Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.

[Henric]

Jaha, Moneta. Kanske ni andra i "Västgötaskolan" ska redovisa era bostadsadresser också? Själv bor jag i Stockholm men har mina anor till övervägande del norröver, Hälsingland i synnerhet, Jämtland, Västernorrland. Notera att ingen av dem du nämner är gotlänning åtminstone. Däremot finns en gotländsk lokalpatriot som heter Tore Gannholm, som tydligen också har gett ut en Beowulfbok på sistone.

[Kungsune]

Ok kungsune, tack för de utförliga svaren. Jag behöver nog smälta dem och kanske återkommer till vissa punkter. Mycket av det du skriver uppfattar jag f.ö. som helt rimligt. Lite snabbt bara:

Hygelacs "låsning": jag förstår inte varför det skulle vara orimligt att Hygelac (möjligen gute) ger sig ut på rövartåg i Frisland tillsammans med daner. Som det kunde gå till under vikingatiden.

Håller du inte med Gräslund om att Gotland får en tydlig mälardalsprägling från slutet av 500-talet, samt (Lindström) att mälardalingar tillsammans med gutar etablerar en stad/koloni i Grobina på 600-talet? Eller om (Gräslund) att exceptionellt många gårdar på Gotland bränts ner omkring 550, inklusive "Stavars gård"?

Nu har jag lite oordning bland bokhyllorna, men jag ska kolla om du har rätt i att Tacitus och Jordanes använt "svear" (mutatis mutandis) som ett samlingsnamn för många stammar. Som jag minns det räknades svear upp som en av många namngivna stammar.

Fungerar det inte som ett axiom bland alla er i tråden att svear måste ha funnits på västkusten under folkvandringstid och att striderna över havet mellan svear och geatas måste ha ägt rum kring Kattegatt? Det kom ju just ett nytt inlägg från "Västgötaskolan" också.

Tack för ett eftertänksamt svar – och ja, det här är precis sådana invändningar som är värda att smälta i lugn och ro.

Jag tar dina punkter i tur och ordning.

Hygelac-låsningen.
Jag menar inte att det i sig vore orimligt att en gotländsk kung deltar i ett rövartåg tillsammans med daner – om vi rörde oss i vikingatid. Min poäng är snarare kronologisk och strukturell. Hygelacs härnadståg är låst till tidigt 500-tal genom Gregorius av Tours, och då befinner vi oss i en period där de politiska förutsättningarna ännu inte liknar vikingatidens löst organiserade sjökrig.

Det som gör Hygelac knepig att flytta är inte att han seglar, utan att han uppträder som rex i en sydskandinavisk maktsfär som frankiska källor redan känner till. Att placera honom på Gotland kräver därför ytterligare antaganden om Gotlands politiska räckvidd och militära organisation vid denna tid – antaganden som inte är omöjliga, men som gör modellen tyngre än nödvändigt.

Gotlands mälardalsprägling efter ca 550.
Här håller jag i stort med Gräslund: Gotland får tydliga impulser från Mälardalen under senare delen av 500-talet, och Grobiņa är ett intressant exempel på samverkan mellan gutar och grupper från fastlandet.

Min invändning är dock kronologisk och strukturell även här. Beowulfs konflikthorisont och Hygelacs död hör hemma före denna tydliga mälardalsprägling. Det gör att man riskerar att läsa bakåt in i dikten en politisk geografi som snarare hör hemma i vendeltid än i tidig folkvandringstid.

Brända gårdar omkring 550 är i sig viktiga, men de säger mer om en kris- eller omvälvningsfas än om var Geatas hör hemma i Beowulfs politiska universum. Även Jylland har dessa återkommande “brända gårdar” på 500-talet. Frågan är vad de egentligen representerar?

Tacitus nämner ett gränsande folk Sitones som styrs av kvinnor.

Angående svearna saknas ett “axiom”. Jag tror du ser det ganska tydligt i hur olika vi ser på det. Det som enar här är skepsisen mot mälaraxiomet som ju saknar hårdpunkter. Du är mer än välkommen att angripa de källhänvisningar och argument som framlagts.
Sweon–Geatas måste förstås i relation till hur vi placerar Geatas.
Så min hållning är egentligen ganska modest:
inte att Gotland inte kan fungera, utan att den placeringen får fler och tyngre följdkonsekvenser än vad som ofta erkänns – medan Jyllandsalternativet löser fler knutar med färre antaganden.

[Yngwe]

Gotlands mälardalsprägling efter ca 550.
Här håller jag i stort med Gräslund: Gotland får tydliga impulser från Mälardalen under senare delen av 500-talet, och Grobiņa är ett intressant exempel på samverkan mellan gutar och grupper från fastlandet.

Oj då, här slank nog Nerman med när du släppte in katten

[Kungsune]

Nja, det är ju från den perioden man har ett tolkningsutrymme att påpeka kopplingar till Mälardalen men jag förstår din pik.
Poängen är att Beowulfs tid pekar på något annat…

[Henric]

kungsune:
"Poängen är att Beowulfs tid pekar på något annat…"

Så Birger Nerman hör till hatobjekten i klicken då?
That figures.

