Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

500 f.Kr. - 1066
anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av anganatyr » 24 maj 2015, 07:49

I Norge när man fann Osebergsskeppet så hade kvinnan i graven fått med sig några märkliga ringar. Vad användes de till?
Här är ett förslag:
Osebergsringarna

kylarvende
Inlägg: 825
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av kylarvende » 9 juni 2015, 18:53

Bayeuxtapetens skotning kräver stor mankraft. En närmast orimlig uppgift för en rorsman, kan man tycka. Möjligen hade de som broderade begränsad insikt i segling, eller så visste de desto mer:

http://vikingbloggen.blogspot.se/2014_0 ... chive.html

På samma sajt kan man se ”var skotens och halsarnas genomgångar i brädgången är belägna, utifrån nästan samtida bilder och studier av de ännu existerande norska "jekterne" tror man sig veta rätt väl hur vikingaskeppen var riggade”.

På samma sajt kan man även se ”ett märkligt "skotnät" fästat vid seglets underlik”. Möjligen kunde man då få en mer aerodynamisk form på seglet. Speciellt om man försökte sig på att kryssa.

Är det här de omtalade ringarna kommer in i bilden tro? Skulle man segla skeppet med begränsad besättning vore det bra om skotnätets olika haländar kunde samlas ihop till ett mer begränsat antal ändar. För att inte tala om övriga skot och haländar. Genom att samla ihop haländarna och fästa de i ringarna, som på bilden i föregående sajt, kunde man kanske rent av segla båten ensam. Möjligen hade de olika haländarna olika utväxling innan de samlades ihop vid ringarna, så att den eftersträvade formen hos seglet kunde bibehållas.

Om man har en besättning som inte vill stryka med i ett förestående krig, löper man risken att dessa mycket väl kan skota ”motvals”. Följande kommentarer från besättningen kan ha plågat en rorsman:

Jag tyckte du sa att vi skulle ”ge på skoten, inte ta”. ”Alla i besättningen hörde dig säga att vi skulle länsa undan, så klart vi lättar på skoten”. ”Alla i besättningen hörde dig säga att vi skulle göra en rundpallning”. Jag tyckte du sa att jag skulle ”sugga upp, inte sugga ner”. Jag tyckte du sa att kvarnbalkstrugan ”skull strykas, inte stramas”.

Om man däremot styr och skotar själv, närmar man sig obevekligen Pevenseybukten:

http://en.wikipedia.org/wiki/Pevensey

Bayeuxtapetens märkliga skotning kan såldes ha fått sin förklaring.

kylarvende
Inlägg: 825
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av kylarvende » 10 juni 2015, 16:13

Länken i angantyrs inledande inlägg visar att de omtalade ringarna är fästade i ett handtag el dyl. Det nedersta handtaget verkar vara mer komplett än det översta. Självklart kan det finnas flera handtag med ringar än de två som visas. Man noterar dock att för att kunna skota seglen (enligt mitt föregående inlägg) på såväl styrbords som babords halsar, så är det minsta antal handtag med ringar man kan ha just två till antalet.

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av anganatyr » 10 juni 2015, 17:39

kylarvende skrev:Bayeuxtapetens skotning kräver stor mankraft. En närmast orimlig uppgift för en rorsman, kan man tycka. Möjligen hade de som broderade begränsad insikt i segling, eller så visste de desto mer:

http://vikingbloggen.blogspot.se/2014_0 ... chive.html

På samma sajt kan man se ”var skotens och halsarnas genomgångar i brädgången är belägna, utifrån nästan samtida bilder och studier av de ännu existerande norska "jekterne" tror man sig veta rätt väl hur vikingaskeppen var riggade”.

På samma sajt kan man även se ”ett märkligt "skotnät" fästat vid seglets underlik”. Möjligen kunde man då få en mer aerodynamisk form på seglet. Speciellt om man försökte sig på att kryssa.

Är det här de omtalade ringarna kommer in i bilden tro? Skulle man segla skeppet med begränsad besättning vore det bra om skotnätets olika haländar kunde samlas ihop till ett mer begränsat antal ändar. För att inte tala om övriga skot och haländar. Genom att samla ihop haländarna och fästa de i ringarna, som på bilden i föregående sajt, kunde man kanske rent av segla båten ensam. Möjligen hade de olika haländarna olika utväxling innan de samlades ihop vid ringarna, så att den eftersträvade formen hos seglet kunde bibehållas.

Om man har en besättning som inte vill stryka med i ett förestående krig, löper man risken att dessa mycket väl kan skota ”motvals”. Följande kommentarer från besättningen kan ha plågat en rorsman:

Jag tyckte du sa att vi skulle ”ge på skoten, inte ta”. ”Alla i besättningen hörde dig säga att vi skulle länsa undan, så klart vi lättar på skoten”. ”Alla i besättningen hörde dig säga att vi skulle göra en rundpallning”. Jag tyckte du sa att jag skulle ”sugga upp, inte sugga ner”. Jag tyckte du sa att kvarnbalkstrugan ”skull strykas, inte stramas”.

