Jag fortsätter
Det är alltså klart påvisar att natio kan vara en delmängd av gens, och att begreppen alltså kan överlappa varandra. Något också Tacitus klart uttrycker i Germania
ita nationis nomen, non gentis
svensk översättning
Det är ett stamnamn, inte ett folknamn
Så, den delen kan anses konstaterad, det är inte bara ett antagande utan ren fakta. Gens kan bestå av flera natio.
Frågan blir då om Geticas avsnitt om Skandinavien kan ge oss information med detta i åtanke. Finns det någon mening som sger något om relationen mellan natio och gens där? Svaret är klart ja.
Vers 23
... .Suetidi, cogniti in hac gente...
Vi analyserar det ord för ord.
Suetidi - namn, förmodligen pluralform
Källa
cogniti - m plural maskilinum av cognitus, betrytelse kända, erkända.
Källa
in - i, bland, på
Källa (engelska)
hac ablativ, (f) av hic, betydlse detta
Källa 1 Källa 1
gente - ablativ , singularis av gens, betydlese folk, ras, släkt, ursprung
Källa
Översätning ger då
Suetidi, kända bland detta folk.
De två sista orden är avgörande.
Hac/detta är ett demonstrativt pronomen , och så här säger ordklasser.se om sådana
Demonstrativa pronomen" är ord man använder istället för eller tillsammans med namnet på personer, djur, växter och saker, när man vill peka ut eller visa upp en speciell person eller sak
gente är som påpekat ablativ singularis av gens. så här säger wikipedia om ablativ i latin
Ablative (Latin)
The ablative case in Latin ([casus] ablativus) appears in various grammatical constructions, including following various prepositions, in an ablative absolute clause, and adverbially. The ablative case was derived[citation needed] from three Proto-Indo-European cases: ablative (from), instrumental (with), and locative (in/at).
Hac gente avser alltså utan tvekan att peka ut ett särskilt gens. Det är grammatisk klarlagt! Lika tydligt som att
detta folk gör det. Av det kan vi då utgå från att läsaren kan förstå vilket detta folk är. Att använda ett demonstrativt pronomen utan att det relaterar till något som kan förstås, vore språkligt grovt fel. Ingen talar om för någon att "denna katt jamar högst" om det inte är klart vilken katt som avses.
Eftersom hac/detta står ensamt utan vidare förklaring, får man då söka tidigare i texten. När förekommer då gens i någon form?
I vers 22 finns
et propterea inibi aliarum gentium incursionibus infestantur.
Här står gentium , plural genitiv, vilket alltså inte överensstämmer då hac gente är singularis. Man kan inte anta att gente avser något av dessa "gentium" eftersom det demonstradiva pronomenet då fortfarande är obegripligt.
Närmast innan det finns i vers 21
Alia vero gens ibi moratur Suehans,
Här står alltså gens i singularis, och det framgår dessutom tydligt att beskrivning av tidigare gens är avslutat då översättningen är
Ytterligare ett folk uppehåller sig där. Så under förutsättning att det inte framgår tydligt att Jordanes slutat beskriva Suehans, så måste hac gente avse Suehans,
Den avgörande meningen blir då den som inleder uppräknandet av ett antal andra namn
Sequitur deinde diversarum turba nationum
Här är det avgörande de två första orden,
Sequitur deinde.
Sequitur - tredje person av sequor, Betydelse följa
Källa
deinde - adverb, betydelse därefter, därpå, sedan, så, slutligen m.m.
Källa 1 Källa 2.
MAn kan snabbt konstarea att deinde kan användas i många sammnhng, med snarlik betydelse som ändå ger avgöande skillnader. Det kan betyda därefter, eller därpå, med tolkning-skillnader. Det kan också avse just skillnader i t.ex, geografi. närmast ligger slätten, deinde bergen. Men det kan också röra själva berättandet. Först beskriver jag det här, deinde beksriver jag det där, utan att den ordningen alls återfinns i verkligheten.
Av det kan vi dra slutsatsen att det ingalunda är klart att Jordanes slutat beskriva Suehans. Han kan mycket väl först beskriva vilka hästar dom har och att de handlar med pälsar, för att deinde räkna upp och beskriva deras stammar.
Alltså finns inget hinder för att hac gente skall syfta på gens Suehans. Rent språkligt och grammatiskt är det alltså helt klart att natio Sueitidi, och med det de föregående nationes, är en delmängd av gens Suehans.
Nu kommer säkert första linjens försvar säga att jag inte kan latin, och det kan jag inte heller. Men jag kan grammatik och har tillgång till hur mycket stöd som helst på nätet, så det handlar bara om avkodning.
Andra linjen kommer förmodligen säga att Jordanes inte kunde latin så bra, men förmodligen finns ingen nu levande som faktiskt kan avgöra det. Tredje linjen kommer att säga att så tolkar inte jag det för det vill jag inte. Dom flesta andra kommer förmodligen säga jag vet inte för att de inte orkar kontrollera.
Jag brukar sällan påstå något bestämt på forum, men jag påstår nu att Jordanes beskriver Svearna och deras stammar. Jag tar gärna emot saklig kritik men förutsätter då att man orkar sätta sig in i det. Dissningar för att konsekvensen är obekväm betackar jag mig för på förhand.