En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

[Historikus]

Men, mærkeligt nok, ses ikke informationer refereret f.eks. af året 973, hvor der i Quedlinburg blev afholdt Påskestævne, en såkaldt Herredag, hos Kejser Otto I. Både Thietmar af Merseburg, ca. 1015 - og Annales Altahenses Maiores (Altaich), ca. 1075 har beskrevet denne begivenhed, som man kunne forvente at klerken Avico havde refereret i Gesta Wulinensis, da han var tæt på begivenhederne?

Det är lång tid från 990-talet tills 1963, vi vet inte om Gesta W var komplett när Antonina översatte handskriften. Och den kan förmodas ha varit tänkt som en helgonkrönika över kung Harald, inte någon allmän historik över Haralds tid, så nog kan det förväntas att händelser utelämnats som Avico inte ansåg främja Haralds sak.

ÅkeP oplistede for et stykke tid siden alle GW’s Avico-citater fra bogen. Se linket.

https://www.skandinavisktarkeologiforum ... 860#p28265

Thietmar beretter, at der til Påskestævnet år 973 ankom en deputation fra grev (ducis) Harald. Man skulle mene det var værd at nævne? I ÅkeP’s Avico liste omtales Påskestævnet år 984. Til sammenligning skriver Thietmar således år 984:

”Derfra rejste Henrich og afsluttede den næste påske i Quidilingeburg med festlige glæder. Her var rigets højeste stormænd forsamlet mens afbud sendes af enkelte, der ikke var villige til at komme for at blive informeret. Ved denne fest blev han officielt kaldt ’konge’ af sine tilhængere og dermed ophøjet til guddommelig lovprisning. Ligeledes kom hertil greverne Miseco, Mistui og Bolizlovo sammen med de andre usigelige”.

Det må siges, at der her er en ganske god overensstemmelse mellem Thietmar og GW.

[Yngwe]

Jag kan bara konstatera att du fortfarande undviker att förhålla dig till dorf....

Det har jag redan besvarat och du har läst det också . Kan vara tyska handelsmän som namngivit det, eller rent av bosatt sig där på handelsplatsen. Det kan också var någon av dem som skrivit klosterbreven som skrivit det antingen det hette så eller de förtyskat något som inte hette så. Eller är det Antonina som felöversatt. Allt är möjligt. Varför måste jag förhålla mej till det? Viket av detta kan vi ändå inte reda ut det förrän vi har originalen som kan tidsbestämmas och jämföras med översättningen. Och vad ska vi sen göra med den informationen? Vad gäller äktheten av breven eller av GW så ändrar det ändå inget.

Ok, jag tog svaret om de tyska köpmännen som något som hörde till Hermann-hypotesen och därför följde med badvattnet. Men tydligen inte då! Måste säga att det känns som en ganska långsökt förklaring. Dorf är ju Hochdeutsch, nåt man under tidig medeltid talar i södra Tyskland. I norra Tyskland använder man ju ordet torp eller thorp eller liknande...

[Historikus]

Gesta Wulinensis

Bogen side 327 & 328.

På nævnte sider er på posk nedskrevet teksten fra to fragmenter 87, der omhandler året 947. For mig ligner det en slags introduktion og forklaring til en efterfølgende beretning. Fragmenterne er afskrevet af Antonina den 12. maj og 2. september 1963. Den polske tekst begynder på side 327 og slutter side 328 - hvor den svenske eller danske oversættelse begynder.

"I det Herrens år 947 blev Kanut, søn af Gurmd, konge i ’danernes land’, senere kaldet Danos, og han skulle dele magten med sin far. Ved den tid grænsede deres land til kejserdømmet ved det sydlige forsvar og Wieglesdor porten, som beordredes af prins Hirmann på kejserens ordre. Far og søn herskede i nord, på øer og halvøer, og Kanuts yngre bror Harald, havde autoriteten i Selund med sin fars tilladelse. Danernes rige grænsede op til Nordmark i nord ved Wieglesdor og består af Jyllands halvø [ . .]"

Kommentar:
Denne introduktion ligner en indføring i, hvem der år 947 var konge i ’danernes land’, kongens sønner og deres magtfordeling - og hvem der var kejserens stedfortræder syd for grænsen. ’Danernes’ forskellige landsdele beskrives og alliancer og tvister mellem herskerslægter omtales. Herefter berettes om tronprætendenter, der alle stræbte efter magten. Disse kongsemner skulle være efterkommere efter to forfædre, nemlig Olafa Strasznego og Konuta Wysokiego, hvor sidstnævnte med »ild og sværd« erobrede det land der hedder Northumbria.

Måske er beretningen en ’hagiografi’ - men tolkningen af nævnte siders mulige introduktion, tyder mere på en ’oprindelsesmyte’, som vi kender dem fra både Beda, Saxo og Dudo. Noget tyder på, at teksten vil fortælle os om, at stormandsslægterne i 900-tallets ’danerland’ var efterkommere efter en ukendt kong Olaf og en kong Cnut af York.

