Kan det inte vara ett personnamn, liknande (Rolf) Krake eller (Egil och Ottar Vendel-)kråka?kylarvende skrev: ↑28 februari 2020, 17:30https://lokalhistoriewiki.no/wiki/Kr%C3%A5ker%C3%B8y
”Navnet var på norrønt Krákarøy, der første ledd er enten fuglenavnet 'kråke' eller en avlydsform av krok, som betyr 'odde' eller 'nes'. En vet derfor ikke om navnet betyr «Kråke-øya» eller «Nes-øya»”
Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
-
kylarvende
- Inlägg: 828
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Castor!
Där sa du ngt intressant. Visst kan det vara kopplat tille ett personnamn. Angående Björnevarden på Vesteröy har jag funderat på om "vard" i lutet på namnet finns i Beouwulfkvädet? "Vard" är väl så vanligt i den tidens begravningssammanhang att det inte är signifikativt, men det skadar ju inte om det finns med. Men vad skall annars finnas med om man skull kunna skilja agnarna från vetatet ang det grahögar och rösen som Hjalmar Johnsen skriver om i sin rapport (se mina tidigare inlägg):
Vid sidan om Hronesness, vad kan man använda som identifiering av Beowulfs (ev Bodvar Bjarkes) grav?:
http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/43.htm
Brandgrav från järnåldern. Den skall vara högt belägen. ”Vida synlig för sjöfarande”. Den skall även vara hög och bred. Minst tolv person (ädlingar) skall få plats runt högen. Dyrgripar skall medfölja den döde. Eventuellt finns en mur, som dock kan avse se den masugnsliknande anordningen för kremeringen:
”Den stridsdjärves vård, omgåvo med en mur4”
Fotnot 4:
”En forskare menar att Beowulfs skald har här skjutit in en äldre dikt som han har missuppfattat. "muren" är troligen en del av det masugns-liknande arrangemanget som timrades upp för att kremera Beowulfs kropp. Det täcktes sedan över av gravhögen och bildade inte en permanent mur runt högen som Beowulf-skalden tycks ha trott.”
Jag har gått igenom Hjalmar Johnsens rapport och flertalet av de högar och rösen, beskrivna som högt belägna, är från bronsåldern. De ligger åtminstone intill gravar el rösen från bronsåldern. Som möjlig järnåldersgrav kvarstår Björnevarden och högen på Kråkö (ön närmast Fredriksstad). Den senare hittar jag inget åldersuppgift på. Hjalmar Johnsen framställer Björnevarden som ”till synes orört” och högen på Kråkerö som att försök till uppbrytning skett, men misslyckats el dyl.
”Vesteröy. Paa aasen sydvest for Papperhavn og i vest for gaarden Vauer ligger en middelstor grauvhaug som synes orört.-”
"Middelstor" beskrivs den som, jämför beskriningen "stor" 15m dia för den aktuella gravhögen på Kråkeröy. Kom gärna med synpunkter på vad som kan avse "middelstor. Angående om ändelsen "vard" finns med i originaltexten får jag återkomma. Google ger många träffar på Havard University, så jag for googla smartare.
Där sa du ngt intressant. Visst kan det vara kopplat tille ett personnamn. Angående Björnevarden på Vesteröy har jag funderat på om "vard" i lutet på namnet finns i Beouwulfkvädet? "Vard" är väl så vanligt i den tidens begravningssammanhang att det inte är signifikativt, men det skadar ju inte om det finns med. Men vad skall annars finnas med om man skull kunna skilja agnarna från vetatet ang det grahögar och rösen som Hjalmar Johnsen skriver om i sin rapport (se mina tidigare inlägg):
Vid sidan om Hronesness, vad kan man använda som identifiering av Beowulfs (ev Bodvar Bjarkes) grav?:
http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/43.htm
Brandgrav från järnåldern. Den skall vara högt belägen. ”Vida synlig för sjöfarande”. Den skall även vara hög och bred. Minst tolv person (ädlingar) skall få plats runt högen. Dyrgripar skall medfölja den döde. Eventuellt finns en mur, som dock kan avse se den masugnsliknande anordningen för kremeringen:
”Den stridsdjärves vård, omgåvo med en mur4”
Fotnot 4:
”En forskare menar att Beowulfs skald har här skjutit in en äldre dikt som han har missuppfattat. "muren" är troligen en del av det masugns-liknande arrangemanget som timrades upp för att kremera Beowulfs kropp. Det täcktes sedan över av gravhögen och bildade inte en permanent mur runt högen som Beowulf-skalden tycks ha trott.”
