Skandinaviskt Arkeologiforum

Efter att ha skrivit på tråden om var Beowulf ligger begravd så fann jag på vägen hisnande upptäckter. Orust och Tjörn bildar två öar och en skärgård som en sköld in mot Västra Sverige. Viken.

Området nära Vänern bildar en viktig knutpunkt i och med att man till sjöss måste runda Jylland, sydspetsen på Norge samt till lands runda Vänern. På detta sätt är det också infarten till Östersjön. Just vid Orust och Strömmarna - där vägarna delar sig också norrut mot Gullmaren samt ger ett bra naturgeografiskt skydd, där uppstår platsernas plats att kontrollera och styra ifrån. De annars mest strategiska platserna i Norden att kontrollera - dagens Öresund - var länge kontrollerat av Vender. Men även öar som Rugen (se den Svenska Pommern - som upphör att vara Svenskt först 1815 vid Wienkongressen)

Den som har haft kontroll över dessa öar med omnejd har kunnat styra handel (naturresursflöden) in mot stora delar av ett "Sverige" men även (gamla urgamla megalitområden) i sydöstra "Norge" men även Danmark och resterande delar av Östersjön, De som utifrån ville införa Kristendom samt kunna kontrollera handel var tvungna att komma förbi den vägen. Inte enbart för kontroll över Skandinavien utan även för kontroll runt hela Östersjön - tillsammans med de Baltiska länderna och Ryssland.


Hit kom Kristendomen först? Hit kom Ansgar, och här förlade man de första kyrkoprovinserna som gick genom ett "Danmark" (se också tidigare resonemang om Florenslistan och dess stift)

Flera kloster och till o med domkyrkor verkar nu vara funna som än mer bekräftar platsernas plats i ett område med flera signifikanta orter på en liten yta men som tillsammans verifierar varandra. Förutom de många och stora Megalitgravarna så även Beowulfs Hronesness vid Valeberget strax norr om men även Sigtunir - eller ”Kattegatt” i serien Vikings, som med stor sammolikhet skulle kunna ha legat söderut i Husebydalen på västra Orust.

1000-talets nya Danska kyrkoprovinser som Odense, Roskilde och Lund låg förmodligen på Västra Orust. Odense och Roskilde låg förmodligen båda som egna stift på det området som idag är Torebo på Orust. Detta längs Megalithöjderna utmed Koljöfjorden. Kanske är det Knut den heliges kloster och klosterkyrka som ligger innanför Torebo, samt dess föregångare i kyrkor som St Alban och St Mary.

Norrut mot Kungsviken - också på Torebo - låg den tidens Roskilde (Hroiskeldu). Danskarnas motsvarighet till Nidaros. Detta är inte långt från Beowulfsagans Hronesnaess - Rånäs - Valeberget. Orusts största fornborg. Området är intressant för det har flera möjliga namn från olika tider ur sagorna. Såsom Hleidargardur/Lethra - men även Roskilde, samt sagans egentliga Konungahella. Områdets Megalithällor talar för det.

Daniel Bildt fick på 1500 - 1600 talet förvalta området. - Över ett "Bache Closter". Kanske är det inte en slump att han fick förvalta både Morlanda och Torebo - som innefattar alla dessa viktiga danska Stift och platser.


På andra sidan fjorden fick en annan dansk Amiral uppgiften att förvalta Dragsmarks klosterlän och dess ägor. Här har jag funnit flera kloster och kyrkor som styrker teorin om att det var här Norrmännen hade sina motsvarigheter - olika stift samt en domkyrka - Nidaros? Nidelven från sagorna kan ha varit det som idag kallas Knarrevikskile och Rörbäckskile. Även Stegelholmens tydliga strukturer i marken verkar ge tecken om att det var här Nidarholm låg. I Biskop Jens Nilssons visitationsresor i Bohuslän heter ön Brattholmen - Brattöra heter den i sagorna - ett exempel på hur man via källor också kan verifiera platsen - utöver de markfynd som gjorts.

På Rörbäcksidan verkar sagans och källornas Bergen/Björgvin och Sverresborg ligga. Här finns de namn och andra tecken för en borg på höjden samt platsen nere vid Rörbäck för Apostelkyrkan, Håkonshallen och exempelvis Allraheilagra spitala (Allhelgonakyrkan). Även fler platser finns helt outforskade mellan bergen på olika strategiska platser, precis som Katrinebergsbuktens 100 meter långa kyrka, döljt i blandskogen. Var det även i detta område som Lungegarden låg? Vincent Lunges gård. Gården Linghäll som omgärdar berget vid Rörbäck (Högberget) hette enligt ortnamn i Bohuslän en gång även för Lungegaardt..


Så - förmodligen är det i denna trakt som Knut den store hade sin Skandinaviska motsvarighet till ett London med samma slags klostersamhällen på en liten yta. Men platsen uppstod inte av en slump, den hade sin naturgeografiska förutsättning sedan tusentals år.



Men först - Låt oss ta reda på mer om detta möjliga kloster på Torebo som liknar Roche Abbey i England. Kan det vara St Canutes Abbey, Sancti Canuti Othoniæ?

Dessutom - det stora området som i allra högsta grad måste vara en domkyrka vid Katrineberg i Dragsmark. Kanske är det här vi bör börja nysta. För är det vad jag tror att det är så är saken klar, - alla andra platser bekräftar och verifierar varandra sedan.

