Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Der findes en litteraturhistorisk tese om at kun romaner i hvilke forfatteren selv identificerer sig med en protagonist bliver interessante og vedkommende.

Husk at jeg skrev, at det er både legitimt og interessant at diskutere som man gør her på tråden.

Men jeg kunne ønske mig at vi også havde en tråd om Beowulf og tidlig kristendom. Jeg har læst en gang - tror jeg - at Jesus ikke er nævnt i Beowulf. Heller ikke under form af Frelseren, Sønnen eller andet. Der er kun tale om "Den almægtige Gud". Men jeg har aldrig læst nogen eftertanke om denne observation.

Ja, tror du man skulle kunna få en hänvisning om skriftställarens religiösa hemvist därav? Nord eller syd i Britannien? Arianistisk influens?

[Mio Nielsen]

Jeg tror ikke noget, for det er et specialistarbejde. Man skal have læst en masse latinske og græske tekster fra samme tid for at danne sig en mening om hvor vidt en kristen person kunne skrive hundrede sider uden at nævne Kristus.
Jeg har nogle blot fornemmelser, nogle mistanker… som går i samme retning, som dem du nævner. Arianistisk er en mulighed, men også jødisk. Men næppe muslimsk - af kronologiske grunde.
Men vi er uden for trådens emne.

[jancro]

Angående belägenheten av Hygelacs hall:

Hygelac anses ju vara en historiskt belagd person, med vilken hela eposet låses i tid.

Att söka efter möjliga platser för hans hall, enligt den källa som finns tillgänglig, Beowulf, bör således ha en rimlig historisk och arkeologisk signifikans, även om det inte går att säkert låsa platsen.

" nära sjövallen " : det kan avse den faktiska strandförhöjning, som havet svallade mot vid denna tid, men det kan ju även avse de fossila strandvallar, som finns. En av dem är Litorinavallen, som idag i Skåne finns på fyra meters höjd, ibland hundra meter från dagens vattenbryn. På södra Gotland uppges den befinna sig på
14 meter över havet, högre på norra delen.
Avses denna vall, är en belägenhet mellan denna och vattnet ju fullt rimlig.
Som jag ser det, är främst boplatslämningar och gravar från denna tid, mellan dagens strand och dessa strandvallar ( eller landborgen ) synliga från stranden/havet intressanta.

(Och så var det ju det där med klippor och sand, men då är det inte arkeologi.)

[Yngwe]

Angående belägenheten av Hygelacs hall:

Hygelac anses ju vara en historiskt belagd person, med vilken hela eposet låses i tid.

Att söka efter möjliga platser för hans hall, enligt den källa som finns tillgänglig, Beowulf, bör således ha en rimlig historisk och arkeologisk signifikans, även om det inte går att säkert låsa platsen.

" nära sjövallen " : det kan avse den faktiska strandförhöjning, som havet svallade mot vid denna tid, men det kan ju även avse de fossila strandvallar, som finns. En av dem är Litorinavallen, som idag i Skåne finns på fyra meters höjd, ibland hundra meter från dagens vattenbryn. På södra Gotland uppges den befinna sig på
14 meter över havet, högre på norra delen.
Avses denna vall, är en belägenhet mellan denna och vattnet ju fullt rimlig.
Som jag ser det, är främst boplatslämningar och gravar från denna tid, mellan dagens strand och dessa strandvallar ( eller landborgen ) synliga från stranden/havet intressanta.

(Och så var det ju det där med klippor och sand, men då är det inte arkeologi.)

Jag har mycket svårt att se att järnålderns människor hade den kunskap som krävs för att se sambande mellan littorinvallen och havet. Det gäller särskilt på Gotland då där den ju legat runt 10 m över havsnivån eller mer.
Det känns inte troligt att man kallt den för sjövallen, det skulle nog då behöva beläggas med källor då. Så jag anser det troligt att det rör sig om vallar som dåtiden uppfattade om sammanknippade som med havet.

[jancro]

Yngwe : " Jag har mycket svårt att se att järnålderns människor hade den kunskap som krävs för att se sambande mellan littorinvallen och havet. Det gäller särskilt på Gotland då där den ju legat runt 10 m över havsnivån eller mer.
Det känns inte troligt att man kallt den för sjövallen, det skulle nog då behöva beläggas med källor då. Så jag anser det troligt att det rör sig om vallar som dåtiden uppfattade om sammanknippade som med havet."

