Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 18 mars 2019, 14:07

I saxo liksom danska källor generellt beskrivs "svenskar" nästan genomgående med epitetet "göten" eller "gothen". Det betyder naturligtvis inte att alla svear var götar. Det betyder bara att de svear som "dansken" hade mest att göra med under järnåldern var götar.

utdrag ur Winkel Horns översättning av Saxo

Tid det er
at takke med Daad
vor gjæve Drot
for gode Gaver,
for tyske Sværd
og svenske Skjolde,
for røde Ringe,
Rolv os gav.

I fredens Tid
fuldt op vi fik,
nu lønne som kjække
Kæmper vi Kongen.
Om Skæbnen skifter,
gjør ingen Skjel,
hans Ve som hans Vel,
Venner, vi dele.

Mindes I, Mænd,
hvad ved mjøden vi loved,
naar glade vi sad
og gjorde os Gammen?
Aldrig svor vi,
svigte vi Rolv,
til Sejr eller Fald
vi tro ham følge.

Danedrotten
Daad vi skylde,
hver, som god
og gjæv vil nævnes.
Ve den fejge
Nidding, som flyr,
naar Kongen trænger
til trofast Følge.

Derfor Sværd
fra Lænden, Svende,
med haarde Hænder
hug på Fjenden.
Bryst mod Bryst
vi kjækt ham byde,
som Ørn i Luften
med Ørne mødes.

Sløvt ej Svensken
Sværdet svinger,
stovt og støt
han stævner imod os;
hans Guldhjælm glimter,
hans Glavind gungrer,
med Haadingsord
han Dansken haaner.

Ej for Gøters
Flok vi grue,
reddes ej
for svenske Rænker.
Ve dig, Hjartvar,
ve din Viv,
at hun dig fik
til Falskhed lokket.

Snart vor sidste
Stund er kommen,
Drotten har alt
Døden fundet.
Hævn som Helte
den Herre god,
slaa ned for Fode
i Fjendeflokken.

Rude, hør mig,
Søster til Rolv,
kom ud, til Kamp
jeg dig nu kalder.
Med slebne Brynjer
og sløve Sværd
staa vi endnu
stærke i Striden.

Rude, hør mig,
Rolv er falden,
Bod du faar ej
for Broderbane.
Men Hævn skal du faa
i fulde Maader;
med Sværd og Øxer
vi Svenskerne fælde
saxoutsn.jpg
Svenskarna "gothi" segrade
saxoutsn.jpg (51.95 KiB) Visad 3328 gånger

Starkodder
Inlägg: 1719
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 18 mars 2019, 16:55

Kungsune skrev:Angående Saxos skildring av Bjarke och likheterna med Beowulf så har jag börjat att inse att draken i slutstriden som hämnas Beowulf med eld för att han tagit drakens guld stämmer väldigt väl med Svearna som i Saxo hämnas Bjarke genom att bränna honom inne för att han har hjälpt till och tagit deras guld.
I Beowulf ligger draken slagen dödssårad jämte Beowulf. I Saxo blir Svearna slagna av danskt uppbåd dagen/dagarna efter varför det passar ganska bra ihop. Kanske får vi med Beowulfs tal om "en skans där jarlarna sutto ovan havsklippan" reda på hur Heorot är belägen? Draken skulle alltså då på detta ställe en omskrivning för Sverige/svenska hirden som i lönndom smyger upp på natten och tänder eld på hallarna där krigarna sover. De har ju under tvång kommit till danakungen för att betala tribut. Beowulf talar om att skulden till stölden av guldet ligger hos krigarföljets 13:de man, själv är han 12:e.Även Bjarke är ju bara en mellanhand styrd av de beslut som fattats av Rolf och Hjorward.
Draken är säkert Hjorward med krigare som medelst en karavan tagit sig till Lejre för att betala skatten men istället anfaller med betydligt större styrka än vad Rolf Krake kan uppbringa. Drakar har flera gånger fått representera mänskliga motståndare.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 18 mars 2019, 16:59

Exakt! Hjorvard med sin sveahär bestående av götar.