Den Norska huvudstaden "Bergen" Bjorgvin låg nämligen alldeles bredvid. Frågan är om inte Aslo/Oslo låg någonstans häromkring också.

Inte förrän på 1600 talet bygger Christian IV den nuvarande Norska huvudstaden Oslo, men som då hette Christiania.



Den som vill ta del av tidigare resonemang kan klicka på länken här. Min del av resonemanget börjar på sidan 43. ”Var ligger Beowulf begravd”

https://skandinavisktarkeologiforum.org ... &start=640


Johan Lindqvist
Kulturgeograf
johann.lindqvist@gmail.com

John, för det första ra en titt i Morlanda hembygdsförening årsböcker, så får du väldigt många svar där.
För det andra under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet gjordes en stor fornminnesinventering på Orust, då fanns inga skogar på Orust. Hade det funnits ruiner från kloster så hade det upptäckts.
Det finns två platser som heter Forshälla i Uddevalla kommun, i get vattendrag son leder till Vänern. Självklart gick man via älven, Hisiingen var uppdelat mellan Norge Danmark och Sverige, det var gränsområdet och där tog man sig upp till Vänern, Kongahälla och Lödese är ju Norges och Sveriges sätt att kontrollera vattenvägarna. Danskarna hade vad jag vet ingen befäst ing. Lilla Edet och Stora Edet har väldigt tydliga spår av dragrännor(eder), har du hittat några i Forshälla?
Hela Morlandadalen bort till Boxvik är bördig jordbruksmark, då det är gammal havsbotten, dräneringarna där är inte från slutet av Vikingatiden eller tidig medeltid, de är från befllkningsökningarna under de senaste århundradena då det behövdes ny jordbruksmark för att föda befolkningen

Bilder ovan, det verkar vara bland annat Travertine / Kalksten / Frådsten som ligger i stengärdsgårdarna vid Torebo. Endast de första kyrkorna i Danmark byggdes i detta material - som i Jelling och Skibet kirke - som dessutom ligger på Jylland. (Har tidigare tagit upp kopplingar mellan Bohuslän/”Götaland” och Jylland.)

Jelling är numera ett Unesco världsarv. Där ligger också två större Gravar bredvid kyrkan i Jelling - Det gör det vid Torebo också.


Jämför gärna en inzoomad kalkstensbild från Torebo med ett foto av vanlig Gnejs - men som troligtvis är sprängd eller påverkad utifrån på något sätt, detta på grund av vägen man byggde. Vanlig Gnejs sågar eller slipar eller formar man inte så lätt.

För fler bilder av gärdsgården vid Torebo - gå till tråden om ”Var ligger Beowulf begravd”.

viewtopic.php?f=12&t=1101&sid=858b28283 ... &start=640

Tre bilder till att jämföra lite..


Först ser man själva platsen för brytningen av stenen. Det är som sjok som man bryter loss. Dessa sjok borde då bli ungefär som de i gärdsgården. Dessa är kanske byggmaterial som aldrig användes. Man ser spår av att ena sidan är slipad. Kanske har den använts eller blivit förkastad, misslyckad sten helt enkelt.

Man ser havslagren i stenen också, när stenarna en gång bildades i havet.

Och så en repris från föregående tråd "Var ligger Beowulf begravd" om liknande klosters vattenanläggningar..

På kartan ser vi tydligt spåren efter klosterbyggnaderna i sin typiska cistercienserstil - likt Roche Abbey till exempel.

Men vi ser också det väldiga vattensystem och anläggningarna för detta. Det är tydligt hur man anlagt dessa diken för att få fram det rinnande vatten som var så viktigt för Cistercienserorden men även att få bort överflödigt vatten. (Om det hade varit diken byggt nutida eller under 1800-1900 så hade dikena varit mer raka. En del är säkert omgrävda - men det känns som om de skulle kunna vara original och handgrävda eller med oxar/tjurar - inte för inte som området heter Tjurhålorna. )

https://www.dhi.ac.uk/cistercians/ciste ... ater11.php
https://www.dhi.ac.uk/cistercians/image ... _water.php

De använde det på olika sätt. Men framförallt för klostrets stora funktion och som de tjänade pengarna på - att kunna ta hand om och hjälpa folk, sälja öl eller mat och andra saker som krävde en kvarn helt enkelt. Dessa kanaler var sinnrika och kunde gå många många mil på olika sätt. För att renas till dricksvatten eller att användas för andra ändamål. Kvarnar eller som avfallsvatten. Det är därför man la klostren på en typisk sådan myrmarksplats som Torebo/Marieberg på dessutom Bildts ägor - en slump?

(Lite som Rasta vid LIlla Edet och 45:an Men då gick vägen in via fjorden..)

https://www.climate-policy-watcher.org/ ... l-age.html

Klostren hade även dammar för fisk, något man rikligen kan fiska i sjöar runtomkring men även i fjorden. Men på kartan ser man tydliga dammar eller laxtrappor eller liknande lite längre upp, som kunde användas för fisk eller reglera vattnet på olika sätt.

Här finns även en egen dal bredvid klostret som också sitter ihop med diken som har strukturer i marken vad det verkar - detta skulle kunna varit föregångaren St Alban, eller kvarnar knutna till klostret.