Jag funderade på det, men såg det som möjligt, baserat på att det sannolikt är snäckskal att finna i Litorinavallen.
Håller man sig till dåtidens strand (-nära) vallar blir möjlig arkeologisk plats för Hygelacs hall, "nära sjövallen"
betydligt insnävad.

[Daler]

Yngwe : " Jag har mycket svårt att se att järnålderns människor hade den kunskap som krävs för att se sambande mellan littorinvallen och havet. Det gäller särskilt på Gotland då där den ju legat runt 10 m över havsnivån eller mer.
Det känns inte troligt att man kallt den för sjövallen, det skulle nog då behöva beläggas med källor då. Så jag anser det troligt att det rör sig om vallar som dåtiden uppfattade om sammanknippade som med havet."

Jag funderade på det, men såg det som möjligt, baserat på att det sannolikt är snäckskal att finna i Litorinavallen.
Håller man sig till dåtidens strand (-nära) vallar blir möjlig arkeologisk plats för Hygelacs hall, "nära sjövallen"
betydligt insnävad.

Ett elementärt klockrent svar jancro!

I Gutasagan nämns väl också att ön växlar mellan att ligga under vatten och över vatten beroende på om det är dag eller natt.
Om man nu verkligen trodde detta, då blir det ju logiskt, även för en dåtida person, om man hittar sjörelaterade fynd på land alternativt landrelaterade fynd under vatten.

[AndreasOx]

Avståndet är dessutom korta mellan Östersjön (Bandlundaviken), Stavgard/Stavars hus och Littorinavallen. 1000 respektive 300 meter. Den röda rektangeln visar kärnområdet där de flesta fynd har gjorts. Det 67 m långa "Stavars hus" ligger i sydvästra delen. Se http://www.guteinfo.com/?id=2107

[AndreasOx]

https://www.dropbox.com/s/3ampbf027ysln ... f.pdf?dl=0 är uppdaterad, bl.a. med bildstenar och tydligare argumentering.

[Yngwe]

Yngwe : " Jag har mycket svårt att se att järnålderns människor hade den kunskap som krävs för att se sambande mellan littorinvallen och havet. Det gäller särskilt på Gotland då där den ju legat runt 10 m över havsnivån eller mer.
Det känns inte troligt att man kallt den för sjövallen, det skulle nog då behöva beläggas med källor då. Så jag anser det troligt att det rör sig om vallar som dåtiden uppfattade om sammanknippade som med havet."

Jag funderade på det, men såg det som möjligt, baserat på att det sannolikt är snäckskal att finna i Litorinavallen.
Håller man sig till dåtidens strand (-nära) vallar blir möjlig arkeologisk plats för Hygelacs hall, "nära sjövallen"
betydligt insnävad.

En bra observation, men nu finns ju snäckskal, fossila, långt innanför vallen... Se Gutasagansom säger hela ön var under vatten halva dygnet...

[Kungsune]

Har nu läst igenom Bo Gräslunds "Beowulfkvädet".
Det är då bara två saker som jag kan se talar för Gotland mer än Jylland i Bo:s argumentation. Det ena är Vädurhypotesen och det andra är Eotenatolkningen. Dvs de frågor som vi redan avhandla. Övriga argument är ju av sådan art att de också stöder Jyllandshypotesen då de i princip går ut på att avfärda Väster och Östergötland som geaternas hemvist. Dessutom i stort samma argument som redan tidigt framförts för jyllandshypotesen.
Då Bos argumentering av kopplingar mellan vädur och Gotland knappast bevisar vad Beowulfkvädets weder betyder förblir det en gissning. Eotena har vi redan diskuterat och kommit fram till att de inte kan likställas med Jutar.
Bo argumenterar övertygande om släktskapet etymologiskt mellan jute-gute-göte-got. Därmed förstår vi att Jylland språkligt ligger i paritet för begreppet geat.
Med tanke på att de två av Bo anförda huvudargumenten inte håller återstår Gotland och Jylland som två likställda hypoteser utifrån Bos framförda exempel. Eftersom Bo låser svearnas placering till Mälardalen och inte räknar med Jylland kan bara Gotland rymmas i hans tolkning. Med en sådan förförståelse kan ju därför hans analys vid första anblick tyckas korrekt. Har man däremot en vidare bild av svebegreppet (Bo argumenterar inte ens för sin placering i Mälardalen trots att fyndgrupperna han själv anför för kvädets placering är särdeles ovanliga där) och kännedom om eotenas betydelse "jätte" så framträder Jyllandshypotesen som starkare. Då harmoniserar samtida och yngre källor. Man behöver inte längre förklara bort omständigheter som Vänerns is mm som missförstånd.