En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

[ÅkeP]

Jo, jag har läst boken inklusive teorin om Jomsborgs placering vid Paathziger och Martenthiner See. Själv har jag avvikande uppfattning, men den ska jag utveckla vid annat tillfälle inom kort. Däremot tror jag nog att man hittar spår av en borg på den platsen. Terrängbilden på sidan 299 indikerar det bland annat. Sedan är platsen precis en sådan som venderna med förkärlek valde för sina fästningar. Och dylika restes i hundratal under 800- och 900-talet.

De slaviska borgarna byggdes på annat sätt med liggande radiella och tagentiella stockar med jord emellan. Nu vet vi ju inte vilken borgtyp som det finns rester av på platsen då den inte är undersökt ännu (utifrån bokens utpekande), och tidigare undersökningar säger bara att där är rester efter en borg (kan man beställa undersökningsrapporter från Polen?). Men dessa slaviska borgar var vanligen mycket mindre bosättningar. Där finns även rester efter gamla slaviska borgar i många nordtyska städer och nästan ingen är större än runt 100 meter i diameter. Borgen här är större än Aggersborg.

Men visst, möjligheten finns. Dock talar mycket för att detta är platsen, det stämmer någorlunda med prästens utpekande grundat på beskrivningar i GW, exakt vad det är tror jag inte står i boken men GW ska ju komma i översättning. Likaså är Paatziger see perfekt utifrån hur den har beskrivits i storlek mm. Där är också hittat trästockar daterade till 900-talet och en krigare med komplett rustning. Även det att Haralds grav ligger vid sjökanten ett par km söder om stöder det. Likaså fjordarmen/viken in som sannolikt var mer segelbar då än nu. Likaså bör platsen ligga på behörigt avstånd från Wolin eftersom det var fientligt område. Jag sätter nog en krona på att det är rätt plats som utpekas i boken.

[fileoscar]

Jo, jag har läst boken inklusive teorin om Jomsborgs placering vid Paathziger och Martenthiner See. Själv har jag avvikande uppfattning, men den ska jag utveckla vid annat tillfälle inom kort. Däremot tror jag nog att man hittar spår av en borg på den platsen. Terrängbilden på sidan 299 indikerar det bland annat. Sedan är platsen precis en sådan som venderna med förkärlek valde för sina fästningar. Och dylika restes i hundratal under 800- och 900-talet.

De slaviska borgarna byggdes på annat sätt med liggande radiella och tagentiella stockar med jord emellan. Nu vet vi ju inte vilken borgtyp som det finns rester av på platsen då den inte är undersökt ännu (utifrån bokens utpekande), och tidigare undersökningar säger bara att där är rester efter en borg (kan man beställa undersökningsrapporter från Polen?). Men dessa slaviska borgar var vanligen mycket mindre bosättningar. Där finns även rester efter gamla slaviska borgar i många nordtyska städer och nästan ingen är större än runt 100 meter i diameter. Borgen här

Men visst, möjligheten finns. Dock talar mycket för att detta är platsen, det stämmer någorlunda med prästens utpekande grundat på beskrivningar i GW, exakt vad det är tror jan inte står i boken GW ska ju komma i översättning. Litaså är Paatziger see perfekt utifrån hur den har beskrivits i storlek mm. Där är också hittat trästockar daterade till 900-talet och en krigare med komplett rustning. Även det att Haralds grav ligger vid sjökanten ett par km söder om stöder det. Likaså fjordarmen/viken in som sannolikt var mer segelbar då än nu. Likaså bör platsen ligga på behörigt avstånd från Wolin eftersom det var fientligt område. Jag sätter nog en krona på att det är rätt plats som utpekas i boken.

Rätt att de slaviska borgar som byggdes på 900-talet oftast var maximalt 100 i diameter. Men de som byggdes perioden 750 - 900 var av en helt annan sort. Gigantiska anläggningar på upp mot 400 m i sin längre del (i regel rektangulära eller ovala med en sida ut mot vatten). Medan de mindre 900-talsborgarna oftast var lågt placerade i träsken, var de äldre kolosserna förlagda på en mindre platå några meter över vattennivå ungefär i stil med trelleborgarna. Precis som de senare hade de med få undantag en belägenhet nära sjöar och vattendrag.

Edit: Jag skriver utifrån förhållandena i Mecklenburg-Vorpommern. En viss reservation för att byggnadsskicket skulle kunna vara något annorlunda borta på polska fastlandet, som befolkades av andra slaviska stammar. Men jag tror att skillnaden var marginell.

[ÅkeP]

Det har efterfrågats om någon mer inom professionen skrivit om boken och om någon haft något positivt att säga? Den här tidigare diskuterade texten "Aspekter på källmaterialet..." av Sven Rosborn är nu översatt till engelska och kanske uppdaterad i vissa avseenden, jag har inte lusläst den, men den avslutas i alla fall med följande stycke:

Before the publication of the final book in 2021 I asked archaeology professor emeritus Mats
Larsson of the ”Linne University” in Kalmar to read the manuscript and provide his opinions. After reading through it he was positive toward the material and our work. I also contacted Carl L. Thunberg, historian and archaeologist at the ”University of Gothenburg” and at the ”Uppsala University” (https://en.wikipedia.org/wiki/Carl_L._Thunberg). Since he had written his extensive doctoral dissertation about the battle of Fyrisvallarna in 986 close to Uppsala I wished for him to read the book and in particular the detailed description of this battle in the “Gesta Wulinensis”. When I asked him for references to the book he wrote the following:

”The Viking King’s Golden Treasure is a highly interesting book based on exceptional archaeological and historical new finds. The findings on which this book is based are in a range of ways the most interesting that have been discovered in modern times, when it comes to source material for the much debated subject areas that this book deals with.
– Carl L. Thunberg Historian and archaeologist”

Här är hela dokumentet: https://www.academia.edu/65283569/Aspec ... _late_900s

[Yngwe]

Vilket man något cyniskt kan konstatera inte sa ett skvatt... Det klart man säger det är intressant, vad ska man annars säga?