Klostren hade dessutom ett dike runt om sig - Detta dike ser man tydligt gå in till klosterbyggnaden från den norra sidan. (Förutom en södra som går in från öst, söder om Klostret - som på Roche Abbey vad det verkar) Där finns även en kraftigare del kvar av högra Transepten (om den nu går mot Väst - vilket det verkar). Där borde man kunna hitta byggsten kvar relativt enkelt - och som kan avsluta spekulationerna.

Vem vet ?

Jag skriver mer framöver i vår när jag vet mer. Men ni får ju gärna skriva såklart!

Ett par mer korta och koncisa inlägg här om det påstådda klostret - Sedan ska jag avvakta ett tag, tills mer riktiga bevis finns.. Ja vem vet. Det är lite hett - för här skulle man kunna hitta grejer i marken som ger mer info om allt. Det skulle även kunna leda till i förlängningen ett ifrågasättande om varifrån den populariserade släkten och ätten Bjälboätten kom ifrån. De var ju barn till Knut den heliges ena dotter.

650 meter bort rakt mot fjorden i nordväst (fågelvägen) från det eventuella klostret finns inskriptioner i en bergvägg som redogör för fam. Bildt som ägare av Torebo och Morlanda. Denna familj/släkt liksom Hammar/Hammer (vid Dragsmark) låg kungen nära i bekantskap och de hade släktingar eller förfäder som förvaltat gamla kloster/klosterlän tidigare som allteftersom lades ner under reformationen.

Bildt är ättling i rakt nedstigande led och nästan i rakt led fadersfaderfader osv till Erik Ejegod - Knut den heliges bror. Bildt var en Jylländsk släkt från början, men härstammade Via Erik Ejegod då från denna del av Bohuslän.


Men jag tänkte börja med att behandla - gå igenom lite om det jag hittat om stenarna i gärdsgårdarna samt vad man hade för byggsten på denna tiden.


https://danskebjerge.dk/artikler-byggesten.htm


" Teglsten - løsningen på alt (næsten)
Tegl består af ler. Leret graves op, æltes i vand og placeres i forme. Derefter tørres det og brændes ved en temperatur på ca. 1000 grader. Der er ikke mange forskelle på middelalderens teglsten og nutidens. En forskel, der dog er ret synlig, er, at stenene i middelalderen var større, end de er i dag. Datidens større teglsten kalder man munkesten, som altså er forgængeren for det, vi nu kalder mursten."

Munkesten alltså..

På andra sidan vägen vid Torebo ner mot vattnet så finns ett gammalt Tegelverk. I artikeln ovan så beskriver man ganska väl det hela. Man bygger all stenen på plats.

Men även så verkar det vara en del Frådsten med dess karakteristiska små hål efter eroderingen av kalken. (Kalksten) (på bilderna nedan från Torebo)

En del av stenarna skulle kunna vara av Travertine, Frådsten på dansk.


https://en.wikipedia.org/wiki/Travertine


" The earliest known church on the present location was a travertine church which was reported under construction by Aelnoth of Canterbury, a Benedictine monk at the nearby St. Alban's Priory in 1095. The foundations of the travertine church can still be seen in the crypt of the present building. The church was built in Romanesque style with semi-circular arches supporting a flat timber ceiling. The travertine church was built specifically to house the earthly remains of King Canute, who was murdered in the church of St. Alban's Priory in 1086.[2]"


https://en.wikipedia.org/wiki/St._Canute%27s_Cathedral

https://en.wikipedia.org/wiki/%C3%86lnoth_of_Canterbury

Aelnoth kan man också knyta till området.

"Ælnoth may have been prior in the Benedictine community founded in Odense as a daughter house of the Abbey at Evesham."

Evesham är även klostret Erik Ejegod hämtar munkar från när man bygger st canutes abbey efter att St canute blir mördad. (Erik Ejegod eller den gode - Bildts förfader)

https://en.wikipedia.org/wiki/St._Canut ... er_history


Och grundaren av Evesham en viss Egwin på 700 talet har namn som påminner om Beowulfs kompisar och släktingar etc. Även andra Abottar i Eveshams historia har det.
Krakekullen ligger vid Kungsviken norr om Torebo.. Rolf Krake var ju Hrodulf i Beowulfsagan. Norr om Krakekullen och Kungsviken ligger Hronessness (Rånäs) i Beowulf där man "höglägger" eller bränner upp Beowulf, där man bygger Beowulfs Val på tio dagar.

Egwin grundar Evesham efter St Mary - Och Marieberg ligger alldeles vid Torebo. Dragsmarks kloster är också i St Marys namn. - Det är det många som är visserligen. Men St Canutes kloster är det
också - som skulle ha varit byggt i denna Travertine-sten. Men St Canutes kloster eller kyrka (som ju kan ha byggts innan klostret på samma plats (I Travertine - sedan o tegel för klostret) hade även St Alban som skyddshelgon eller föregångare.

