Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Här är det inte särskilt svårt. Det är en kunglig Alf ”skilfingaätt” vars avkommor i flera led gifter in sig i kungahusen
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Beowulfskvädets topografi
Du får ju hålla dig till Beowulfkvädet och inte tro att källor som är 400 år yngre ska ha säkrare info. Hur stor är sannolikheten att det funnits två kung Alf i Skilfingaätten?
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Beowulfskvädets topografi
Lite osäker på hur mycket man får reda på om Alfhere i Beowulf, t ex när han levde och VAR han levde.
-
- Inlägg: 825
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
En fornlämning med "vidsträckt utsikt över Skepplandadalen" med "högkaraktär i fyllningen".
L1965:8165 Stensättning
Fornlämning
RAÄ-nummer:Skepplanda 101:1
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning ... d76306f113
https://app.raa.se/open/fornsok/api/lam ... 1-01-D.jpg
”Krönet av berg med vidsträckt utsikt över Skepplandadalen.”
”Stensättning, närmast rund, 7-8 m diam och 0,3-0,4m h. Övertorvad jordfyllning. I mittenpartiet en grop ca 2m diam och 0,2 m tj.
”Har högkaraktär i fyllningen (hög på bergskrön)”
Tidigare uppteckningar och event. tradition: Gbg., inv., nr 35, J. Alin, 1919, ATA
https://ale.se/kultur--fritid/friluftsl ... angen.html
L1965:8165 Stensättning
Fornlämning
RAÄ-nummer:Skepplanda 101:1
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning ... d76306f113
https://app.raa.se/open/fornsok/api/lam ... 1-01-D.jpg
”Krönet av berg med vidsträckt utsikt över Skepplandadalen.”
”Stensättning, närmast rund, 7-8 m diam och 0,3-0,4m h. Övertorvad jordfyllning. I mittenpartiet en grop ca 2m diam och 0,2 m tj.
”Har högkaraktär i fyllningen (hög på bergskrön)”
Tidigare uppteckningar och event. tradition: Gbg., inv., nr 35, J. Alin, 1919, ATA
https://ale.se/kultur--fritid/friluftsl ... angen.html
Re: Beowulfskvädets topografi
Sant! Men just det att han presenteras som om lyssnaren förväntas veta talar ju om något. Beowulfs far var fin nog att gifta sig med en prinsessa och vägmundsarvet som gick i Skilfingaätt och går Alfhere-titeln tillbaks till en Alf så är det en sveakung. Det kan ju vara så att Alf egentligen handlar om ”älv”. Älvhärskaren. Oavsett refererar det till svear vilket ofta glöms bort i tråden. Tre-fyra generationer mellan Beowulf och en sveakung vid namn Alf som dessutom delade riket med sin bror. Tidhorizonten rimmar väl med hur författaren skildrar de olika ätterna.Starkodder skrev: ↑5 oktober 2020, 17:52Lite osäker på hur mycket man får reda på om Alfhere i Beowulf, t ex när han levde och VAR han levde.
Re: Beowulfskvädets topografi
Så först går du själv till Ynglingasagan. Sedan kommer du med ohämmade ändringar av sagans innehåll så att det passar din egen hållning för att slutligen komma med förmaningen att alla andra dock bör hålla sig till själva Beowulfkvädet och inte alls sätta sin tillit till de isländska sagorna.
Väldigt motsägelsefullt...
Re: Beowulfskvädets topografi
Nej du har fått det om bakfoten.
Självklart utgår man från äldsta källan först! Sedan söker man träffar i näst äldsta källan osv. Sedan bedömer man deras olika kvaliteter. Denna tråden utgår från Beowulfkvädet. Då blir de yngre källorna sekundära. Jag är ytterligt skeptisk till ynglingasagan men tror att Ynglingatal innehåller traderade ramsor som är pålitligare. YT harmoniserar ganska väl med Beowulfkvädet dessutom.
Självklart utgår man från äldsta källan först! Sedan söker man träffar i näst äldsta källan osv. Sedan bedömer man deras olika kvaliteter. Denna tråden utgår från Beowulfkvädet. Då blir de yngre källorna sekundära. Jag är ytterligt skeptisk till ynglingasagan men tror att Ynglingatal innehåller traderade ramsor som är pålitligare. YT harmoniserar ganska väl med Beowulfkvädet dessutom.
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Beowulfskvädets topografi
Klintekongens pengekiste på Möns klint är tillbaka i ljuset! Som jag har letat efter den längs med vägen under mina besök i Klinteskoven. Och även frågat efter den inne på Geocentret. Nu har man "grävt fram" stenkistan ur jorden, vilket förklarar att den var helt dold. Stenkistan var alltså en speciell plats där vägfarande ut mot klinten enligt gammal tradition offrade mynt. Förmodligen från bronsåldern, så både vägen och traditionen har mycket gamla anor. Kanske har det inte varit en grav utan ett offerställe från början.
http://www.kulturarv.dk/fundogfortidsmi ... tet/90441/
Tittar man på fornminneskartan så ser man att det inte verkar finnas många högar närmast klinten, utan de flesta istället en bit inåt land, också en bit väster om fornborgen Timmesöbjerg. Vägen på bronsåldern gick förmodligen längs den gamla skogsvägen men delade upp sig i två grenar, där den norra gick förbi fornborgen och pengekisten, medan den södra grenen löpte ut mot en grupp högar förbi Busene. Runt Busene by har man hittat stenar med skålgropar. Den nyare norra delen av skogsvägen ner mot sjöarna tillkom inte förrän på 1900-talet. Förmodligen gick Beowulf et al på denna väg ut mot klinten. Å andra sidan, kanske han passerade någon av skogssjöarna och sköt ihjäl "draken" på vägen ut. Textens "frecne fengelad" är någonstans längs vägen, dvs dåtida stigen genom Klinteskoven.
http://www.kulturarv.dk/fundogfortidsmi ... tet/90441/
Tittar man på fornminneskartan så ser man att det inte verkar finnas många högar närmast klinten, utan de flesta istället en bit inåt land, också en bit väster om fornborgen Timmesöbjerg. Vägen på bronsåldern gick förmodligen längs den gamla skogsvägen men delade upp sig i två grenar, där den norra gick förbi fornborgen och pengekisten, medan den södra grenen löpte ut mot en grupp högar förbi Busene. Runt Busene by har man hittat stenar med skålgropar. Den nyare norra delen av skogsvägen ner mot sjöarna tillkom inte förrän på 1900-talet. Förmodligen gick Beowulf et al på denna väg ut mot klinten. Å andra sidan, kanske han passerade någon av skogssjöarna och sköt ihjäl "draken" på vägen ut. Textens "frecne fengelad" är någonstans längs vägen, dvs dåtida stigen genom Klinteskoven.
Senast redigerad av 2 Starkodder, redigerad totalt 7 gång.