Hednisk motreaktion

500 f.Kr. - 1066
Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Hednisk motreaktion

Inlägg av Daler » 3 augusti 2018, 22:15

Ämnet ligger väl i slutet av järnåldern och i början av medeltid men jag lägger det här ändå.

Hedniskt motstånd i Svealand under sent 1000-tal
Fredrik Charpentier Ljungqvist
Historisk tidskrift 138:2, 2018

Saxat från http://www.historisktidskrift.se/fullte ... gqvist.htm
Summary

Pagan revolts in the late eleventh century in the Svealand region of Sweden

Medieval Swedish and Icelandic sources mention the occurrence of a pagan revolt in the late eleventh century in the Svealand region of Sweden, whereby the Christian king Inge was expelled and temporarily replaced by the pagan king Sven. The revolt was for long an accepted part of Swedish history – representing the final struggle between paganism and Christianity – but has recently been called into question. Among other objections it has been argued that it is improbable that a pagan revolt occurred at such a late date, since Christianity was supposedly already far advanced in Svealand at the time. This article re-evaluates the religious conditions in Svealand at the end of the eleventh century to assess if a pagan revolt can be deemed probable at this late date. The probability of a revolt has been addressed within a wider context that compare the Svealand revolt with better-documented pagan revolts in other newly Christianised regions at approximately the same time. Against this background, it is argued that the objections raised against the historicity of a pagan revolt in Svealand at the end of the eleventh century are unfounded.

In contemporary written sources Sweden is portrayed as a region of Christian mission, in contrast to Denmark, Norway, and Iceland that are portrayed as fully Christianised countries already. It is also stated that Svealand, especially the province of Uppland, had a much stronger pagan opposition to Christianity than Götaland. Both the high medieval Swedish legends of saints and the Icelandic sagas paint the same picture of a late and slow Christianisation of Sweden, compared to the neighbouring countries, that contemporary sources do. Archaeological evidence, furthermore, shows that the transition to Christian burial customs occurred by or before AD 1000 in Denmark, Norway, and Götaland, but that pre-Christian burial customs prevailed, especially in the central and northern parts of the province of Uppland, in Svealand until c. AD 1100. The raising of the late Viking Age type of runestones – an indication of Christianisation – started considerably later, and continued for a longer time, compared to elsewhere, in the same regions of Uppland where late pre-Christian burial sites have been found.

Both contemporary and later written sources, as well as the archaeological evidence, are thus in agreement that Svealand, especially Uppland, exhibited such religions conditions by the late eleventh century that a pagan revolt indeed appears very plausible. Neither can strong paganism in this region be considered surprising given that most areas around the shores of the Baltic Sea had a non-Christian population by AD 1100. The population in Svealand had much contact with these non-Christian areas across the Baltic Sea and more limited interactions with Roman Catholic Western Europe than the population in Denmark, Norway, or Götaland, which likely resulted in slower and later Christianisation. Nor should a pagan revolt in Svealand in the late eleventh century be considered surprising in light of the fact that several other newly Christianised regions in northern and eastern Europe experienced such revolts at approximately the same time. Pagan revolts occurred well after Christian kingship and a rudimentary ecclesiastic organisation had been established among the Wends and in Hungary and Poland. Many of the elements found in these pagan revolts are similar to those related in the written sources that describe the pagan revolt said to have occurred in Svealand.

The conclusion must therefore be that such religious conditions existed in Svealand at the end of the eleventh century that a pagan revolt could plausibly have occurred such as is described in medieval written sources. The arguments against the historical existence of the pagan revolt, in contrast, are not well founded. There is every reason to consider the occurrence of a pagan revolt in the late eleventh century as an actual event in Swedish history, although the details in the written sources regarding the event are not necessarily to be trusted.

Keywords

Christianisation, pagan resistance, Scandinavian paganism, Sweden, early Middle Ages
Artikeln på svenska kommer att vara nedladdningsbar 6 månader efter publikation står det på sidan.