- Och om St Alban skriver Matthew Paris mkt om - samt att han skriver om den eventuella stölden av St Albans reliker av Knut den helige. - Där då Aelnoth kan ha varit med när de tog dessa till "Odense" / Othiniensis

- Odinsey alltså, öster om Seelund enligt Ynglingasagan (Morlanda öarna neråt väster om Den stora skrevan och Dalen från Koljöfjorden i norr till Hälleviksstrand i syd)


Sedan har vi William av Aebelholt - som skulle kunna ha gett namn till Ebildslätt nere vid Morlanda. Där verkar strukturer för kloster finnas också. Iaf så talar det för fler kloster i närheten

https://da.wikipedia.org/wiki/Abbed_Vilhelm


Teorin är alltså att platserna på Orust senare flyttar ut till dagens Danmark - men källorna kan referera till sagorna och dess verkliga ursprungsplats. Valvbågar etc kan ju ha flyttas till Dragsmark sedan. Och då bjuder man in Matthew Paris till en ny tid och era i form av ett Premonstraterkloster istället. Då under Norsk flagg efter deras inbördeskrig - Birkebeinare - mot Bagler - Bagler som ju var namnet på Kyrkans män.. Och Birkebeinarna vann väl till slut. En "Norrbagge" är väl vad vi förknippar med en Norrman, men också en kyrkans man - Norddansk. En Bohuslänning (Bagahus)(Från Biskop)

"In 1248, Paris was sent to Norway as the bearer of a message from Louis IX to Haakon IV; he made himself so agreeable to the Norwegian sovereign that he was invited to superintend the reformation of the Benedictine Nidarholm Abbey outside Trondheim." Inga spår av något kloster har hittats i dagens Trondheim - kan Nidaros i dagens Trondheim ha ersatt ett Nidaros i Dalsland eller Bohuslän?. Matthew Paris var med vid Invigningen av Dragsmark - men även med till det nya klostret i dagens Trondheim.

(Ser ni annars och eller minns kopplingarna med Baglerna i dessa delar med Birkebeinarna i norra Bohuslän/Dalsland samt andra "Norska" delar (Mina teorier om ett Trondheim i Dalsland - tegelkyrkan man upptäckte i Edsleskog)
Efter "inbördeskriget" flyttades länken eller gränsen mot Danmark ner mot älven vad det verkar som - först i slutet at 1100 talet byggs Kastelle kloster vid nuvarande Kungälv. När Venderna attackerar ett "Konungahella" - kan det vara Orust o Kungsviken man refererar till tro? Alltså, St Canutes Abbey brändes ju av Vender 1147 var det väl..(de Danska tronpretendenterna allierade sig nog allt med Vender också - inte bara krigade mot dem - den Vendiska attacken kan ha varit tillsammans med en av de andra tronpretendenterna. En del av det "Norska" Baglerkriget. Vid Kungsviken ligger ett Gravfält och ett Hällblock. Låg den tidens Konungahella där?)

https://app.raa.se/open/fornsok/api/lam ... DELSER.pdf


Kanske är det stenrester vi ser på bilderna från en kyrka/kloster som skulle vara byggd av Travertine/Frådsten. Att man börjar bygget redan 1095 för att vara klart en 25 år senare typ. - Det är så lång tid som i alla fall Roche abbey tog att bygga - och det är så länge som Aelnoth är i Danmark. Klosterbacken hette backen upp mot St Canutes Abbey - ett namn som säkert skulle kunna ha tagits med till dagens Odense - söder här om Torebo finns annars flera Backe-namn som leder upp till dessa skogbeklädda höjder - som munkarna var duktiga på att exploatera och utnyttja på olika sätt - det passar deras ideologi bra. Dessutom ersätts den forna religionens heligaste platser med nya. - Där himlen mötte vattenkällorna - var i den gamla tron ingångarna till underjorden.

Ytterligare en och den sista texten som är relevant angående klostret, från tråden "Var ligger Beowulf begravd"

viewtopic.php?f=12&t=1101&sid=858b28283 ... &start=640


Det handlar om den tidens kontroll av naturresursflöden där södra vägen via Bornholm och den vägen in i Östersjön inte var så säker på grund av olika anledningar samt att den gamla Megalitkulturvägen (Dagens Västra Götaland i princip) var etablerad här sedan länge. Danmark är dock de som senare börjar ta områden såsom Estland (som senare blir Svenskt). Via Danmark kristnas också Finland - innan Sverige senare tar över detta område - och detta är inte förrän sent - fram mot 11- 12- och 13oo talen. - MYCKET - hände innan dess enligt sagorna och källorna, men inte på de platser som man senare vill ha det till att det utspelade sig, såsom Mälardalen. (Särskilt i senare utgåvor och nya "översättningar" ( Såsom Peringsköld till exempel )

På den tiden var man tvungen att runda Jylland - dessutom var man tvungen att runda Vänern när man färdades på land - En stor strategisk förträngning uppstod då vid vägarna in till Vänern - som också leder vidare in i Sverige (och viktiga delar av nuvarande Norge (också via Gullmaren), men även ett södra Sameland upp mot nuvarande Dalarna). - Ön, Orust - som där emellan ligger strategiskt, är perfekt att kontrollera för de som vill införa kristendom och påverka Norden utifrån. Denna strategiska förträngning låg då vid den norra infarten via Strömmarna (Lögrinn), på grund av dess naturgeografiska fördel.
Det är först senare som man kommer att bygga ut slussar etc. via Göta älv istället. Men då, på den tiden - så gick vägen norr om Orust in.. via fjorden in till Uddevalla - och vidare mot Vänern.