Jag säger det igen, den samlade bedömningen kommer präglas av skepsis tills korten är visade. Allt annat är omöjligt. Det blir som att säga man uppfunnit en bil som går på vatten men vägra öppna garaget. Vissa kommer tro men de flesta kommer tvivla så länge garageporten är stängd....

Jag skulle efterlysa en vetenskaplig rapport eller avhandling och kan egentligen inte begripa varför en etablerad fackman ställer sitt rykte på spel med en populärvetenskaplig publicering av något så unikt.

[Mio Nielsen]

Tjah Yngwe. Sven skriver jo at de to videnskabelige institutioner som var mest relevante for at arbejde med materialet, ikke ønskede at se det. Og i tilgift spredte de rygter om at det formentlig var falsknerier. Det drejer sig om Rigsarkivet og Nationalmuseet i København.

[ÅkeP]

Den polska professor som gjorde den forensiska undersökningen av Antoninas översättning är nu namngiven i det nya dokumentet. Det ändrar förstås inte heller någonting. Alla tvivel kan ju resas med samma styrka ändå. Och det kan de även om allt källmaterial publiceras. Det finns inget som kan *bevisa* dess äkthet, det är bara den egna förmågan att värdera materialet som kan vara till hjälp i det.

[Mio Nielsen]

Fint BalticSea, jag tycker vi kan nöja oss med det. Helt onödigt att slåss om en sådan sak!

Jeg er enig i at vi ikke skal slås, men ellers synes jeg, det ville være interessant at se denne mailkorrespondance. Indtil det bliver muligt, vil jeg minde om, at Sven aldrig har påstået andet, end det BalticSea skriver: nemlig at man har henvendt sig til Rigsarkivet. Dette kan naturligvis misfortolkes som et fysisk besøg i København, men virkeligheden er altså, at det drejer sig om mails og det har jo den fordel af det efterlader sig spor.

[Yngwe]

Tjah Yngwe. Sven skriver jo at de to videnskabelige institutioner som var mest relevante for at arbejde med materialet, ikke ønskede at se det. Og i tilgift spredte de rygter om at det formentlig var falsknerier. Det drejer sig om Rigsarkivet og Nationalmuseet i København.

Men Sven borde väl själv med sin utbildning och erfarenhet kunna hantera ett vetenskapligt format?

[Mio Nielsen]

Formentlig kan han, men der kan tænkes flere legitime og endda tvingende grunde til at vælge en populærvidenskabelig form først. Den mest indlysende er, at de to danske statsinstitutioner har megen magt til at gøre et seriøst forskningsarbejde vanskeligt og til at forhindre dets udbredelse.

[Historikus]

GW's 'Fragment 87' af AD 947.
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =10#p26996
Hvis den polske tekst refererer - direkte - til en originaltekst i en latinsk krønike, omhandler teksten en person Konuta, som ’blev kaldt’ (zwanym byl) »Aidire«. To (2) ord er i teksten markeret med et rødt punkt, hvortil der hører en note kommentar nederst efter linjen. I denne note skriver Antonina sin egen personlige fortolkning eller *huskeseddel*, hvor hun kæder de to (2) røde mærker sammen med personen Konut.
Noten sammenkæder tre (3) ord, nemlig: 1) Norfynbrarik - Konut - 2) Aidire. Denne *huskeseddel* er ikke en del af GW originaltekst, hvorfra denne så måtte stamme fra? Så der har i GW aldrig stået "Airde Conut", hvilket er et forsøg på at konstruere et belæg.

Aspekter på källmaterialet, Av Sven Rosborn 2021-09-14.
Redan ett halvt sekel före myntfyndet gjordes omtalar emellertid Antonina år 1963 i sin översättning av ”Gesta Wulinensis” denne kung.[ . .] Olaf den förskräcklige och ´Airde Conut´.[ . .] kallades han ´Airdre´,[ . .] Fragment tekst: "Antoninas text från år 1963 som omtalar kungen" Airdeconut (på raderna nederst).

Aspects regarding the source material, Sven Rosborn 2021-11-04.
Half a century before the discovery of this coin Antonina does however mention this king in her translation of the “Gesta Wulinensis”.[ . .] the Olaf the Terrible and Konut the High.[. . ] and therefore he was called Aidire,[ . .] Fragment tekst: "Antonina’s text from the year 1963 which mentions King" Aidireconut (on the line below).

Sven R’s aspekter er nu yderligere udkommet på engelsk, men med et par ændringer i forhold til den tidligere svenske tekst. ’Airde’ er nu ændret til ’Aidire’. Denne ændring gør ikke beviset mere rigtigt end det første. For som tidligere vist er det Antonina, der subjektivt i sin *huske* note sammenstiller de tre ord 1) Norfynbrarik - Konut - 2) Aidire. . Dette fremgår desuden klart af Sven R’s tekst begge steder til Fragment 87. Antoninas note er ikke en del af en eventuel originaltekst.