Gormslægten og navnet Hardeknud

500 f.Kr. - 1066
Historikus
Inlägg: 1059
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København

Re: Gormslægten og navnet Hardeknud

Inlägg av Historikus » 6 augusti 2018, 16:21

Her er en række diplomer underskrevet af kong Hardeknud. Kilden er: "Chronologisk fortegnelse over hidtil trykte diplomer og andre brevskaber til oplysning af den danske historie fra de ældste tider indtil år 1660". København 1847.

År 1041:
  • [99] Hardecnuti regis et Alfgivæ. Ref.: Hist. Ramesiensis, Hist. Brit., Cfr. Suhm Hist af Danmk.
  • [100] Hardecnuti regis ad Agelwinum. Ref.: Spelmanni, Hist. Ramesiensis, Hist. Brit., Cfr. Suhm Hist af Danmk.
  • [101] Heardecnuti regis ac Leofrici ducis Merciorum; underskrivere Heardecnut rex, Harald dux, Odda miles, Atsera minister, Thuri minister. Ref.: Beda ed. Smith, Hist. Thesaur, Biblioth. Anglosaxon m. flere, Cfr. Suhm Hist af Danmk.
  • [102] Nota de donatione Ulstani; underskrevet Ardecanuti. Ref.: Christi Cantuariensis, Hist. Angl., Cfr. Suhm Hist af Danmk.
År 1042:
  • [103] Hardecnut rex Anglorum et æque totius Albionis; underskrevet af Hardacnuti rex totius Brytanniæ, Siwerd abbas, Osgod minister, Thurgils minister, Odda minister, Carl minister, Attser minister, Thured minister. Ref.: Langebek, Biblioth. Anglosaxon m. flere, Cfr. Suhm Hist af Danmk.
  • [104] Hardacnut, Christo conferente rex et primicerius Anglorum atque Danorum ; underskrevet Ælfgiua regina, Siuuard abbas, Sig, Osgod miles, Akig milis, Tokig miles, Urki minister, Karl minister, Tofing minister. Ref.: Langebek, Biblioth. Anglosaxon m. flere, Cfr. Suhm Hist af Danmk.
  • [105] Heardecnuti regis Anglorum, ac consencu Leofrici ducis Merciorum. Ref.: Beda ed. Smith, Biblioth. Anglosaxon m. flere, Cfr. Suhm Hist af Danmk.
Her ses igen den engelske påvirkning med ordet 'heard'.

Se forøvrigt forrige indlæg https://www.skandinavisktarkeologiforum ... 322#p18156

https://books.google.dk/books?id=gQ1DAA ... ut&f=false

Historikus
Inlägg: 1059
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København

Re: Gormslægten og navnet Hardeknud

Inlägg av Historikus » 8 augusti 2018, 10:49

'Nordisk runnamnlexikon' - udarbejdet af Lena Peterson, 2007 side 106.

Harðr mn

Fda. Harth (äv. som binamn), fsv. Hardh (äv. som binamn), fvn. Hôrðr (äv. som binamn); Av adj. (fvn.) hôrðr ’hård’.

Fvn. Hôrðr har tolkats som ’man från Hordaland’.

Harð-, Av adj. (fvn.) hôrðr ’hård’.

Soar
Inlägg: 99
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Gormslægten og navnet Hardeknud