Efteråt byggdes Marstrand och Göteborg som andra befästa platser och vägar in i detta rike. Sverige motsvarades vid denna tid av nuvarande Västra Götaland. (Dalsland och Västra Västergötland - (det senare Älvsborgs län) - enligt en av sagorna) Det här kan bekräftas genom att se vilka områden som senare gick till Bo Jonson Grip. Dvs inte de närmast nuvarande Bohuslän. >Kom ihåg att Norden ännu var under "Dansk" kontroll.

Här vid Orusts norra kust förlade man Kloster vid dessa lukrativa handelsvägar. - Visst kan det här ha funnits kloster innan Dragsmark - som bara ligger några hundra meter från Torebo och Orust. Familjen Bildt hade på 1500 och 1600 - talet Morlanda och Torebo innan dessa gårdar separerades. Torebo angränsar dessutom till Kungsviken och Krakekullen (som i sin tur angränsar till Orusts största fornborg Valeberget/Rånäs/Hronesnaess i Beowulfsagan?). Rolf Krake var en dansk Kung runt tiden för Beowulf.


Stenarna som ligger vid gärdsgårdarna runt Torebo säger det mesta. Detta i kombination med högarna vid Torebo, omgivningen i övrigt med de otroliga megalitgravarna men även att Torebo var Bildts gård.

St Knuts kyrka var också en Basilika, vilket är högt i rang. Inte långt från platsen går det pilgrimsleder som sträcker sig runt ytterligare andra gamla viktiga platser förmodligen. Det finns till och med en ort som heter Rom på Orust. Detta har med att göra att Orust - antagligen då via St Knuts kyrka och kloster blivit ett Pilgrimsmål.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Basilika_(kyrkor%C3%A4tt)


Denna pilgrimsled finns ännu kvar att se var den går - den kan ge oss fler ledtrådar om var exempelvis tidigare Biskopar verkat - såsom Ansgar. Bland annat går den förbi Morlanda och Ebildslätt som ju skulle kunna vara Aebelholt abbey innan den flyttas 1176 flyttar till Æbelholt. Den skulle vara byggd i trä i sin originalform. Uppe på Ebildsslätt vid Morlanda golfbana kan man se strukturer i marken precis som på Torebo.

https://en.wikipedia.org/wiki/%C3%86belholt_Abbey
se även : https://da.wikipedia.org/wiki/Abbed_Vilhelm


Pilgrimsleden som man kan se på kartan, går även upp via Hålta and andra intressanta platser som jag tidigare nämnt och som är Tysk-klingande - och det är från Hamburgs ärkestiftsområden, (Det finns 10 st Hamburg-namn på Orust) - varifrån Norden blev kristnat via Dansk hjälp. Kanske var det här Ansgar och eller efterträdare till honom verkade - innan de kom så pass långt att de sedan även byggde Klosterbakken upp till sancti Canuti Othoniæ (St Knuts kloster/Kyrka). (Enligt Wikipedia skulle Odense klosterkyrka vara byggd på "Klosterbakken". - Söder om Torebo annars, upp mot bergen där pilgrimsleden går, så ligger andra namn med Backe, såsom Enebacken och Furubacken men även Kyrkobräckan/backen. Enligt Ortnamn i Bohuslän så var Kyrkobräckan/backen en led upp mot Torebosjön.

"Wii Frederich Den Tridie med Guds Naade Danmarchis,
Norgis, Wendis och Gottis Koningh, Hertug udi Schlessvig
Holstein Stormarn och Ditmarschen, Greffüe udi Oldenborg och
delmenhorst, Gjöre alle Witterligt, at efftersom oss Elskl: Daniel
Bildt til Morlandgaard, wor Mand tiener och befallingsmand udi
Bache Closter"

- ClosterBache - KLosterbakken - Kyrkobräckan.

https://runeberg.org/aehbhob/2/0326.html


Svens Altare, Torebo altare och Brattås fornlämningsområde är andra gamla kultplatser före Kristendomens inträde vid detta område upp i bergen från kustlinjen. Självklart placerar man Kyrkans helgedomar vid sidan eller över dessa gamla platser. I Cisterciensernas fall så utnyttjar de även de heliga bäckarna för än mer utökad vattenkraft etc.

Lite norrut upp mellan Valeberget och Henån ligger Dandalen. Enligt Ortnamn i Bohuslän var den ett klosterhemman, namnet kan gå längre tillbaka än Dragsmarks tid. Kanske låg det även under det möjliga klostret vid Torebo.

https://isof.diva-portal.org/smash/get/ ... TEXT02.pdf


Framöver kommer jag säkerligen börja leta mer från gården i synliga bevis, ägarna har kanske sett eller sparat något som de tycker verkar speciellt. Jag skulle även vilja ta en spade och gräva fram mot det norra tornet som verkar mer kraftigt ännu enligt "markradarbilden" - där bäcken går in under kyrkan - enligt skiss ovan..

Andra intressanta saker att titta mer på är olika källor rörande olika kloster. Min huvudmisstanke är St. Canutes Abbey (Sancti Canuti Othoniæ) som skulle ligga på Odense - var originalplatsen nu låg, men jag har ju mina misstankar utifrån bland annat Ynglingasagan.