Men du verkar mer vidsynt än de övriga i tråden, det känns befriande.

Får jag bara uttryckligen säga, ifall nån inte fattade det (kanske svårt om man inte har läst Gräslunds bok, fast man gärna tycker nånting om den), att min poäng är att Gräslunds övergripande bild ser sammanhängande och plausibel ut:
nedbrända hus 550 -> mälardalsprägling under senare delen av seklet -> samarbete på andra sidan om Östersjön på 600-talet. Och det stämmer väl överens med Gutasagan, om man redigerar den gotländska frivilligheten i avtalet en smula.
Beowulfs tid ligger uppenbarligen lite före Svealandsinflytandet på Gotland. men inte nödvändigtvis så mycket.

Gräslund ägnar ett par sidor åt att identifiera Aelfhere/Beowulf med Avair Strabain från Guta saga. Visserligen spekulativt, det medger han ju själv, men du kanske har några preciserade invändningar mot just den passagen?

[Yngwe]

Hatobjekt??? Det är väl att ta i något fruktansvärt?

Nerman har ju bidragit med massor för arkeologin. Men hans tolkningar fick ju kritik redan i sin egen tid och är ju idag hopplöst utdaterade. Det är inte så konstigt, han fick sin högre utbildning för över hundra år sedan...

[Kungsune]

kungsune:
"Poängen är att Beowulfs tid pekar på något annat…"

Så Birger Nerman hör till hatobjekten i klicken då?
That figures.

Men du verkar mer vidsynt än de övriga i tråden, det känns befriande.

Får jag bara uttryckligen säga, ifall nån inte fattade det (kanske svårt om man inte har läst Gräslunds bok, fast man gärna tycker nånting om den), att min poäng är att Gräslunds övergripande bild ser sammanhängande och plausibel ut:
nedbrända hus 550 -> mälardalsprägling under senare delen av seklet -> samarbete på andra sidan om Östersjön på 600-talet. Och det stämmer väl överens med Gutasagan, om man redigerar den gotländska frivilligheten i avtalet en smula.
Beowulfs tid ligger uppenbarligen lite före Svealandsinflytandet på Gotland. men inte nödvändigtvis så mycket.

Gräslund ägnar ett par sidor åt att identifiera Aelfhere/Beowulf med Avair Strabain från Guta saga. Visserligen spekulativt, det medger han ju själv, men du kanske har några preciserade invändningar mot just den passagen?

Min invändning är inte att identifieringen är spekulativ i sig, utan att den är metodiskt cirkulär.

För att Aelfhere/Beowulf ska kunna identifieras med Avair Strabain måste man först acceptera Gräslunds gotlandsram. Sedan används identifieringen som stöd för samma ram. Det blir ett resonemang där hypotesen bekräftar sig själv.

Dessutom ligger Beowulfvärlden – låst av Hygelacs frankiska datering – i ett tidigt 500-tal och i en nordsjöorienterad politisk sfär, medan Avair i Gutasagan tillhör en betydligt senare integrationsfas. Det skapar både kronologisk och geografisk spänning.

Nedbrända hus är som sagt inte unikt för Gotland utan ses i flera regioner under samma period. Inte minst Jylland.

[Kungsune]

Henric, en uppriktig fråga: om man utgår från ett gotlandsperspektiv – varför söker du då automatiskt svearnas fastlandsmotpart i Mälardalen och inte i Östergötland?

Det finns ju både materiella och historiska indikationer på en stark östgötsk–gotländsk koppling, inte minst hos Wulfstan och i den senare stiftsorganisationen. Ur ett rent geografiskt och maritimt perspektiv framstår Östergötland som betydligt mer logiskt än Mälardalen.

Hur resonerar du där?

[Bäckahästen]

Men du verkar mer vidsynt än de övriga i tråden, det känns befriande.

Efter att bara har följt den här tråden utan att göra några inlägg så måste jag säga att just vidsynt är inget som går att beskylla dig för Henric. Du verkar inte ens ta in andra deltagares argument utan kör stenhårt på din linje som du anser är den rätta och verkar inte riktigt kunna acceptera att andra tycker något annat. Man behöver inte tycka likadant i en diskussion, men det är vanligt hyfs att åtminstone försöka förstå vad andra försöker säga.

[Kungsune]

Jag förstår din frustration Bäckahästen men samtidigt får man försöka förstå Henrics press. Känner igen hur jag själv reagerade i början när jag började stångas med dessa frågor. Jag trodde länge på Rausings bild och försvarade den mer eller mindre blint. Som både Otto och Moneta Nova varit inne på; vi som studerat historia på olika universitet vet att synen på dessa frågor i forskarkåren inte speglas i populärvetenskaplig media. Ofta pga att “förmedlare” tolkar in slutsatser som forskningen aldrig dragit. Moneta Novas lista med namn som höjer sin egen hembygd visar ändå på något. Det är knappast en slump att just Uppsala universitet riktat ett forskningsfokus på statsbildning.