Inlägg av Soar » 2 januari 2022, 11:54

(...) förleden Harde- inte tycks vara belagd i Skandinavien, dvs. för mig är det mer sannolikt att det gaeliska Airde kommit in i danska kungaätten på detta sätt.
Namnelementet Hard saknas inte helt bland runinskrifterna, även om det är ovanligt. Som förled är Harde- känt från tre uppländska inskrifter: Hardgeir en gång och Hardstein två gånger. Samtliga dessa inskrifter torde enligt Gräslunds dateringsmetod ha tillkommit under 1000-talets senare hälft. Om den äldre av dessa tre, den nu försvunna U 843, står bland annat följande i Upplands runinskrifter:
Det första namnet läses av Bureus och Cohl auþkaÍR, av Hadorph och Bierkenius arþkaÍR. Ett
AuðgœÍRR är säkert styrkt, även om det är sällsynt (se TJ 17). arþkaÍR måste väl förmodas återge
ett HarðgœÍRR. Ett sådant namn är för övrigt okänt. Namn sammansatta med Harö- äro mycket
sällsynta. Det enda som förefaller vara styrkt på svenskt område är Harðstœinn, fsv. Har{dh)sten.
Detta namn föreligger i ett par uppländska inskrifter: U 854 (harþtstain), L 146 Sundbro, Bälinge
sn (arþsten, enligt Janssons läsning 1949). Isländska namn på Hard- synas vara mytologiska eller
fingerade. Man vore därför benägen att ge vitsord åt Bureus' och Cohls samstämmiga läsning
auþkaÍR, om man ej hade Hadorphs uttryckliga uppgift, att på originalet »klarliga» står arþkaÍR. •
Förekommande i runinskrifterna är också ett osammansatt namn Hård eller Harde, enligt runnamnlexikon också använt som binamn. Intressantast av dessa sex inskrifter i sammanhanget är kanske den försvunna Ög 122. Av avbildningen från Bautil att döma är den utförd i Fp-stil och har Stora djuret avbildat centralt på stenen, vilket ju talar för vissa kopplingar till danskt område. Dessutom är den en av drengstenarna.

Nämnas bör också runstenen N 225A i Rogaland i Norge, där patronymikonet Hardarson förekommer. Runstensstilen är väl närmast att betrakta som RAK, men jag är osäker på om Gräslunds stilgrupper över huvud taget är användbara för de norska stenarna.

Således kan väl vare sig ett sammansatt nordiskt Harde-Knut eller ett inlånat Airde-Knut uteslutas?

Historikus
Inlägg: 1059
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København

Re: Gormslægten og navnet Hardeknud

Inlägg av Historikus » 5 januari 2022, 17:54

AndreasOx skrev:
29 december 2021, 10:30
Jag har skrivit relativt många inlägg om Airdreconut i "huvudtråden" som jag kan leta upp om relevant.
Ett exempel är att förleden Harde- inte tycks vara belagd i Skandinavien, dvs. för mig är det mer sannolikt att det gaeliska Airde kommit in i danska kungaätten på detta sätt.
Jag tycker detta är ett starkt och tydligt falsifierbart argument.
Soar;
Interessant med din afdækning af flere eksempler på anvendelse af appellativet Harð. Tak for det. Det styrker så at binavnet plausibelt er nordisk.

I Jylland kender vi den middelalderlige administrative inddeling af 'Sysler' hvor Hardsyssel er nævnt. Kendes fra ca. 1187 som Hartesyssel og 1231 Harthæsysel (Valdemars Jordebog); Kilde: Dansk Stednavneleksikon, 1982. Hardsyssel tolkes som 'hardernes' land.

Bild

Historikus
Inlägg: 1059
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København

Re: Gormslægten og navnet Hardeknud

Inlägg av Historikus » 5 januari 2022, 18:09

Soar skrev:
2 januari 2022, 11:54
Förekommande i runinskrifterna är också ett osammansatt namn Hård eller Harde, enligt runnamnlexikon också använt som binamn. Intressantast av dessa sex inskrifter i sammanhanget är kanske den försvunna Ög 122. Av avbildningen från Bautil att döma är den utförd i Fp-stil och har Stora djuret avbildat centralt på stenen, vilket ju talar för vissa kopplingar till danskt område. Dessutom är den en av drengstenarna.
Tre runesten i Östergötland viser billeder af "det store dyr" i et begrænset område nær Linköping.

Ledbergsstenen Ög 181 er fra 1100-tallet og står ved Ledberg kirke. Lidt syd for Ledberg og tæt ved Slakaåen i Lambohov fandtes tidligere stenen Ög 122 med teksten "goðan dræng". Billedet er kombineret med et kristent kors. Den sidste billedrunesten Ög 106 findes på Kärna kirkegård midt mellem Ledberg og Lambohov. Runestenene er placeret indenfor et område på ca. 10 km.

Skriv svar