Starkodder
Inlägg: 1719
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 18 mars 2019, 17:18

Kungsune skrev:Exakt! Hjorvard med sin sveahär bestående av götar.
Huruvida hären var av götar eller svear har jag inga synpunkter på. Eftersom krigare tog värvning kors och tvärs kan det finnas götar och svear samtidigt i styrkan. Jfr Viglaf.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 18 mars 2019, 17:24

Nja, texten blir behäftad med syftningsfel på ett sätt som inte förekommer annars i Saxo om det inte är underförstått att Gothi här räknas som en omskrivning för Suethi. På flera ställen talar saxo dessutom om "andra svenskar" i förhållande till "gothi" vilket direkt antyder att de (gothi) är de "objektifierade svenskarna".

kylarvende
Inlägg: 825
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 18 mars 2019, 17:28

Ang den svenska Brännö och det norska Brønnøy, vars namn verkar ha olika ursprung:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A4nn%C3%B6

"I Kung Valdemars jordebok på 1200-talet skrevs namnet Brænnø, vidare Bränöö 1600 och Brännö 1777. Förleden Bränn- anses komma av ordet "bränning", alltså en brottsjö från havet.[3]"

https://en.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B8nn%C3%B8y

"The municipality (originally the parish) is named after the small island Brønnøya (Old Norse: Brunnøy), since the first church was built there. The first element is brunnr which means "well" and the last element is øy which means "island". Islands with freshwater wells were important for seafarers.[5]"

Man kan tycka att det borde finnas många olika Brännö i Sverige. Bränningar och brottsjöar från havet finns ju lite var stans... Trots ihärdigt Googlande har jag inte lyckats hitta ngt mer. Kom gärna med uppslag här! Annorlunda är det med Brunnö. I Vändersborgstrakten finns ett Brunnö:

https://kartor.eniro.se/s%C3%B6k/brunn%C3%B6

Starkodder
Inlägg: 1719
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 18 mars 2019, 18:15

kylarvende skrev:Ang den svenska Brännö och det norska Brønnøy, vars namn verkar ha olika ursprung:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A4nn%C3%B6

"I Kung Valdemars jordebok på 1200-talet skrevs namnet Brænnø, vidare Bränöö 1600 och Brännö 1777. Förleden Bränn- anses komma av ordet "bränning", alltså en brottsjö från havet.[3]"

https://en.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B8nn%C3%B8y

"The municipality (originally the parish) is named after the small island Brønnøya (Old Norse: Brunnøy), since the first church was built there. The first element is brunnr which means "well" and the last element is øy which means "island". Islands with freshwater wells were important for seafarers.[5]"

Man kan tycka att det borde finnas många olika Brännö i Sverige. Bränningar och brottsjöar från havet finns ju lite var stans... Trots ihärdigt Googlande har jag inte lyckats hitta ngt mer. Kom gärna med uppslag här! Annorlunda är det med Brunnö. I Vändersborgstrakten finns ett Brunnö:

https://kartor.eniro.se/s%C3%B6k/brunn%C3%B6
Lite svårt att veta om Brondingar syftar på bränn, brunn eller brand.

Starkodder
Inlägg: 1719
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 18 mars 2019, 18:39

Jag kollade Brekstad, efter Beowulfs Breca på Norges kart:

https://www.norgeskart.no/#!?project=no ... k=brekstad

Starkodder
Inlägg: 1719
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 18 mars 2019, 19:26

Saxar nu faktiskt från min egen långa text om Beowulf och Grendel, som jag håller på med:

"En annat av flera hövdingasäten i Hålogaland var Bjarkøy. Denna lilla ö ligger centralt belägen i av de större fjordarna, och utgjorde troligen ett handelscentrum för arktiska produkter som pälsar, valben och valrossbetar under järnåldern. Arkeologiska utgrävningar har avslöjat en större boplats, en storhög och ett gravfält. Norges största kärl av den så kallade typen Västlandskittel har hittats på Bjarkøy offrad i en myr och dateras till folkvandringstiden. Kärlet rymde över 200 liter och var ursprungligen troligen ett krigsbyte från romersk område.

Vi läste i den alternativa versionen i Bjarkarimur att Bodvar Bjarkes bror Tore hundfot fick styret över Bjarkøy genom giftet med kung Thrands dotter. Någon Tore finns dock inte omnämnd i diktverket Haleygjatal som redovisar Håkon jarls förfäder ända bort till Odens son Säming. Enligt rekonstruktioner av ättartalet kan man följa generationerna bakåt mot ett ursprung norrut i Hålogaland, från Håkon som styrde i det sydligare belägna Trøndelag i slutet av 900-talet och som dikten är tillägnad. En av jarlarna i listan var Gudgest, som också finns omnämnd i Ynglingasagan. Sveakungen Adils skulle enligt sagan ha skänkt en häst till Gudgest som bodde på Ömd i Hålogaland, vilket ungefärligen motsvarar dagens Hinnøya på Lofoten.

