Gamla Uppsala

[Soländaren]

Jag får som sagt stanna där, vi har uppenbarligen olika uppfattning om detta som Torun på vetenskaplig grund pekar på vad gäller nyanser i olika tolkningar.

[Yngwe]

Jag får som sagt stanna där, vi har uppenbarligen olika uppfattning om detta som Torun på vetenskaplig grund pekar på vad gäller nyanser i olika tolkningar.

Skillnaden mellan Fabech och Torun är ju knappast nyanser i tolkningen, utan ett förändrat forskningsläge där nytt underlag framkommit. Om vi efterlyser ett vetenskapligt perspektiv går det knappast säga att det är frivilligt att förhålla sig till nytt underlag! Eller?

[Soländaren]

Men inte hellre alls binärt. (Även om jag ursprungligen är dataingenjör, numera med en hel del humanistiska universitetskurser på halsen från olika håll i Sverige). Så uppfattade jag inte alls Torun Zachrisson.

Forskningsläget förändras ständigt, något gammalt förkastas och en hel del tillkommer. Det gäller ju förvisso inom arkeologin i Skandinavien. Det är en annan vetenskapssyn man måste använda än en binär, menar jag. Nyfiken snarare än kategorisk eller binär.

Tolkningar är en integrerad del av det vetenskapliga resultatet, men sällan ren spekulation. Några rena sanningar finns knappast å andra sidan. Det finns väl mest olika grader av osäkerheter. Det materiella kulturen framstår ju förvisso som rätt konkret i det arkeologiska materialet jämfört med mycket annat, men inte ens där verkar alla arkeologer alltid vara helt överens.

Men men, jag skulle ju egentligen sluta debattera detta här. Nu skall jag försöka hålla mun.

(Det sagt utan att jag är någon expert på kultplatser. Jag bara har lyssnat på Torun i det här fallet. Jag har haft henne som lärare vid några fler tillfällen. Hon hjälpte mig också för några veckor sedan med lite artiklar till frågan om Sjöberg i Attundaland, vilket var väldigt värdefullt för mig.)

[Yngwe]

Men visst är det binärt Soländaren. Och ge inte upp än, metodik är viktigt om vi faktiskt ska lära oss nåt, och lika viktigt för att vi ska förstå diskussionen.

En metod...

Finns det fynd i vårt land som tolkas som våtmarksoffer, daterade till senare än 600 f.kr. ?

Hur kan man förhålla sig till den frågan?

A Man kan svara nej för att man inte har kännedom om några sådana fast man borde ha kunskap om sådana om de fanns.

B Man kan svara jag tror inte det eftersom man har kännedom om några sådana men inser att det kan finnas ändå.

C Man kan svara ja eftersom man känner till sådana tolkningar och kan redovisa dom.

D Man kan svara jag tror det eftersom man hört om sådana tolkningar men inte har säkra uppgifter.

E Man kan svara kanske/vet inte eller motsvarande om man inte har någon egentlig uppfattning i frågan.

Alltså, inte binärt i detta läge.

Men om du får redovisat en tolkning av våtmarksoffer daterad senare än 600 f.kr. reduceras alternativen.

Frågan igen omformulerad efter redoviad tolkning
.
Har du nu kännedom om fynd i vårt land som tolkas som våtmarksoffer, daterade till senare än 600 f.kr. ?

A = Falskt
B = Falskt
C = Sant
D = Falskt
E = Falskt




Det enda möjliga svaret är ju då C, alltså ja. Alla andra svar innebär att du bortser från det du just fått redovisat. C = Sant men A/B/D/E = falskt. Sant eller falskt är i allra högsta grad binärt.

[AndreasOx]

Vad som är våtmark är inte givet binärt. Se min tidigare länkade magisterartikel där Tune-fynden på Gotland har omtolkats från våtmark till torr mark.

[Soländaren]

Nej, så enkel är helt enkel inte arkeologin, i mitt tycke. Matematik, binära tal, booleansk satslogik (dvs. sant och falskt), predikatlogik m.m. är mycket användbart i många sammanhang, men sällan i arkeologi, tror jag. Sällan i vetenskapsteori i övrigt heller (tror jag). Jag har ungefär 2 terminer matematik bakom mig (såsom civ.ing.) och snart 2 terminer i arkeologin. Detta blir i alla fall min slutsats.