Jag har gått igenom Hjalmar Johnsens rapport och flertalet av de högar och rösen, beskrivna som högt belägna, är från bronsåldern. De ligger åtminstone intill gravar el rösen från bronsåldern. Som möjlig järnåldersgrav kvarstår Björnevarden och högen på Kråkö (ön närmast Fredriksstad). Den senare hittar jag inget åldersuppgift på. Hjalmar Johnsen framställer Björnevarden som ”till synes orört” och högen på Kråkerö som att försök till uppbrytning skett, men misslyckats el dyl.
”Vesteröy. Paa aasen sydvest for Papperhavn og i vest for gaarden Vauer ligger en middelstor grauvhaug som synes orört.-”
"Middelstor" beskrivs den som, jämför beskriningen "stor" 15m dia för den aktuella gravhögen på Kråkeröy. Kom gärna med synpunkter på vad som kan avse "middelstor. Angående om ändelsen "vard" finns med i originaltexten får jag återkomma. Google ger många träffar på Havard University, så jag for googla smartare.
Senast redigerad av 2 kylarvende, redigerad totalt 3 gång.
-
kylarvende
- Inlägg: 828
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Borttaket av K.
Senast redigerad av 1 kylarvende, redigerad totalt 3 gånger.
-
kylarvende
- Inlägg: 828
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Borttaget av K.
Re: Beowulfskvädets topografi
Arkeologiskt kan man tala om en kulturkrets kring Kattegatt-Skagerack under romersk järnålder och folkvandringstid. Detta vittnar om starka band mellan nuvarande Västsverige och danska och norska områden.
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf
(Fig. 1, sid 17)
Motsvarande band finns inte mellan Sveriges västkust och ostkust. Även på en karta som visar dominerande Y-haplogrupper kan man se att Västra Götaland har mer gemensamt med Danmark och Norge än med östra Sverige:
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... 455#p19455
Re: Beowulfskvädets topografi
Ja, och just därför ska man akta sig för att klumpa ihop Väster- och Östergötland till något slags folkvandringstida "Götarike". Kontakter och utbyte över Vättern har säkerligen ägt rum sedan äldsta tider, men Östergötland hör ändå mer ihop med Ostkusten.
Re: Beowulfskvädets topografi
Castor
Detta är en av otaliga faktorer som beskriver samma tendens. Det finns en stark gräns mellan väst -och östskandinavien. Det tar några timmar med segelfartyg från Göteborg till Jylland och några dagar per häst till Stockholm från samma stad.
Den stora frågan är varför Västergötland blev en del av Sverige när varken Bohuslän eller Halland blev det. Jag tillhör dom som tror att ett allt starkare Danmark under vikingatid tvingade Västgötarna att välja sida mellan en stark östskandinavisk allians och en i väst (Danmark). Valet föll på öster. Skall vi tro på sagorna så var det familjeallianser, personkemi och enskilda individers agerande som avgjorde frågan.
Det mesta tyder på att Danmark var ett mer uppstyrt och centraliserat rike under vikingatiden än ” Svitjod”. Det tog flera hundra år efter vikingatiden för Sverige att ”sätta” sig. Ett mindre rike som Västergötland kunde här fortsätta ha en friare ställning och dess ledande ätter Kunde deltaga i och ofta leda riksbildningen.
Detta är en av otaliga faktorer som beskriver samma tendens. Det finns en stark gräns mellan väst -och östskandinavien. Det tar några timmar med segelfartyg från Göteborg till Jylland och några dagar per häst till Stockholm från samma stad.
Den stora frågan är varför Västergötland blev en del av Sverige när varken Bohuslän eller Halland blev det. Jag tillhör dom som tror att ett allt starkare Danmark under vikingatid tvingade Västgötarna att välja sida mellan en stark östskandinavisk allians och en i väst (Danmark). Valet föll på öster. Skall vi tro på sagorna så var det familjeallianser, personkemi och enskilda individers agerande som avgjorde frågan.
