Gamla Uppsala

500 f.Kr. - 1066
Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av Carl Thomas » 2 september 2018, 15:25

Klipp från Arkeologi Gamla Uppsala.

"Gamla Uppsala by
En gång Upplands största.
När ärkebiskopssätet flyttats från Gamla Uppsala till Uppsala 1273, fanns flera bondgårdar kvar.
Under slutet av medeltiden vet vi att det fanns ett 20-tal sådana här, som utgjorde Upplands största by. Den var indelad i två delar:

Den östra delen ägdes av kronan och kallades Kyrkbyn eller Gamla Uppsala by. Marken här utgjorde kärnan i Uppsala öd, som var kronans godskomplex. Vid slutet av medeltiden bestod byn av 12 lika stora gårdar, som brukades av landbor. Dessa bönder var inte självägande, utan betalade en avgift för att få odla marken.

Den västra delen av Gamla Uppsala by utgjordes dels av Kungsgården – en gemensam benämning på fyra kronohemman belägna norr om kyrkan. Dels av tre stora gårdar väster om kyrkan (Prästgården, Ovanberga och Backa) som donerats till domkapitlet av kungar, främst under 1100–talet och tidigt 1200–tal".

1. Vilka källor har vi som visar att den östra delen enligt ovan utgjorde kärnan i Uppsala Öd?
Jag vet ingen sådan källa.
Detta är alltså rent hittepå eller i bästa fall ett antagande.
Uppsala Öd nämns första gången 1280 i Yngre VG lagen samt nämns totalt 7 gånger i våra källor - ingen av dessa 7 omnämnanden rör Gamla Uppsala.
Uppsala Öd är ett medeltida namn som inte kan härledas till tiden före 1280. Uppsala Öd nämns inte i Äldre VG lagen från 1220.

2. Kungsgårdsplatån kallas den platå som ligger norr om Kyrkan.
Varifrån kommer detta namn och hur Gammalt är det?

3. Kungsgården som Opager märkt ut på kartan, varifrån kommer detta namn och hur gammalt är det?

4. Var båda dessa Kungsgårdar samtida? Om inte - vilken Kungsgård är äldst? Under i vilka tider var de i bruk när de var i Kunglig ägo - och vilka Kungar bodde/vistades på dessa Kungsgårdar enligt våra källorThomas

Thomas

Ovanstående text är rättad till rätt VG lag när det gäller Uppsala Öd (från äldre- till Yngre VG lagen.

Uppsala Öd nämns i dessa källor;

YVGL skriver UÖ 1280.
Östgötalagen skriver Uppsala bo 1290.
Helsingelagen skriver UÖ ca 1320
Södermannalagen 1330
Ett Diplom skriver UÖ 1345.
Magnus Erikssons Landslag skriver UÖ ca 1350.
Ett Diplom nämner Uppsala Öd 1477 (gård som har tillbört UÖ)

Namnet/begreppet Uppsala Öd omnämns alltså från 1280 till 1350 "regelbundet" - samt efter ett hopp på 130 år nämns i ett diplom att en gård har tillhört UÖ.
Historia är färskvara.

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av Daler » 2 september 2018, 20:37

Vilken tomte har ändrat på Wikipediasidan om Uppsala öd förra året eller i år?
En pajas som hänvisar till "Billingsson 1997".
Hittar inte en enda träff på https://libris.kb.se.
Dock hittar jag en nätreferens till en "Billingsson, S: Upsala öd - Den svenska kronodomänens uppkomst, Privat stencil, Skövde". Låter lika seriös som vissa personers inlägg här på forumet...

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av Daler » 2 september 2018, 20:46

Thomas, varför tar du inte med Upplandslagens "upsælæ öþæ" för?
"Råkade" glömma detta va?

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av Daler » 2 september 2018, 21:01

Och Snorres "ok þar er erkibiskupsstóll, ok þar er viðkendr Uppsala auðr; svá kalla Svíar eign Svíakonungs, kalla Uppsala auð" i Saga Ólafs hins helga förbigås (givetvis) med tystnad.
(Du vet Snorre som besökte Västergötland och just där troligtvis fick höra om sveakungar, ärkebiskopstolar, öd och andra fantastiska ting i (Gamla) Uppsala).

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av Daler » 2 september 2018, 21:04

Privata stenciler, arga amatörer med Morgan Nilsson i spetsen samt fuländringar på Wikipedia och böcker som kritiseras men som inte ska läsas.
Vilken seriös kritik.
Dags att byta forum kanske?

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av Carl Thomas » 2 september 2018, 22:57

Daler,

Jag kände inte till att Uppsala Öd nämns i Upplandslagen. Ingen annan kände till det heller vad jag kan förstå eftersom jag efterlyst all information om Uppsala Öd i flera trådar, med början på gamla AF. Så, jag tackar för informationen, jag skall kontrollera informationen, och om den är korrekt skall jag ta upp den i min lista över källor till UÖ. Svårare än så var det inte :)

Samma sak gäller Olofs saga som Snorre skrivit, tackar för informationen , skall kontrollera den samt ta upp den i min lista.