Men jag har ju tänkt att lämna ämnet nu.

[Valdemar]

Det är nog lika bra..

[Soländaren]

Jo...

[Yngwe]

Nej, så enkel är helt enkel inte arkeologin, i mitt tycke. Matematik, binära tal, booleansk satslogik (dvs. sant och falskt), predikatlogik m.m. är mycket användbart i många sammanhang, men sällan i arkeologi, tror jag. Sällan i vetenskapsteori i övrigt heller (tror jag). Jag har ungefär 2 terminer matematik bakom mig (såsom civ.ing.) och snart 2 terminer i arkeologin. Detta blir i alla fall min slutsats.

Men jag har ju tänkt att lämna ämnet nu.

Vad som är våtmark är inte givet binärt. Se min tidigare länkade magisterartikel där Tune-fynden på Gotland har omtolkats från våtmark till torr mark.

Givetvis är inte arkeologi binärt. Och som halvutbildad ekolog så kan jag inte annat än instämma i att vad som är en våtmark inte heller alltid är det.

Men, för att ens kunna kalla det en vetenskap eller föremål för vetenskapliga studier måste väl ändå vissa detaljer kunna besvaras binärt. Eller är är det s att man egentligen inte ens kan svara på om en gravhög är undersökt eller inte? Eller om det fanns något som ser ut som ett svärd i graven? Här verkar finnas en önskan om att få besvara den frågan med "mnjae", "kanske" eller "så tycker han så det tycker nog jag också"

Frågan om det finns sådant som tolkats som våtmarksoffer daterat senare än vad som nämnts är precis lika enkel. Ni har sett det redovisat här och har knappast glömt det. Men ändå vill ni hävda att huruvida sådana tolkningar finns är lite oklart, och lite beroende på vad man själv tycker? Ursäkta min uppriktighet, men det är ju helt uppåt väggarna.

Att man sen vill ifrågasätta en sådan tolkning är ju en helt annan sak och helt i sin ordning. Då har man ju erkänt den och förhåller sig till den. Då kan man ju ibland kanske komma fram till att det nog inte är en våtmark och att den tolkningen inte längre är relevant i frågeställningen.

[Ättelägg]

Fenomenet våtmarksoffer som absolut 100% finns, finns inte är tämligen begränsande då man pratar om förändrade mönster och inte binära fakta. Det Fabech tolkar är inte en total övergång utan mer en fråga om fördelning och samtidigt ett relativt nytt inslag där kulten verkar flytta in i elitmiljön. Våtmark/sjö offer förekommer även efter det tänkta skiftet men i betydligt mindre omfattning samtidigt som den nya miljön, inomhus blir framträdande. Mer av trend och tendens än absoluta sanningar. Fast egentligen borde du Yngwe tilltalas av Fabech då hon behandlar kvanta för att detektera mönstret. Men som du oftast brukar hugga ner på så är inte vetenskapsteori bortom denna tråds topic? Med dina egna or OT??

Gamla Uppsala har inte offer i form av våtmarksoffer vad jag vet. Men visst finns de inom mälardalen, vid Svedvi kyrka hittades exempelvis olika bronsföremål (halsring m.m.) men även stenyxor i en utdikad mosse i vad som bör betraktas som våtmark när det begav sig (hänvisning till fornsök Svedvi kyrka, västmanland, strax öster om (på kyrkogården har man även hittad bronsföremål uppe på den ås som sticker upp likt en gravkulle)) . Likaså har vi i vågsjön ett i sin småskalighet fantastiskt fynd av sjöoffer, i form av lerkäl med innehåll som deponerats i sjön https://issuu.com/vastmanlandslansmuseu ... _6_2004/47. Detta är bara iakttagelser jag gjort i närområdet och det lär finnas fler exempel om man letar men lite OT som redan nämnt.

I gml Uppsala har otaliga offer hittats men mer renderat till torrmark i gropar, fundament osv. Dock har vi det mkt intressanta Gödåker med sin brunn och dess funna offer. Åke Ohlmark räknade gödåker som gml Uppsalas föregångare för Svearna. För Soländarens intresse för Attundaland så kanske Rodden är av intresse då attundalands gränshundare verkar vara direkt kopplade till roddens indelning.