Polske tekster: https://www.skandinavisktarkeologiforum ... 543#p28543

Der kommer lidt uddybende på det med blåt markeret.

Hvad er forklaringen på at denne introduktion netop begynder året 947?

[ÅkeP]

År 947 var Harald enligt GW 15 år och Knut några år äldre, kanske 19 eller äldre, då det omnämns att han är och krigar på Irland och har lillebror med sig. Gorm som själv inte omnämns som den driftigaste har däremot en klok kvinna vid sin sida. Sönerna är stora nog att börja växa in i rollen att ta över efter sin far, så detta kan väl ses som ett lämpligt arrangemang att bli medkungar under Gorm att få egna områden att hålla reda på.

Såklart kan det finnas någon särskild händelse som har utlöst detta, men jag menar att det inte nödvändigtvis behöver vara det.

Sven har nog också tolkat att Avicos del av GW är skriven som ett led i att försöka helgonförklara Harald. Ombegravningen av Harald då träkammargraven byggdes om till en stenkammargrav bör ha skett i början av 990-talet, och flera biskopar (?) har då varit med. Första delen av GW (Avico-delen) har visserligen årsangivelser till varje avsnitt i början, men texter på slutet verkar inte uppställda som en krönika/annal. Det som dock talar emot att det är ett led i en helgonförklaring är uppgifterna om slaget vid Uppsala. De har ju inte så mycket med Harald liv och förtjänster att göra.

[Historikus]

Gesta Wulinensis, Bogen side 327 & 328.

"I det Herrens år 947 blev Kanut, søn af Gurmd, konge i ’danernes land’, senere kaldet Danos, og han skulle dele magten med sin far. Ved den tid grænsede deres land til kejserdømmet ved det sydlige forsvar og Wieglesdor porten, som beordredes af prins Hirmann på kejserens ordre. Far og søn herskede i nord, på øer og halvøer, og Kanuts yngre bror Harald, havde autoriteten i Selund med sin fars tilladelse. Danernes rige grænsede op til Nordmark i nord ved Wieglesdor og består af Jyllands halvø [ . .]"

Wieglesdor
Thietmar af Merseburg, ca. 1015, er den eneste kronikør, der nævner det specifikke navn Wieglesdor.

974-75. Imperator prima expedicione Buschuth civitatem cepit. Secunda Danos sibi rebelles petens, ad Sleswic properavit. Ibi etiam hostes suos foveam, quae ad defensionem patriae parata est, et portam, quae Wieglesdor vocatur, armis preoccupare videns consilio Bernhardi ducis et avi meimet Heinrici comitis omnes has munitiones viriliter exuperat.

Oversat: “På den første del af ekspedition erobrede Kejseren (Otto II) byen ’Buschuth’ (Bosuth). Derefter ilede han til Slesvig mod de oprørske Daner. Dér så han, at fjenden havde gjort forberedelser til forsvar af deres land, i deres egen ’grav’ og den port som kaldes Wieglesdor; da han opfattede, at de var optaget af våben, fulgte han et råd fra hertug Bernhard og min farfar, grev Henrich, og han overvandt tappert alle disse fæstningsværker”.

Wieglesdor er et lokalt navn i betydningen havets dør, havudløb. Oprindelsen ses af De Frankiske Annaler der anvender ordet ’Egidora’ - nævnt i Annal Fuldenses år 857 ”partem regniquae est inter mare et Egidoram” - landet som ligger mellem Ejderen og havet. Helmond skriver navnet som ’Egdora’ mens Widukind år 975 skriver ’Heggedor’.

Der ganske enkelt tale om floden Ejderen.

Der findes en del benævnelser over tid af ’havets dør’ som Aegidora, Heggedor, Fifeldor og Wieglesdor. Sidstnævnte ses som et forældet og forvansket navn for floden Ejderen og er ikke fundet i anden tidligere litteratur, eksempelvis fra 900-tallet. Ifølge Danevirke Museum er porten i Danevirke på dansk kendt som ’Kalegat’ og blev arkæologisk udgravet i 2010.

Når GW allerede år 947 kan berette om porten Wieglesdor - kræver det en forklaring, som jeg ikke lige pt. kan få øje på.

[jancro]

" Når GW allerede år 947 kan berette om porten Wieglesdor - kræver det en forklaring, som jeg ikke lige pt. kan få øje på."

Jag läser stycket från GW som att det tydligt framgår att det är skrivet senare än år 947.( " ved den tid" mm )

" "I det Herrens år 947 blev Kanut, søn af Gurmd, konge i ’danernes land’, senere kaldet Danos, og han skulle dele magten med sin far. Ved den tid grænsede deres land til kejserdømmet ved det sydlige forsvar og Wieglesdor porten, "

[Historikus]

" Når GW allerede år 947 kan berette om porten Wieglesdor - kræver det en forklaring, som jeg ikke lige pt. kan få øje på."