Tack för din hjälp med att leta efter omnämnanden av Uppsala Öd. Jag hoppas att du fortsätter att hjälpa mig leta.

Thomas
Historia är färskvara.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av Yngwe » 2 september 2018, 23:38

Daler skrev:Privata stenciler, arga amatörer med Morgan Nilsson i spetsen samt fuländringar på Wikipedia och böcker som kritiseras men som inte ska läsas.
Vilken seriös kritik.
Dags att byta forum kanske?
Nja Daler. Alldeles nyss skickade du hejarop till de som helt utan empiri och mot bättre vetande framförde 12 gårdar som landets största vikingatida tätort, och som om med anakronistiska termer gjorde Uppsalas invånare till några som bara fanns till för härskarens tillfredsställelse. Och trots att du väl vet att kritiken du nu anspelar på avser ett blogginlägg och inte en bok så väljer du att ge sken av något annat. ( en respektlös lögn är det enda jag kan uppfatta det som)

Uppskattar mycket när du bidrar med såväl funderingar fakta, men utan egen konsekvens känns det här bara som övertoner kopplade till din egen åsikt. Och det styrker knappast din åsikt.

Så jag förslår att vi ägnar oss åt funderingar och fakta, och skippar gödselspridandet.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av AndreasOx » 4 september 2018, 16:44

Carl Thomas skrev:Daler,

Jag kände inte till att Uppsala Öd nämns i Upplandslagen. Ingen annan kände till det heller vad jag kan förstå eftersom jag efterlyst all information om Uppsala Öd i flera trådar, med början på gamla AF. Så, jag tackar för informationen, jag skall kontrollera informationen, och om den är korrekt skall jag ta upp den i min lista över källor till UÖ. Svårare än så var det inte :)

Samma sak gäller Olofs saga som Snorre skrivit, tackar för informationen , skall kontrollera den samt ta upp den i min lista.

Tack för din hjälp med att leta efter omnämnanden av Uppsala Öd. Jag hoppas att du fortsätter att hjälpa mig leta.

Thomas
Jag skapar ny tråd om Uppsala öd under Medeltid

Opager
Inlägg: 750
Blev medlem: 1 maj 2015, 09:04
Ort: Malmö

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av Opager » 5 oktober 2018, 20:43

Undersökningarna i GU från 2012 till 2014 finns dokumenterade på länk här:

http://arkeologerna.com/nu-ar-de-forsta ... terna-har/

Opager

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Gamla Uppsala

Inlägg av anganatyr » 21 augusti 2023, 20:04

Läser i senaste numret av Populär arkeologi (nr 4/2023) som innehåller flera artiklar som nämner "kungshögarna" i Gamla Uppsala. Varför, varför och åter varför? Jag som trodde att arkeologi var en vetenskapsdisciplin? Har det någonsin hittats en kung i någon av dessa tre högar? Östhögen verkar vara rest över en kvinna precis som Osebergshögen i Norge, eller röset i Klinta vid Köpingsvik på Öland för den delen. Kanske drottningen och hennes son prinsen som dog vid samma tillfälle? Varför håller vissa arkeologer kvar vid begreppet "kungshögarna" när det inte stämmer? Varför inte bara använda mer neutrala namn tills vi vet mer? Detta gynnar inte sökandet efter kunskap och ta reda på hur historien verkligen förhöll sig vid denna tid. Det är bara korkat, och dessutom av utbildade arkeologer i tidsskriften som vänder sig till arkeologikretsar!!! Helt obegripligt!!

