Svearikets förhistoria

500 f.Kr. - 1066
AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av AndreasOx » 31 mars 2020, 18:54

Ledung hanteras i följande landskapslagar: Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Hälsingland. Dessutom i Gutasagan. I Östergötland omnämns inte ledung utan verkar ligga under jarlen, se https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf
Ledungen gällde för alla bönder vilket tydligt framgår ex i Upplandslagen.
Jag håller med Kungsune om att ledungen tydligt visar på kungens makt i Svealandskapen, åtminstone under sent 1200-tal. Avtalet med Gotland om ledung anses ha slutits i mitten på 1100-talet.
Att Östergötlands krigsorganisation tycks ha legat under jarlen istället för under kungen samt att Västergötland tycks ha saknat krigsorganisation tål att utvecklas.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av Kungsune » 31 mars 2020, 19:01

Västergötland och Småland är samtidigt det i särklass frälsetätaste området i Sverige under medeltiden. Jag tror gåtans lösning finns där.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av AndreasOx » 31 mars 2020, 19:23

Håller helt med. Min huvudidé är att Västergötland, Småland (förutom kustbygden) och Värmland hade ett starkt lokalt styre som tog flera hundra år att hantera för den svenska centralmakten. Frånvaron av centrala maktstrukturer innebar att Västergötland, trots sitt tidiga försprång (första biskopsdömet mm), efter 1250 snabbt blev en periferi.
Betänk att Erik läspe och halte nästan enbart är känd i västgötska sammanhang (om jag minns rätt ca 75% av hans brev) och att hans förmyndarregering bestod förmodligen nästan enbart av västgötar.
Sedan styrde östgöten Birger jarl om statsskutan till Stockholm

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av Kungsune » 31 mars 2020, 20:02

Fast jag vänder snarast på det och anser att den kungliga centralmakten i väst var så långt utvecklad med en tätt knuten aristokrati att den senare stod modell för hela riket. Kungen var här helt beroende av böndernas likande då det var på hemmaplan. När denna aristokratiska krigsmakt expanderade mot nordost tog det tid innan kungen vågade släppa på makten till allmogen där. Istället infördes övervakade ting och pliktförsvar.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av AndreasOx » 31 mars 2020, 20:14

Nja frågan är hur mycket centralmakt det fanns i Västergötland. Enligt Västgötalagarna så var det bönderna (dvs lågfrälset) som byggde kyrkor och valde biskop & lagman ur sina egna led. Kungen är knappt omnämnd. Lagmannen tycks ha haft en minst lika stark ställning.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av Kungsune » 31 mars 2020, 20:27

Nja, det ser ju likadant ut i omvärlden. Kungamakt använder våldsmedel mest där den expanderar. På hemmaplan blir man avsatt. Alla thegnstenar, medeltida kungagravar och frälsets direkta existens talar för var kungens ursprungliga bas fanns. Det handlar om förlänad mark och memorabilia där ätten kunde visa upp sin ställning. Utan kung inget frälse!

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av Kungsune » 31 mars 2020, 20:54

Västergötland blir nog möjligen först lite perifert under andra halvan av 1400 talet men ffa under 1500-talet av dansk anledning. Trots det är det rådmän från detta västliga landskap som formligen dominerar riksmaktens ämbeten långt in i stormaktstid. Många av dessa ätter assimileras och blir dessutom de ledande på nya gods runt Mälaren. Det handlar ju väldigt mycket om en kulturström från kontinenten som sakta förändras till något säreget svenskt på sin väg från kontinenten över Danmark-Västergötland-Mälarområdet. Bergslagen, mälarens utmärkta färdväg och danskens makt i väst gjorde Östersjön desto intressantare. På 1200-talet var väl snarast Östergötland det drivande området.

Visi
Inlägg: 367
Blev medlem: 19 juli 2019, 14:16

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av Visi » 31 mars 2020, 21:01

Också hört många gånger om hög frälsetäthet i Götaland. Har inga skäl alls att betvivla detta men det skulle var intressant att se en källa. Äldre svenska frälsesläkter finns ju utgivna men att på egen hand gå igenom allt jordägande och spalta upp det i härads- eller landskapsordning lär ju ta en evighet eller två.

Hur ser det ut med frälsetätheten i Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge?
Måste ju ha haft en enormt stor betydelse för frälsetätheten i de svenska områdena närmast.
Hur som helst så lär det väl ha funnits goda skäl att storsatsa i områdena närmast Norge och Danmark annars finns ju risken att de går förlorade.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av Kungsune » 31 mars 2020, 21:48

Vi har dragit det i en annan tråd visi med litteraturhänvisningar. Gränshållning förklarar inte allt. Det är för mycket gods och för utspritt. Riksborgarnas placering dock. Även Skåne och Danmark har liknande mönster. Går du fram till slutet av 1600-talet så har det jämnat ut sig ganska mycket över riket. Redan liljestenar och andra romanska gravmonument visar upp en etablerad klass som möjligen var kungligt uppburen.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Svearikets förhistoria

Inlägg av AndreasOx » 1 april 2020, 17:24

I https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0 s9 har jag skrivit:
"Utifrån jordeböckerna från mitten på 1500-talet kan medeltidens jordägande i Västergötland analyseras. Frälse- och kyrkojord dominerar kraftigt, speciellt i centralbygden. Sammanräknat är andelen frälsejord 61% i Västergötland jämfört med i hela riket där den är 42%.
Utbredningen och omfattningen av medeltidens donationer till kyrkan syns tydligt, speciellt omkring Skara. Stormännen verkar ha ägt jord på många håll men inga samlade storgods är kända. Lågfrälset var relativt mer betydande än högfrälset i Västergötland under medeltiden, trots att andelen frälsejord är högre än riksgenomsnittet. En förmodan är att storbönder lyckades behålla äganderätten till sin jord genom att bli lågfrälse i större utsträckning i Västergötland än i övriga landskap.
"
Siffrorna kommer från s93-99 i Claesson, Eivind 1989: Cuius ecclesia fecit. Romanska kyrkor i Västergötland
Jag hittar ingen tråd om frälsetäthet på forumet - men jag minns att siffror för andra landskap finns tillgängliga i litteraturen. Obs att siffrorna kommer från ca 1550 - så hur det såg ut på ex. 1200-talet vet man inte.

På sid 6 har jag skrivit kortfattat om maktförskjutningen från Västergötland efter 1250. Birger jarls begravning i Varnhem 1266 är så vitt jag vet den sista "riktiga" manifestationen av centralmakten i Västergötland, sedan sker allt i Mälarlandskapen. Näs på Visingsö överges ungefär samtidigt.
Många riksrådsätter kom från Småland/Västergötland men flyttade huvuddelen av sin aktivitet (inkl. gods) till Mälardalen efter digerdöden.
Kungsune - du får gärna peka på konkreta händelser som inte stämmer med min beskrivning - helst i en egen tråd.

Om jag ska försöka sammanfatta detta ser jag "vår" förhistoria som en västlig del (Västergötland, Småland utom kustbygderna, Dalsland & Värmland) med svag centralmakt och starkt lokalt styre.
Och den östra delen (Mälardalen, Östergötland, Öland och Småland utom kustbygder) som är mycket mer centraliserat ur många aspekter - det finns en jämförelse mellan Västergötland och Östergötland på sid 43.
Det är därför som Sveriges ärkebiskopsäte blev Uppsala och inte Skara samt att dess huvudstad blev Stockholm och inte Jönköping/Visingsö.

Skriv svar