Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Yngwe » 4 december 2019, 13:14

Castor skrev:
4 december 2019, 11:02
Yngwe skrev:
4 december 2019, 09:59
Mälardalen var onekligen rikt under järnålder, men visar också många tecken på fragmentisering. Att ett område är rikt betyder inte alls att det är enat.
Ja, och även själva Västergötland visar många tecken på fragmentisering. Det var knappast någon naturlig enhet på 500-talet.
Ja det får jag nog instämma i!

Löfving refererades till tidigare, under viss kritik. Instämmer i att Löfving drar en del långtgående resonemang men där finns ändå mycket tänkvärt, inte minst om olika slags "enheter".

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Valdemar » 4 december 2019, 15:30

Västergötland visar inte mer fragmentisering under 500-talet än under sen vikingatid eller tidig medeltid. Allt i Sverige är utifrån ett sådant resonemang fragmentiserat fram till Gustav Vasa. De rikaste bygderna med mest fynd och gravar etc är i Västergötlands fall extremt koncentrerade till ett område som är längs med Vänerns sydkust, runt Billingen och runt Mösseberg. Detta område är ca 40x40 km, så mycket rikedomarna under Beowulfs tid hamna i en liten elits händer i centrala Västergötland. Sådana elitmiljöer fanns även i Danmark och så småningom i Uppland m fl.

Visst kan du få ihop en ordentlig maktbas och befolkning under 500-talet om du slår ihop Gotland med Skåne, eller Småland, Öland och Gotland.

Jag utgår från ett Götaland från Göta Älv till Bråviken under 500-talet. Då är det inga problem med strider över hav vare sig till Uppland eller Danmark.

Visi
Inlägg: 367
Blev medlem: 19 juli 2019, 14:16

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Visi » 4 december 2019, 17:17

Castor skrev:
4 december 2019, 08:17
Intressant! Det namnet verkar ha att göra med de riktiga Vandalerna, som ju höll till vid Medelhavet...

https://en.wiktionary.org/wiki/Wendels%C3%A6
Är ju en möjlig förklaring.
Men jag tror nog mer på något mer som verkligen beskriver havet ifråga.
Typ ett hav som vänder eller buktar in eller där man själv som havsroddare/-seglare måste vända därför att man inte kommer vidare (förutom på eventuella floder).
Se bl.a. https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... /wandijaną

(Inbuktning passar ganska bra på hela eller delar av Nordsjön, Östersjön faktiskt också Mälaren.)

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Yngwe » 5 december 2019, 14:06

Valdemar skrev:
4 december 2019, 15:30
Västergötland visar inte mer fragmentisering under 500-talet än under sen vikingatid eller tidig medeltid. Allt i Sverige är utifrån ett sådant resonemang fragmentiserat fram till Gustav Vasa. De rikaste bygderna med mest fynd och gravar etc är i Västergötlands fall extremt koncentrerade till ett område som är längs med Vänerns sydkust, runt Billingen och runt Mösseberg. Detta område är ca 40x40 km, så mycket rikedomarna under Beowulfs tid hamna i en liten elits händer i centrala Västergötland. Sådana elitmiljöer fanns även i Danmark och så småningom i Uppland m fl.

Visst kan du få ihop en ordentlig maktbas och befolkning under 500-talet om du slår ihop Gotland med Skåne, eller Småland, Öland och Gotland.

Jag utgår från ett Götaland från Göta Älv till Bråviken under 500-talet. Då är det inga problem med strider över hav vare sig till Uppland eller Danmark.
Under medeltid ser vi ju några tydliga tecken på enhetlighet och centralisering av olika funktioner. Landskapslagar som knyter ihop landskap, kungliga borgar och så småningom bildandet av slottslän. Kyrkan är ett annat exempel.

Just för Västergötland får ju Bo-indelningen ses som ett tydligt tecken på att det rör sig om ett enat Västergötland, om än kanske från början med annan utsträckning än idag . Fornlämningsbilden är väl betydligt svårare att tolka, det är väl omöjligt att avgöra om folket på Kållandsö var enade i någon utsträckning med de i Falbygden.... att de delade kultur är en sak, att de organiserat sig tillsammans är en helt annan.

Så när om man utgår från ett Götaland från Göta älv till Bråviken under 500-tal så finns det bara ett sätt att se den bilden framför sig, och det är att luta sig tillbaka och blunda...

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Valdemar » 5 december 2019, 14:49

Eller läsa litteratur och sätta sig in i arkeologiska fakta😉

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Yngwe » 5 december 2019, 15:48

Valdemar skrev:
5 december 2019, 14:49
Eller läsa litteratur och sätta sig in i arkeologiska fakta😉
Nej, det finns ingen sån fakta eller litteratur som påvisar ett sådant Götaland vid den tiden.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Valdemar » 5 december 2019, 17:09

Oj då! Har intresserat mig intensivt för detta i 25 år och så har du alla svar, mitt framför näsan på alla!

kylarvende
Inlägg: 825
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 5 december 2019, 17:29

Kedja, pålspärr och stäk:

http://wadbring.com/historia/sidor/kinneviken.htm

Lämningar på och vid Kållandsö

"en gång funnits en järnkätting som varit spänd rakt över sundet för att förhindra passage. Han lyckades t.o.m. finna en kedja på bottnen, över 100 m lång! Delar av denna förvaras idag på Västergötlands museum i Skara."

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5lsp%C3%A4rr

https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A4k

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 5 december 2019, 18:08

Valdemar, ett så starkt ”götarike” så tidigt skulle inte kunna tolkas som något annat än sveakungens välde i källorna.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Valdemar » 5 december 2019, 18:23

Kanske är det ett sådant ”rike” som beskrivs i sagorna. Fram till mitten på 500-talet är arkeologin mycket rikare i detta område än på någon annan plats på Skandinaviska halvön. Efter denna period (dvs Vendeltid) är det mycket svårare att sia om. Via projekt som det i Gamla Uppsala och många grävningar runt Mälardalen framkommer en stark bygd däruppe, medan bristen på bl a exploateringsgrävningar i centrala Västergötland gör att det finns lite material att gå på. Bara En storhög är grävd i Västergötland jämfört med ett stort antal i Mälardalen osv. Ser vi på Fyn och Gudme, så är platsen antagligen den ”viktigaste” i Hela Skandinavien under folkvandringstiden, för att sedan bli en region som inte sticker ut. Platsers betydelse skiftar ibland tydligt, men oftast är sådana processer oerhört svåra att analysera. Jag förstår att sagornas Sveakungar passar bättre i Västergötland för många pga arkeologin mm. Själv vet jag inte, det är nog därför denna period är den mest spännande som jag ser det.

Skriv svar