Valdemar transkriberar givetvis. När han skriver Göt menar han givetvis alla de varianter so också svarar mot ett äldre gaut. Alltså Got, Gut, Jyd, Göd, Geat och så vidare. Han uttrycker det alltså bara på modern svenska, lika naturligt som att han köper bröd, inte brot, brud, bread, bred, brad,....
Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Nej,
Jag påtalar bara att Geats skall översättas till Gautar rent språkligt vetenskapligt.
Jag påtalar bara att Geats skall översättas till Gautar rent språkligt vetenskapligt.
Re: Beowulfskvädets topografi
Med andra ord menar du att det är fritt fram för oss att likställs geatas med jutar fortsättningsvis. Vi har ju tidigare i tråden konstaterat att gautformen även används om jutar.
Re: Beowulfskvädets topografi
Det var bara ett exempel på att namnet Uppsala/Opsal förekommer på andra platser i samband med mäktiga personer, i detta fall en fruktad gestalt med anknytning till ett visst berg. Varför skulle inte Kinnekulle (vars namn troligen är ett noanamn - "Kinne härads kulle"*) kunna ha varit platsen för Ynglingatals "Upsölum"?Starkodder skrev: ↑26 februari 2020, 18:12Nu gällde det svearnas huvudort Uppsala, vars mest troliga plats var Gamla Uppsala. Inte Gjöden Opsal på Möns klint. Det är tydligen svårt att få förslag på en alternativ plats här på forumet, t ex i Västergötland.Yngwe skrev: ↑25 februari 2020, 22:41Bra länk.Castor skrev: ↑25 februari 2020, 21:39
Jag kommer osökt att tänka på Gjøde Opsal.
https://forum.skalman.nu/viewtopic.php?t=39110
Inte nog med att man kan tycka som man vill, man kan dessutom tycka olika beroende på vad som passar för tillfället.
Men vidare diskussioner om Uppsala får nog tas i egen tråd.
________________________________________
*) Andra noanamn är bl.a. Kinnebonde eller Bonden.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kinnekulle
Re: Beowulfskvädets topografi
För att förydliga så hänvisar då Valdemar till en ljudregel där ett ursprungligt au blivit till ea i engelskan, och så småningom helt riktigt som Valdemar säger har det blivit ett ö i svenskan. I tyskan har det då däremot blivit ett o, och sen finns ett antal variationer till. Dessa variationer är givetvis, språkvetenskapligt,alla lika rätt.
Re: Beowulfskvädets topografi
Ja, då är jag med på hur Valdemar menar.
Re: Beowulfskvädets topografi
Så Yngwe vet vad jag menar
Jag menar att det bara är att följa sedvanliga språkregler! Sen är allt möjligt när vi talar om saker långt tillbaka i tiden.
Varför inte Gautar och Jutar som en gemensam grupp? Sydskandinavien skulle då bestå av Goter ( Jutar, Gautar och Gutar) samt Svear och Daner?
Jag menar att det bara är att följa sedvanliga språkregler! Sen är allt möjligt när vi talar om saker långt tillbaka i tiden.
Varför inte Gautar och Jutar som en gemensam grupp? Sydskandinavien skulle då bestå av Goter ( Jutar, Gautar och Gutar) samt Svear och Daner?
Re: Beowulfskvädets topografi
Ja, Jylland hette ju Gotland i de äldsta germanskspråkiga källorna. På femhundratalet var nog inte Svear och Daner så utbredda som de senare skulle bli, det fanns flera andra grupperingar (jfr Jordanes och Prokopios).
-
- Inlägg: 825
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Stort tack till Anne Britt Halvorsen, arkivansvarlig, Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo. Hon har bifogat mig Hjalmar Johnsens rapport om Björnevarden mm:
UO top ark: Hj. Johnsen: Rapport av 08.10.1934 s 2 under Vesterøy
Namnet framgår inte av hans rapport men kan identifieras mha de geografiska referenserna ang Vesterøy. Jag har frågat om jag kan lägga upp rapporten i sin helhet på föreliggande sajt och det gick bra förutsatt att jag skiver var den befinner sig: Topografisk arkiv, Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo.
”Vesteröy. Paa aasen sydvest for Papperhavn og i vest for gaarden Vauer ligger en middelstor grauvhaug som synes orört.-”
Vem vet om gravhögen är orörd än idag? Personligen tycker jag att man borde säkra upp eventuella fynd snarast möjligt.
UO top ark: Hj. Johnsen: Rapport av 08.10.1934 s 2 under Vesterøy
Namnet framgår inte av hans rapport men kan identifieras mha de geografiska referenserna ang Vesterøy. Jag har frågat om jag kan lägga upp rapporten i sin helhet på föreliggande sajt och det gick bra förutsatt att jag skiver var den befinner sig: Topografisk arkiv, Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo.
”Vesteröy. Paa aasen sydvest for Papperhavn og i vest for gaarden Vauer ligger en middelstor grauvhaug som synes orört.-”
Vem vet om gravhögen är orörd än idag? Personligen tycker jag att man borde säkra upp eventuella fynd snarast möjligt.
Re: Beowulfskvädets topografi
Ja, att formen Gautones påvisats betyda just Jutar har vi klarat av så man kan nog uttrycka sig som så att det är en gemensamgrupp som gårt tillbaks på "gaut" (utgjutaren?). Tyska formen "got".Valdemar skrev: ↑27 februari 2020, 14:05Så Yngwe vet vad jag menar
Jag menar att det bara är att följa sedvanliga språkregler! Sen är allt möjligt när vi talar om saker långt tillbaka i tiden.
Varför inte Gautar och Jutar som en gemensam grupp? Sydskandinavien skulle då bestå av Goter ( Jutar, Gautar och Gutar) samt Svear och Daner?
Suioner-sueoner-sweons bor på den där ön mitt i det Svebiska havet-"Mare suebicum". Inte konstigt att de få bli kallade sueoner. Det "suebiska" vattnets egna invånare sueonerna. Där på ön ute i själva havet sökte också Jordanes sina gotiska förfäder. Som sagt dessa gauter-goter fanns ju även på kontinenten och inte minst på Jylland men dessa kunde ju inte påstås vara sueoner-suehans folk ute på ön i själva Suebiska havet till skillnad från de förstnämnda gauterna vilka de facto befann sig ute på ön i själva havet (vars invånare i sin helhet benämns suiones-suehans-sweons).