Det mesta tyder på att Danmark var ett mer uppstyrt och centraliserat rike under vikingatiden än ” Svitjod”. Det tog flera hundra år efter vikingatiden för Sverige att ”sätta” sig. Ett mindre rike som Västergötland kunde här fortsätta ha en friare ställning och dess ledande ätter Kunde deltaga i och ofta leda riksbildningen.
-
kylarvende
- Inlägg: 828
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Jag har gått igenom Hjalmar Johnsens rapport på spaning efter vad Björnevardens storlek beskriven som ”middelstor” kan sorteras in ang diameter el dyl. Ang gravhögar: Stor 15m dia, ganska smaa 3m dia och kjaempemessig gravhaug 24m dia. Ang rösen: Stort stensröse 15m dia, mellenstora rös 6m dia och litet rös 2.5m dia. Möjligen har Björnevarden ha en så oregelbunden form att diameter inte passar in på dess beskrivning.
Men går man efter att Hjalmar Johnsen använder samma diameter ”stor” för gravhaug och röse, så kanske man kan lista ut något. Samt kollar på att han använder likartad diameter för ganska smaa och litet, ang grauvhug resp röse, så kan man få vägledning. Mellanstora rös 6m dia bör därför kunna motsvara en ”middelstor” gravhaug på ung 6m dia.
Vilket spontant känns i minsta laget för Beowulf (och Bödvar Bjarke), men får de tolv personerna plats runt om gravhaugen? Omkretsen är: pi*dia~3.14*6m=18.8m. Räknar man ut en maximal axelbredd hos de 12 personerna (ädlingarna) så blir den 18.8m/12=1.6m. Ädlingarna kan därmed vara bredaxlade och ändå ha armbågsutrymme.
Men går man efter att Hjalmar Johnsen använder samma diameter ”stor” för gravhaug och röse, så kanske man kan lista ut något. Samt kollar på att han använder likartad diameter för ganska smaa och litet, ang grauvhug resp röse, så kan man få vägledning. Mellanstora rös 6m dia bör därför kunna motsvara en ”middelstor” gravhaug på ung 6m dia.
Vilket spontant känns i minsta laget för Beowulf (och Bödvar Bjarke), men får de tolv personerna plats runt om gravhaugen? Omkretsen är: pi*dia~3.14*6m=18.8m. Räknar man ut en maximal axelbredd hos de 12 personerna (ädlingarna) så blir den 18.8m/12=1.6m. Ädlingarna kan därmed vara bredaxlade och ändå ha armbågsutrymme.
-
kylarvende
- Inlägg: 828
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
https://is.muni.cz/th/145525/ff_b/ba_thesis.pdf
“Čemák says that this practice is not supported by any archaeological evidence and he points out the startling fact that Beowulf had two burials, both cremation and inhumation (273). There are theories which say that because Christians believed in inhumation, the second burial is a symbol of blessing that was added later.”
“The mound served as a memorial of the dead king who did not want to be forgotten, so he commanded that the mound should be “a memory-mark to the men I have governed” (Beowulf, XXXVIII, 51).”
“Čemák says that this practice is not supported by any archaeological evidence and he points out the startling fact that Beowulf had two burials, both cremation and inhumation (273). There are theories which say that because Christians believed in inhumation, the second burial is a symbol of blessing that was added later.”
“The mound served as a memorial of the dead king who did not want to be forgotten, so he commanded that the mound should be “a memory-mark to the men I have governed” (Beowulf, XXXVIII, 51).”
-
kylarvende
- Inlägg: 828
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Kolla rad 3096-3099 enligt följande länk. Det verkar inte som ordet ”vard” finns med. Men ord har väl en tendens att moderniseras med tiden?:
https://www.scuc.txed.net/site/handlers ... 20text.pdf
https://www.owleyes.org/text/beowulf/re ... iii#root-4
“As a memory-mark to the men I have governed, Aloft it shall tower on Whale's-Ness uprising, That earls of the ocean hereafter may call it Beowulf's barrow”
https://www.scuc.txed.net/site/handlers ... 20text.pdf
https://www.owleyes.org/text/beowulf/re ... iii#root-4
“As a memory-mark to the men I have governed, Aloft it shall tower on Whale's-Ness uprising, That earls of the ocean hereafter may call it Beowulf's barrow”