(St Canutes Abbey och Ælnoth)


TikTok

https://vm.tiktok.com/ZGe2aXh4p/



Flera saker borde skickas på analys. Murbruket som verkar vara kvar på stenarna i gärdsgården om de blivit använda i bygget. Samt var kommer Kalkstenen ifrån? Tegelsten som hittas i området, kan man tidsbestämma den, samt murbruket?

Bara att vi med 99 procents sannolikhet vet att det är Kalksten, gör att det går mot ett kloster. Lägger man då till andra omständigheter som jag redogjort för ovan. Ja då bör det vara originalplatsen för Sankt Knuts kloster.

- Det i sig gör att historien måste revideras på många sätt. Vi kommer dit, men en sak taget.

Det finns även andra intressanta platser här uppe på höjden vid Torebosjön. Dels kryllar det ju av gamla megalitlämningar - men jag tror man ganska enkelt skulle kunna lokalisera föregångare till St Knuts kloster inom en liten radie. Om jag inte minns fel så pratar man om att man byggde en kyrka för St Knut några år efter att han dog. Och då vid en mer sydligt belägen plats. Australis.

Detta är då A på bilden/kartan nedan. St Alban och St Mary kyrkor skulle ha varit byggda i trä - men hade säkert starka stengrunder som man skulle kunna se med en markgenomträngande radar. Frågan är om det inte är det man ser vid de andra strategiskt lokaliserade platserna som jag märker ut med B, C, D, och E. ..

A, B och C ligger intressant i en fin triangel. De båda långsidorna är 920 meter båda. Det är nog en slump, eller inte. Mer eller mindre i alla fall. Hursomhelst så ligger de där de ligger. - Det är intressanta platser att kolla upp mer noggrant. De ligger även de i kombination med bäckar - även om plats A har allra mest utvecklat bäcksystem. D och E är andra alternativa - eller rentav andra kyrkor/kloster som inte är knutna till St Knut. (Lustig formulering det blev) De kan även vara andra slags byggnader. Regeringsbyggnader, försvarsverk etc. Vem vet i detta nu?

Jag tänkte i alla fall berätta att dessa andra platser också är lite intressanta, samt att de ligger i ett förhållande till varandra. Så, återigen har vi ett geografiskt perspektiv.

Tegelverket ligger dessutom mittemellan A, B och C.


Jag körde förbi Torebo häromdagen och noterade en mängd sjokformad förmodad kalksten i gärdsgårdar även ut mot stora vägen.


Familjen Bildts ägarinskriptioner på bergväggen är vid Ms - symbolen norr om Marieberg.
Frågan är om Daniel Bildt visste om att det fanns ett kloster här. Enligt texten från Projekt Runeberg så verkar det ju som att man gjorde det så långt fram som till 1648.

"Wii Frederich Den Tridie med Guds Naade Danmarchis,
Norgis, Wendis och Gottis Koningh, Hertug udi Schlessvig
Holstein Stormarn och Ditmarschen, Greffüe udi Oldenborg och
delmenhorst, Gjöre alle Witterligt, at efftersom oss Elskl: Daniel
Bildt til Morlandgaard, wor Mand tiener och befallingsmand udi
Bache Closter"

- ClosterBache - Klosterbakken - Kyrkobräckan.

https://runeberg.org/aehbhob/2/0326.html
https://www.morlanda.se/hellberg/hellb52.htm
https://isof.diva-portal.org/smash/get/ ... TEXT02.pdf


Ovan en länk till Ortnamn i Bohuslän. På sidan 40 så står där om Kyrkebräckan/backen
"Bräckan ligger rätt långt från kyrkan; man gissar på att en kyrkväg gått fram här,
och att man först på backkrönet kunnat se kyrkan"

Detta stämmer - när man väl är uppe på backkrönet och ser Torebosjön framför sig så borde man kunnat se dels C på kartan nedanför - om det nu låg något där, och eller A, dvs vid den förmodade platsen för ett kloster. Det går en klyfta mellan bergen där så att man skulle kunna ha sett kyrktornet ifrån backkrönet.

Värt att också notera är det som står lite ovanför i Ortnamn i Bohuslän om Kyrkobräckan är om Korskällan (eller Krosskällan) på Torebo gård vid Kaserna. Korskiillan (1697) - där det förövrigt finns mer strukturer i marken där källan börjar - för att sedan ta sig ner mot Kungsviken.

"Vid källan med samma namn. Dit skall under medeltiden
ha stått ett kors"

Kanske var det hit munkar gick i procession till kyrkan/källan. Det skulle i så fall förklara sammanslagning av Torebo och Morlanda ägarskapsmässigt. På gränsen till Kungsviken kanske ett "Roskilde"/Korskälla/Kastalakirkja/Konungahella låg..


https://app.raa.se/open/fornsok/api/lam ... 6-01-D.jpg
https://isof.diva-portal.org/smash/get/ ... TEXT02.pdf
https://en.wiktionary.org/wiki/Roskilde


Equivalent to Ro (“male name”) +‎ -s- +‎ kilde (“spring”). From Old Danish Róiskelda, from Old Norse Hróiskelda, from Hrói (“male name”) +‎ kelda (“spring”).[1] Compare Medieval Latin Roskildia (attested c. 1200 in Gesta Danorum) and the Old Icelandic Hróarskelda (in which Hrói has been interpreted as the more common name Hróarr[1]).

