AndreasOx
Ödmjukhet är en dygd för alla. Doktor som amatör får framlägga sin sak på samma vis och mätas med samma stock.
Angårnde Agnus Dei med horn så finns ju en ganska
berömd målning Sen går det ju knappas att förneka att ett gotländskt lamm har horn. Motivet är ett klockrent Agnus Dei med kors och flagga hållen i typisk position mellan frambenen, et frekvent förekommande motiv i den medeltida bildvärlden, inte minst som heraldiskt vapen. Det är då inget argument alls för att gotlänningarna 700 år tidigare kallades för vädurarnas folk. Det är på sin höjd en idé och en tanke där den påstådda styrkan i argumentet avslöjar en tydlig ambition.
Givetvis beror det på deklination och genus och kanske på fler saker. Två substantiv i rad, apposativ? Och vilket språk ska vi ens leta i, är termen fornengelsk eller är den fornnordisk? Och hur är det med språk. är det språket som följer reglerna eller är reglerna ett att att försöka beskriva språket? Det kommer alltid finnas et massa "om" och argumentens upplevda styrka kommer nog ofta vara subjektiv. Själv föredrar jag därför Ockham, om weder betyder väder i en rad är det nog troligt att det gör det i nästa också. Alla undantag från det har ett högre krav på bevisning eftersom de måste bryta mot den norm som etablerats i texten.
Som sagt, jag är inte så förtjust i Gräslunds metodik. Jag tycker han letar ledtrådar aktivt och tycker sig finna dom överallt där det finns en möjlighet. Å En vädur, se där det är ju weder det. Ett nerbrunnet hus med kvarlevor, åh ett tydligt tecken. En klippa, jajjemäm. Och så vidare. Samtidigt är de argument du citerat här såväl grunda som slarviga. (hans slarv alltså, inte ditt) samtidigt som bakgrundskunskapen är förlegad i många stycken. Dessutom, och det är det allvarligaste, så är han selektiv i val av källor.
Jag kan ha respekt för Rausings gamla artikel där han sätter upp ett logiskt resonemang om var kvädet borde ha tillkommit. Resonemanget i sig är fullt hållbart, men i dag står det klart att han har allvarliga fakta brister. Han har till exempel inte koll på att jutarna inte omnämns separat,.Han förutsätter, som vissa gör fortfarande, att svear huvudsakligen finns i Mälardalen. Detta kan till stor del förklaras med när artikeln skrevs. Kunskapsläget var annorlunda och tillgången till såväl källor som konstruktiv debatt var en helt annan, betydligt mer begränsad. Hans okunskap kan alltså i stor utsträckning försvaras.
Det kommer dock inte Gräslund undan med. ( Och om du använder dig av hans argument så gör inte du det heller
)
Och därför har jag ingen kust att spendera pengar på den boken. När den kommer till biblioteket kommer jag säkert att läsa den.