Maja Hagerman skriver i "Försvunnen värld - om den största arkeologiska utgrävningen någonsin i Sverige" från 2011 på sidorna 392-393:
Vem ligger i Uppsala högar? Mängder av forskning har redan gåtts igenom. Framför mig ligger det till sist kvar en knastertorr liten skrivelse på tio sidor: "Osteologisk analys av Kungshögarna i Gamla Uppsala socken", författad 1999. Den handlar om några små påsar med brända ben i och underliga påskrifter som förvaras i källaren på Historiska museet i Stockholm. Detta är de drygt 700 gram brända ben som togs tillvara när man grävde ut Östhögen år 1846-1847 (rätt mycket stoppades också tillbaka). Hundra gram ben härrör från människa: några halskotor med förslitningsskador, en del mellanhands- eller mellanfotsben, fingerben och tåben. Men framför allt finns där ett skalltak som fallit sönder i ett 50-tal bitar, och där ingår två fragment av ögonbrynsbågar. De visar att skelettet i Östhögen troligen tillhört en kvinna.
Så mycket för Ynglingatal alltså och uppräkningen av alla dessa kungar! Människobenen i Östhögen, den hög som är störst, ytterst och möjligen också äldst av kungshögarna i Gamla Uppsala, tycks komma från en kvinna i 20-30-årsåldern.
Att analysera ben som blivit hårt brända är naturligtvis en osäker hantering. Kvarlevorna i Östhögen har undersökts av osteologer vid flera tillfällen och de har alla, på lite olika vägar, kommit till liknande slutsatser, såväl C.M Fürst 1934, som Torsten Sjøvold 1995 samt Sabine Sten och Maria Vretemark år 1999: en kvinna har begravts i Östhögen. Ändå blir jag avrådd från att återge innehållet i den senaste rapporten: "Ta inte upp det där, det är så omdebatterat", säger flera personer. Vari ligger det kontroversiella, det blir jag genast väldigt nyfiken på.
Men svaret jag närmar mig är så komplicerat att jag nog inte riktigt lyckas förstå det själv. Fast det ger onekligen en intressant inblick i vetenskapens stora och fascinerande labyrint. I rapporten från 1999 dras nämligen slutsatsen att det bara är en kvinna som begravts i Östhögen, en enda individ. År 1934 hade C.M. Fürst också, utifrån ett bevarat käkben, kommit fram till att den döda i gravgömman troligen var en kvinna, vilket hade publicerats i Sune Lindqvists stora standardverk "Uppsala högar och Ottarshögen" år 1936. Det är alltså kring detta käkben det hela kretsar. Sten och Vretemark gör bedömningen att käken hört ihop med resten av benen och med kraniet som enligt deras bedömning även bär kvinnliga drag kring ögonen. Alla tänder i käken har fallit bort utom en. Det är en molar, en tolvårstand, vilket tyder på att käken inte har hört till något barn.
Men käken har också tolkats på ett annat sätt. År 1995 kom Torsten Sjøvold fram till att käken hört till en annan person än kraniet. Skälet för det är att tolvårstanden, en av de bakre stora kindtänderna, inte är sliten utan saknar tandemalj. Även rotsystemets utveckling tyder på att käken tillhörde en ung individ, mellan 10 och 14 år gammal, menar han. Och det är i dessa intrikata vindlingar av iakttagelser nere i den enstaka tolvårstandens innandömen som osteologerna inte riktigt är överens om hur mycket som går att uttyda ur brända ben. Om det Sjøvold sett stämmer så har käken tillhört någon annan. Och denna andra person anser han kan tolkas som en liten prins, och då förvandlas kvinnan i Östhögen enligt denna tolkning till hans amma eller en offrad trälinna.
En kvinna har troligen begravts i Östhögen, det är osteologerna överens om. Så vad frågan egentligen handlar om är varför Östhögen ändå tolkas som en grav över en man, en prins med sin tjänarinna? Vad som talar emot att kvinnan skulle vara huvudpersonen, den drottning eller höga prästinna som förärats högen, är föremålen. En kvinna i en monumental grav ska inte sakna smycken. varför de inte finns där är naturligtvis ett mysterium. Aristokratiska fruar längre söderut begravdes med stora bröstutsmyckningar med guld och pärlor i. Smyckena fattas i Uppsala (så när som på en ring som kan ha hört till ett guldspänne). Men frånvaron av smycken kan också ses i ljuset av den egendomliga fyndtomma hallen som grävdes ut i Uppsala. Det tog tid innan den här dalgången sällade sig till den glittrande hövdingakultur som rådde på andra håll i Skandinavien. Det finns dock andra prestigeföremål i Östhögen; en sminkpalett, alltså en millimetertunn ornerad stenskiva som varit täckt med någon "trög" massa, flera glasbägare, dryckeshorn och femton brända bitar av bleck som kan ha tillhört en hjälm, och så något som gissningsvis varit en del av en guldskida till en liten dolk. Är det dessa som avgör saken?
Inga säkra svar finns, kanske kommer de inte förrän den dag man öppnar Östhögen på nytt för att se om där ligger något kvar i gravgömman som kan förklara saken?
Inga säkra svar finns, kanske kommer de inte förrän den dag man öppnar Östhögen på nytt för att se om där ligger något kvar i gravgömman som kan förklara saken. Tills vidare får man bara påminna sig att kvinnan i Östhögen - även om hon inte var en självklar bärare av en hjälm och en dolk och även om hon saknade smycken - ändå inte har saknat sammanhang: distinget, disasalen och dödsgudinnorna i Ynglingatal. Så min fråga är: kan man verkligen helt säkert utesluta att kvinnan som begravdes i Östhögen var den person för vilken graven var ämnad? Skulle hon inte kunna vara en representant för den dödsgudinna som tog emot Uppsalakungarna på den andra sidan? En palett med smink för förvandlingen, en bägare att utbringa välkomstskål i och en liten dolk i guldbeklädd skida kunde kanske passa i en sådan tolkning.

Skriv svar