The name is traditionally associated with the semi-legendary King Roar, but Roar (Hróarr) is not the same name as Ro (Hrói)

King Roar är en form av Hrothgar - som var kung i Beowulf. Alldeles bortanför Kungsberget ligger Krakekullen - som är ett annat namn för Hroðulf - som var Hrothgars brorson eller systerson. De skulle bo på Lejre, Hleidr. Hreðric/Rorik/Hrok - här ligger även stället Kroken ( - H på Isländska blir som ett G eller mot ett K i uttal)

https://en.wikipedia.org/wiki/Hr%C3%B3lfr_Kraki


Området som källan börjar som tar sig ner mot Kungsviken från Torebos mark ligger som på höjdnivåer ovanför, som på en stege. Lejre / Hleidr / Lejdare.


Skulle många av de stora "Danska" kloster och viktiga religiösa platser - blivande kyrkoprovinser - som sedan flyttas ut till andra delar av nuvarande Danmark kunna härledas till Orust? Odinsey - den heliga ön (som det talas om i olika sammanhang men ingen vet inte riktigt vart den låg - Helgoland och Halogaland etc. - Hälleviksstrand - från helig)


Åtminstone är det St Canutes abbey som Erik Ejegod efter Knut den heliges död ger mycket bidrag till - men senare verkar Knud Lavard och Valdemar den store ge mer och mer resurser till Roskilde för att ge balans i riket. Och kanske är det då man mer på riktigt och på allvar flyttar ner till nuvarande Danmark. När man gift in sig med Venderna och konsoliderat viktig mark såsom Rúgen, samt att den med våld inkomstbringande Hansan startar. Detta i samband med att man kommer överens med ett nytt Norge som flyttar ner sin gräns mot Göta Älv och Hisingen. Men fram till åtminstone år 1200 så verkar maktbasen kunna vara mycket på Orust för Danskt vidkommande..

https://core.ac.uk/download/pdf/210596917.pdf


Kanske låg den tidens Kungahälla här vid Kungsviken - det skulle i så fall få allt att sitta ihop med olika allianser, klostrens försvinnanden samt de allianser man hade med Venderna, samt Vendernas attack mot "Roskilde" och Kungahälla.. Även Erik Emunes attack, slaget vid Foteviken etc.. jag ska börja nysta i det nu.
Man får en känsla av att det var hit upp som Venderna tog sig för att plundra - Även St Knuts kloster blev ju härjat. Det sitter säkert ihop med Sigurd Jorsalafar också och hans relik som han skulle få av den Danske kungen. St Knut hade en relik från St Alban i England också.

Helheten måste redas ut lite mer innan vi går in mer i detalj om det nyfunna möjliga klostret vid Torebo. För här finns säkert mer att hitta i och med det. Såsom Kungsviken - men även ett Roskilde..
men även ett Lund för den delen. Innan allt flyttas söderut när "Venderna" är besegrade.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1


Mer info kommer senare..

Huruvida sagans Roskilde (Hróiskelda) låg vid ett Konungahella (Kungsviken) på Orust vet jag inte ännu, men bara genom några enkla sök så finns det skäl att tro att i alla fall en Krosskirkja byggdes i trä och som fick heta Kastalakirka. (Sigurd Jorsalafares saga) Denna skulle i så fall gett namn åt det senare klostret vid dagens Kungälv. (Som ju inte byggs förrän i slutet av 1100-talet!?)

Denna kyrka borde då ha varit uppförd vid norra Torebos ägor där det angränsar direkt till Kungsviken. Områdena heter Innerkasorna och Ytterkasorna, samt Kase brygga. I Harald Hårdrådes saga nämns ett Kastalabryggja. Kase kommer då säkerligen från Kastal, dvs slott eller borg. I en av sagorna beskrivs Kastalet som liggandes öst upp för Lögrinn. (Dvs på högersidan upp för Koljöfjorden) Så fort jag hittar länken så skriver jag ner den här. Men denna ledtråd ger det mesta, då vet vi även med säkerhet vad Lögrinn låg och därmed allt annat i detta förhållande.

Ordet ”hella” meiner på norsk ein stor flat stein. I gamal tid vart det
mykje nytta om ei steinflate på stranda som hövde til å legge innåt med
båt, og det vart til eit namn når denne steinflata jamt vart brukt til landingsplass. Langs med den gamle norske havstranda finns det eit 40-tal slike
Heller alt ifrå Götaelv til Lofoten, men ingen stad så mange som i Bohuslen; der er det minst 10 av dem.

(sid 141)
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1


Mittemot vid Dragsmark finns fler Hella. Lahella också. Vid Kungsviken finns dessutom dessa stora stenhällar från Megalittiden - Brattås fornlämningsområde. Uråldrigt huvudsäte!?

I Magnus den blindes saga så skrivs det om Jon Loftsson som skulle ha varit Snorre Sturlassons fosterfar förövrigt, att de var vid Konungahella. Drottningätten på Tjörn gör anspråk på att vara ättlingar till Jon Loftsson. Tjörn ligger inte jättelångt från Kungsviken på Orust.