Jag läser stycket från GW som att det tydligt framgår att det är skrivet senare än år 947.( " ved den tid" mm )

" "I det Herrens år 947 blev Kanut, søn af Gurmd, konge i ’danernes land’, senere kaldet Danos, og han skulle dele magten med sin far. Ved den tid grænsede deres land til kejserdømmet ved det sydlige forsvar og Wieglesdor porten, "

Jancro; det tyder på du har ret. Teksten er ikke kronologisk opbygget som det ses af den efterfølgende opstilling.

År 947 ses ingen historiske begivenheder.

År 936 fik Herman (Billung) befaling over »Redarierzug« (principes militiae). Redarierne holdt til i området omkring Peenefloden.

År 953 dokumenteres Herman (Billung †973) som markgreve (marchio, comes) i Sachsen. Herefter repræsenterede Hermann kejser Otto I flere gange i Sachsen (procuratio), i begrænsede perioder og kaldes dux.

År 965 bliver Theoderich (†985) markgreve (marchio) af Nordmark i et område mellem floderne Elben og Oder.

År 973 bliver Hermanns (Billung) søn Bernhard I (Bernhardus †1011) - efterfølger I Sachsen.

År 974-75 nævner Thietmar af Merseburg porten som kaldes Wieglesdor.

Sachsen bestod af kerneområdet Engern i midten flankeret i syd af Westfalen og Østfalen. Nord for Elben lå Nord-Albingen som muligvis blev betragtet som et grænseområde op mod Ejderen og danernes grænsemark.

Kommentar: Hvis Avico's beretning er nedskrevet sidst i 900-tallet, hvordan kan GW da indeholde oplysninger om Wieglesdor - som først senere er nævnt af Thietmar af Merseburg (ca. 1015)? Forklaring gerne med belæg.

[ÅkeP]

Kommentar: Hvis Avico's beretning er nedskrevet sidst i 900-tallet, hvordan kan GW da indeholde oplysninger om Wieglesdor - som først senere er nævnt af Thietmar af Merseburg (ca. 1015)? Forklaring gerne med belæg.

Thietmar och Avico kände varandra. År 983 (sid 156) skriver Thietmar af Merseburg;”…og Mistivoj var både skrækslagen og forstummet. Denne hændelse blev mig fortalt af Avico, der dengang var Mistivojs kaplan, men som senere blev min åndelige bror.”. Att de därför använder ett gemensamt namn på porten är kanske inte så konstigt. Att Avico blev hans andlige bror senare betyder inte att han inte kände honom långt tidigare.

[jancro]

ÅkeP : "Enligt klosterbreven som Sven Rosborn i https://www.academia.edu/43667748/Om_ci ... Skåne_2020_ skrivit om, omnämns att platsen för den första etableringen av Clara Silva klostret tidigare hetat "Billingdorf" eller "Billungdorf". Det är alltså inte GW utan i klosterbreven från 1100-talet som detta omnämns."

Så läser inte jag Sven R s text. Istället läser jag att prästen har gjort en sammanställning om dessa klosterbrev vilka Antonina väljer att behandla/översätta. Detta har översatts till svenska och i texten finns fler tyskstavade ortsnamn, t ex Schonen ( d v s Skåne ). Detta antyder att prästen ev gjorde denna sammanställning inkl brevöversättningar till tyska. Det är från Antonina och prästen som vi har denna information, såvida inte prästen gjort direkta latinska? citat, och där är det högst osannolikt att stavningen Schonen eller Billingdorf ingår.
Det står också att klostret anlades på en hednisk handelsplats, alltså ej medeltida, vilket stämmer bra med ortsnamnet än i dag, Älleköpinge, en vikingatida handelsplats på typisk plats, indragen från kusten men åtkomlig med stora skepp. Mitt förslag är att prästen översatt någon variant av kaupang/ köping med dorf.

[BalticSea]

Kommentar: Hvis Avico's beretning er nedskrevet sidst i 900-tallet, hvordan kan GW da indeholde oplysninger om Wieglesdor - som først senere er nævnt af Thietmar af Merseburg (ca. 1015)? Forklaring gerne med belæg.

Thietmar och Avico kände varandra. År 983 (sid 156) skriver Thietmar af Merseburg;”…og Mistivoj var både skrækslagen og forstummet. Denne hændelse blev mig fortalt af Avico, der dengang var Mistivojs kaplan, men som senere blev min åndelige bror.”. Att de därför använder ett gemensamt namn på porten är kanske inte så konstigt. Att Avico blev hans andlige bror senare betyder inte att han inte kände honom långt tidigare.

Ser ud til at være side 157 i den danske udgave, men kan ses her på side 75:

https://books.google.dk/books?id=uyThls ... co&f=false