Kanske hittar vi Bodvar Bjarkes släkt i några av de B-namn som finns i listan, om han från början hade sitt ursprung i norra Norge? I Beowulf läste vi om den kappsimning som Beowulf och Breka hade utfört i sin ungdom någonstans ute på det öppna havet. Finna land är omnämnt, vilket man oftast tolkat som Finnmark norr om Hålogaland, vilket visar hur långt norrut berättelsen har rört sig. Simmarna skiljdes åt ute på havet och Beanstans son Breka drev iväg till Heaþo reamas, varifrån han sökte sig mot sitt hem i lond Brondinges (Brondingaland). Namnen på dessa områden eller orter är svårtydda. Heaþo reamas har de flesta velat knyta till landskapet Romerike i sydöstra Norge, kanske för att det låg nära Götaland där man placerat Beowulf. Förleden Heaþo betyder strid, alltså ungefär ”Strid-Reamerna”.

Brondingar var kanske ett släktnamn som Breka och hans far Beanstan tillhörde, snarare än namnet på ett landskap. Brand var inte ett helt ovanligt mansnamn förr i tiden i Norge. I Ynglingasagan finner vi hövdingen Gudbrand i Gudbrandsdalen, vilken motsatte sig Olaf den Heliges kristna missionsverksamhet på 1000-talet. Bland de uppräknade jarlarna i Haleygjatal var den förste historiskt belagde i släkten Håkon Grjotgardsson Ladejarl med säte i Tröndelagen, samtida med kung Harald Hårfagre kring år 900.

Räknar man bakåt i ättelistan från Håkon finner man på plats tio Bård Brynjolfsson, på elva Brynjolf Brandsson samt på plats tolv Brand Hersesson. Räknar man tre generationer per århundrade så hamnar åtminstone någon av dessa tre jarlar med B-namn på 500-talet, om de nu var historiska. Kan det antyda att Bodvar Bjarke och inte minst Breka och hans far Beanstan från Brondingaland var släktmässigt förknippade med jarlarna i listan?

Mansnamnet Bård är enligt en källa en förkortning av det ursprungliga Baðu-friður, där förleden betyder ”strid” – som i Bodvar – och efterleden ”fred” alternativt ”skydd”. Förleden i Brynjolf kan ha flera olika betydelser. Efterleden syftar på ulf, det vill säga varg. Slutligen mansnamnet Brand, vilket antingen betyder ”eld” eller ”svärd”."

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 19 mars 2019, 09:59

Eftersom ingen kritiserade mitt inlägg om Ecgtheows ev koppling till Göta Älv får jag väl göra det själv.
Vi får i Beowulf inte veta huruvida Ecgtheow drar sig tillbaka till sin gård efter att han äktat Hredels enda dotter. Alltså finns möjligheten att Beowulf växer upp i Sköldungars rike fram till 7 års ålder. Det antyds väl att Ecgtheow dör gammal på sin gård men var? Ecgtheow kallas waegmunding vilket förmodligen är synonymt med Älvherre. Frågan är ju om detta epitet myntats ur danskt, svenskt eller geatiskt perspektiv. Ecgtheow, Beowulf och Wiglaf verkar ju vara knutna till tre herrar; Danakungen, Geatakungen och Sveakungen. Därför försöker de hålla sig undan stridigheter mellan dessa. Ecgtheow antyds ha tagit tjänst först hos Waedergeatas och sedan hos Daner på grund av att geatas annars fruktat hämnd från Wylfings. Det finns en rad olika alternativa tolkningar till hur epitetet Alvherre förhåller sig. Eftersom det verkar vara kopplat till Beowulfs ätt-ursprung och dessutom nämns i samband med epitetet "Skilfing" kan tyda på att man ska se dessa två benämningar i ett sammanhang kring ättens status bland just skilfingarna. Ett liknande förhållande verkar skina igenom i de olika skildringarna av Bjarke i relation till Sverige. Han hamnar visserligen i onåd bland svenskar men verkar dessutom haft en aktiv roll i Vänerslaget. I Saxo är han inte precis Adils vän vilket han verkar vara i Beowulfkvädet, Bjarkarimur och Kalfsvisa. Saxo känner ju dock inte till Åle Oppländske eller Vänerslaget. Bjarkarimur beskriver Bjarkes uppväxt i något som beskrivs som en del av Norge. Det är förvisso inte konstigt om Bohuslän beskrivs som Norge om man skriver ned en saga på 1200-talet.

Skriv svar