Dessutom så fick de fly när Rettiburr och Dunimiz anföll. Det talas i sagan där då om hur någon red vägen förbi Bratsás. - Och Brattås fornlämningsområde ligger precis vid Kungsviken på Orust. Gården Brattås har dessutom namnen Solliden, Skärhagen. Skärepallen och Solviken. "Om beliggenheden af enkelte historisk merkelige punkter i nærheden af det gamle Konghelle" av Peter A Munch tar upp Sólbjargir og Skyrbagar som namn från sagor o källor i sambandet vid den Vendiska attacken. En av kvinnorna skulle söka skydd "uppåt" landet.. Området kring Kungsviken ligger omgärdat av Fornborgar som låg högt upp, Valeberget som är Orusts största fornborg ligger alldeles norr om Kungsviken. (Beowulfs Hronesness)

I själva verket så stämmer namnen mycket bättre på detta område på västra Orust än vad de gör i dagens Kungälv. Som om bara vissa av namnen blev flyttade till den nya platsen.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1



Sedan finns det andra källor som tar upp när Roskilde skulle ha attackerats av Venderna år 1133 eller 34 eller 35.
Men de nämner aldrig ett Konungahella.

https://slaegtsbibliotek.dk/928566.pdf
S. 74 och 75

sidan 237
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1
"I detta sammanhang kan nämnas att femtio år därefter gjorde venderna en
liknande påhälsning i Mälaren och brände Sigtuna."
Mälaren ansågs vara detsamma som Lögrinn i Ynglingasagan. Men det är det ju inte såklart. (utan det är Strömmarna vid Orust) Men uppgiften är intressant. För det stärker ytterligare tesen att det var vid Orust de kom för att anfalla ett "Konungahella".

Det finns alltså skäl att tro att begrepp från sagorna som utspelar sig innan 1200 talet såsom Konungahella och Kastalakyrkan även de skulle kunna ha legat på Torebos ägor. I så fall kan det stämma att St Knuts kloster låg bredvid, för det blev plundrat det också, men 1147 enligt Wikipedia.

Dagens Kungälv har inte riktigt kunnat uppvisa de arkeologiska bevis som man velat ha. Så i ett helhetsperspektiv så skulle sagornas namn kunnat ha hänvisat till andra platser än de de har idag.
I länken nedan finns flera historier om ett Konungahella (som ju inte alls behöver vara dagens Kungälv)
Snarare så förstår man mer om det är Orust med dess omnejd, -då stämmer det bättre. Olaf den Helige och Sigurd Jorsalafar skulle också kunna ha kopplingar till Orust. Söder om Tegneby ligger St Olofs källa. Vem vet kanske är det från honom. Ute på Skaftö finns Halvards källa.

Till exempel sidan 138
"Det exakta läget för kastellet är inte känt, men man har velat förlägga
platsen för detta till den s.k. Klosterkullen. Att detta skulle kunna vara
riktigt kan eventuellt stödjas av att det augustinerkloster, som uppfördes
mellan åren 1193 och 1202 på den kulle, som idag kallas Klosterkullen,
omkring år 1293 omnämnes såsom ”kastala klaustr”. Vid de utgrävningar
som företogs av Vilhelm Berg på 1890-talet, fann man dock ingenting,"

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1

Så visst skulle hela Orust med Tjörn och omnejd kunnat vara som ett större kluster med diverse hamnar och småstäder / byar .. särskild vid strömmarna längs Orusts nordvästsida. (Augustinerklostret i nuvarande Kungälv byggdes inte klart förrän 1202).

Perfekt för utländska intressen genom ett ”Danmark” att kontrollera.
Nära varandra låg både danska intressen, samt deras jarler ut i ett ”Norge”/Noreg/vägen norrut.
Men det finns exempel på fall när det var ”Norge” som gjorde anspråk på ett ” Danmark”. Till exempel Magnus den gode efter Olav den helige.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_den_gode

Så bryggan mellan ett Danmark och ett Norge borde kunnat ha varit här. Torebo på Orust representerar korset nord, syd, öst, väst. Den strategiska förträngningen som är här.

De många småbyarna som med lite olika karaktär och styrka har legat här och tillsammans har de kunnat utgöra en viktigt plats för både ett Norge och ett Danmark, (egentligen även ”ett Sverige”). Vid olika tider har olika namn varit mer viktiga, men de har alla legat kring samma grundstrukturer - det vill säga Lögrinn, Strömmarna. (Se tidigare resonemang)

För att allt det här ska kunna rullas upp och förstås av gemene man (senare i en geografisk helhet med flera platser ur sagorna) är att bevis för det anmodade klostret dyker upp. Stenarna i gärdesgårdar runt på Torebo är väldigt ovanliga. Men de är bara en liten bit än så länge på vägen till full klarhet.

Fler gärdsgårdar kommer inspekteras ganska omgående.

Fria fantasier är väl något alla får ha, men Konungahälla är ju helt klart bevisat var det låg, via historiska skrifter och via arkeologi! Orust låg under vikingatid och fram till ca 1500 under norskt styre. De enda bevis du presenterar är ett par bilder på gärdesgårdar, som ser ut som alla andra på ön.
Det ända större bebyggda området under vikingatid är köpstad som ligger vid Hjälmvik, förmodligen skulle vi kalla det en by.
Kungsviken har sin historia, dock enbart trams att placera en forntida stad där.