Om man däremot styr och skotar själv, närmar man sig obevekligen Pevenseybukten:

http://en.wikipedia.org/wiki/Pevensey

Bayeuxtapetens märkliga skotning kan såldes ha fått sin förklaring.
Intressant hypotes som jag aldrig hört förut. Det skulle verkligen vara intressant att testa den i verkligheten och se om den fungerar.

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av anganatyr » 10 juni 2015, 17:46

Det är något sånt här du menar?
Bild

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av Carl Thomas » 10 juni 2015, 18:55

Jag kan tänka mig att det är ett "rassel" som man använde i vargjakt, driva bort onda andar med, osv.

Thomas
Historia är färskvara.

kylarvende
Inlägg: 825
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av kylarvende » 10 juni 2015, 22:57

Ja, i grova drag angantyr. Det sk "skotnätet" (se sajt på mitt första inlägg på denna tråd) kan vara till för att få en mer fördelaktiga aerodynamisk form, speciellt om man försöker sig på att kryssa. Dvs man försöker antagligen reglera skotnätet så att seglet får en vingform (sett ovanifrån), som passar på kryss.

Handtagen el dyl som besättningen verkar hålla kan vara en variant av vad som visas på sajten i din inledande tråd. Man kan tänka sig att det tar på krafterna att stå och hålla i ett sådant handtag, varför man antagligen har hackbräden eller naglar som man avlastar handtaget på. Den större ovala ringen på anagatyrs inledande sajt kan var den del av som läggs i hackbrädet eller naglas fast.

På mina två inledande inlägg på föreliggande tråd resonerade jag runt ett extremfall där samtliga väsentliga haländar samlas till ett sådant handtag per hals (ett för styrbords och ett för babords hals). Genom att ha olika utväxling på haländarna innan de kopplas till ringarna, skulle man teoretiskt kunna sköta skotningen, och trimningen via bl a skotnätet, som rorsman. Bayeuxtapetens rorsman skulle ha ett övermänskligt arbete om han fick stå och hålla i ett sådant handtag hela tiden. Återigen kan en uppsättning hackbräden och naglar komma väl till pass. Vidare kan man tänka sig att utväxling kopplas nämnda ovala ring och en punkt långt akterut, kombinerat med ett brytblock framför rorsman, så att dragriktningen blir vettig.

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av anganatyr » 11 juni 2015, 20:48

Här är praktiska försök med ett sådant segel på Gotland.
Krampmacken

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av anganatyr » 11 juni 2015, 20:50

Här är en annan bild på samma båt.
Krampmacken igen

kylarvende
Inlägg: 825
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Vad användes de mystiska ringarna från Oseberg till?

Inlägg av kylarvende » 12 juni 2015, 13:53

Mycket intressanta bilder angantyr. De visar dock bara undanvindssegling. Personligen tror jag att vinsterna, inom aerodynamiken, med anordningarna på underliket ”skotnätet” står att söka på kryss. På kryss vill man ha en vingform på seglet, sett uppifrån. På undanvind kan man mer låta seglet ställa in sig automatiskt när man slackar på skoten, man kan ha en mer symmetrisk form, ung lika mycket buk på båda sidorna av mitten av seglet (sett uppifrån).

När det blåser för mycket så skall man reva segel, heter det ju. Man får mindre segelyta och båten blir snällare att styra, men det är bara en del av förklaringen. När det gäller tryck- alt sugcentrum hos seglet i vertikalled så påverkas även det genom att reva, det flyttas nedåt. Därmed minskas även det vältande momentet (ung hävarm gånger muskelkraft) när man revar.

Men borde det inte vara bra att även kunna flytta det omtalade centrumet i långskeppsled, så att båten får bra balans? Generellt vill man ha bra balans på båten, men på kryss är det avgörande. Båten skall vara lätt lovgirig, men inte för mycket lovgirig. Är den för mycket lovgirig blir den omöjlig att styra, lovar bara upp i vindögat.

Ang lovgirigheten ger skotnätet (varav kanske återstår endast handtag med ringar av olika dimensioner och form enligt angantyrs inledande tråd) möjliget att koncentrera buken till ett område i långskeppsled där balansen blir bra, dvs en lagom lovgirig båt. Hade man en för lovgirig båt justerade man skotnätets komponenter så att tryckcentrum vandrade föröver i seglet. Vid en fallgirig båt blev motsvarande trimning att få tryckcentrum vandra akteröver i seglet. På moderna båtar kan jämföra det förra med att man bara seglar med försegel för att få bra balans (lagom lovgirig), medan det senare med att bara ha storseglet uppe.

Vidare gör nätets struktur antagligen att stramningar och slackningar av skotnätets komponenter fördelas relativt jämnt, så att seglets form inte frångår den eftersträvansvärda vingformen. Dvs man minskar risken för lokala in- och utbuktningar hos seglet.

Skriv svar