Gillar Charpentier mycket. Skönt med en forskare som vågar gå emot strömmen. Metakritiken, om man nu kan kalla det för så, visar gång på gång att de gamla arkeologerna och historikerna inte alltid var så fel ute. T.ex. DNA-forskningen, ett annat kapitel, ger stöd åt gamla migrationsteorier som hyperkritiker och flumforskare dömde ut som obevisbara, storvulna eller politiskt inkorrekta).

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Hednisk motreaktion

Inlägg av Yngwe » 3 augusti 2018, 23:38

Egentligen tycker jag nog det är att slå in en öppen dörr men ser nog ändå också att det funnit tendenser att påskina att Uppland var kristnat lika tidigt som något annat. Man har kunnat ana en tendens till att Uppsala minsann inte var efter andra.... Ljungqvists påpekande om mycket sena förkristna gravar vid Uppsala har liksom inte uppmärksammats. De många runstenarna har tolkats som någon slags juridiskt dokument istället för uttalanden i ett område där en kristen ståndpunkt inte var självklar.... Och de har använts som något slags bevis för att det hedniska motståndet inte kunnat varit på det vis som källorna säger...

Ska läsa igenom noga och får nog anledning att återkomma.

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Hednisk motreaktion

Inlägg av Carl Thomas » 4 augusti 2018, 01:24

Källäget är skralt, det vet vi alla.
Arkeologin kan ge oss vissa fakta - en arkeologi som inte fanns för 100 år sedan.

Tidsandan för 100 år sedan var ju romantisk milt uttryckt, hedendomens sista Utpost var Gamla Uppsala, de hade minsann stått emot kristnandet längst med sina väldiga kämpar!

Idag är tidsandan en annan. Få ser vår historia romantiskt och vi söker fakta mer än allt annat - och en hednatidens sista utpost ses mer som genant - och vi har hittat kristna gravar som var okända för 100 år sedan.

Sedan hänger det mycket på skribenten, är denne djupt kristen, har en grunduppfattning där tidig kristendom i området passar in i det denne redan tror på, osv. Detta diskuteras ju i en annan tråd här på SAF.

Vi har ju tidigare diskuterat specifika källor och kanske skall vi ta fram källmaterialet om Inge och Blotsven + ta fram vad arkeologin berättar 2018.

Angående runstenarna kan vi se ett kristnande under 800 talet i VG samt hur hedniska gravar minskar och ersätts med kristna gravar och ättekullar ersätts med kyrkogårdar. Vi kan se hur stående runstenar ersätts med liggande gravhällar osv - samt hur detta skeende förflyttar sig österut och norrut över landet till Uppland på 1000 talet. Vi vet ganska väl när kyrkor byggdes, hur kyrkor utvecklades, byggdes större, osv.

Vad vi inte vet någonting om är om det fanns kristna enklaver i Uppland (och på andra platser i landet) som fanns under vissa tider. Fanns det kristna släkter i flera generationer, kanske flera sekel? Överlevde Ansgars mission på det sättet på någon/några platser?

Källorna berättar ingenting om detta vad jag vet - man kanske arkeologin gör det? Jag tycker att vi skall vara öppna för möjligheten...

Thomas
Historia är färskvara.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Hednisk motreaktion

Inlägg av AndreasOx » 4 augusti 2018, 17:45

Gotlands bildstenar och dess återbruk i kyrkor har diskuterats i många vetenskapliga sammanhang.
Artikeln http://www.diva-portal.org/smash/get/di ... TEXT01.pdf är en bra start.
Ardrekistorna, från min hemsocken, ger mycket att fundera över. De verkar visa på ett gradvis kristnande över någon generation, gissningsvis ca 1050-1100 (dateringen är givetvis osäker). När den romanska kyrkan slutligen byggdes slogs de sönder och "begravdes" under kyrkgolvet, tillsammans med den otvetydigt hedniska bildstenen. Se G111-114 i https://www.dropbox.com/s/jfmqt73bv1ysj ... 7.pdf?dl=0

Skriv svar