jord överallt och var ständigt på resande fot. Det fanns inga ’huvudstäder’. Makten låg magnatens person och hans förmåga att projicera makt i diverse bygder. Jag har ägnat en del av julledigheten med Karl den store. Hans huvudgård var Aachen. Det var inte en stor stad ens med dåtida mått mätt. Men ingen ifrågasätte kejsarens makt oavsett han befann sig rent fysiskt.

- GU är speciellt men inte unikt varken storleksmässigt eller monumentalt. Se på Öland tex som Yngwe nämnt. För övrigt vet vi inte vad som döljer sig under Falbygden, Kinnekulle eller trakten kring Tåkern.

Ska jag tolka era svar (Yngwe och Artesien) som att Mälardalingarnas makt, inflytande och betydelse för källförfattarna för att motivera att omnämnas särskilt?

Och att de inte utgjort en egen maktsfär som föranlett ett samlande begrepp i likhet med götarna utan därför bara varit sörmlänningar, tiundalänningar, fjärdhundralänningsr osv.?

Artesien skrev: ↑

4 januari 2025, 08:10

3) För att trakten runt Vättern då var Sveriges centralbygd.

Nu är ju tidsperspektivet typ från Tacitus till den tidpunkt då källorna börjar korrumperas med falsk/felaktig historieskrivning. (Den som anser att så skett får gärna sätta någon sorts tidsmässig början här. Kan Yngwe?)

1. Menar du alltså att Vättern var Svearnas centralbygd sedan 98 e.kr och till ja, när?

2. Vad finns det för belägg för det påståendet?

Artesien skrev: ↑

4 januari 2025, 08:10

Ett par vidare kommentarer:

- Var verkligen Birka ett maktcentrum? Varför antar du och många andra att det var så? För att det var ett stadsliknande samhälle? Kan det vara så att vi är låsta i ett nutida paradigm tänk att bara för att det är en stad (ganska lusig liten håla dock) tror vi att det är där makten finns för att det är så i modern tid? Dåtidens magnater ägde jord överallt och var ständigt på resande fot. Det fanns inga ’huvudstäder’. Makten låg magnatens person och hans förmåga att projicera makt i diverse bygder. Jag har ägnat en del av julledigheten med Karl den store. Hans huvudgård var Aachen. Det var inte en stor stad ens med dåtida mått mätt. Men ingen ifrågasätte kejsarens makt oavsett han befann sig rent fysiskt.

Visst kan det finnas ett mått av mer medeltida, kontinental syn på att det fanns ett rikets huvudsäte. Men jag tänker ändå att man kan utgå ifrån att en stads anläggande borde tilldra sig kungens eller elitens kontrollintresse. Birka och åtminstone Sigtuna anses så vitt jag vet som Sveriges första städer (lusiga eller ej).
Rimbert beskriver hur Ansgar tas emot av Kung Björn när han kommer till Birka och att staden har en prefekt utsedd av kungen. Det är väl ett av skälen att Birka anses vara ett maktcentrum.
Vad gäller Sigtuna så har vi både något som Arkeologerna kallar kungsgård och sveriges första myntning.
Adam anser också Uppsala vara av tillräcklig åtminstone religiös betydelse för att peka ut det och beskriva det som asakultens starka fäste.

Artesien skrev: ↑

4 januari 2025, 08:10

- GU är speciellt men inte unikt varken storleksmässigt eller monumentalt. Se på Öland tex som Yngwe nämnt. För övrigt vet vi inte vad som döljer sig under Falbygden, Kinnekulle eller trakten kring Tåkern.

Jag tänker som sagt att vi får utgå ifrån vad som omskrivits eller grävts upp. Annars blir det för spekulativt.
Men angående Öland. Menar ni att Öland uppvisar samma kontinuitet som den jag försökt beskriva gällande Mälardalen?

Yngwe skrev: ↑

3 januari 2025, 16:18

För det tredje, i tex Jordsnes Getica så finns det ju flera stammar som skulle kunna vara mälardalska, inte minst en av dom har diskuterats med tankar om att det nog är lite för ljudlikt för att man ska ha skiljt dom åt med tiden....

Kan du inte säga vilken av hans nämnda stammar som du menar skulle kunna vara kandidat för mälardalingarna?

Den traditionella uppfattningen är ju att de ryms bakom en eller båda av ”Suetidi” och ”Suehans”, men enligt delmängdsteorin så är ju det struket.