Okända fornborgar och vallanläggningar i Sverige

[anganatyr]

Ingenting- men någon påstod att det inte fanns bete på öarna, det fanns.

Titta igen på den gamla karta jag la in. Där ser man att det saknas ”strängar” och man ser även att landhöjningen är betydlig jämfört med dagens kartor. Man kan påstå att man missat strängarna vid kartans skapande. Detta är inte sannolikt då båttrafik och användningen av havets resurser var helt centrala.

Dina cirklar vid Köpingen är mycket mer spännande än dessa stensträngar. Jag tror dessutom att det antagligen funnits en spärr i området (pga namnet Stigfjorden).

Hur kan träd växa på små stenholmar? Kolla på Starkodders satellitbild. Stensträngarna går vidare ut till några riktigt små stenholmar. Även om jag aldrig besökt platsen så har jag mycket svårt att tro att det växt träd på dessa små holmar. Utan rötter från träd och buskar åker allt material bort med is och blåst, så ingen grässvål kan bildas. Så funkar det i alla fall i Blekinges skärgård, men det kanske funkar annorlunda på västkusten?

Varför skulle någon vilja ta ut djur till dessa små stenholmar?

[Valdemar]

Läs min tidigare bilaga. Har inget större intresse i dessa strängar men ett oerhört intresserad av Köpingen och eventuella spärrar. Även fornborgar i förhållande till Köpingen är intressant. Innanför Köpingen ligger Tengneby som är spännande, både arkeologiskt och ortsnamnet.

[anganatyr]

Läs min tidigare bilaga. Har inget större intresse i dessa strängar men ett oerhört intresserad av Köpingen och eventuella spärrar. Även fornborgar i förhållande till Köpingen är intressant. Innanför Köpingen ligger Tengneby som är spännande, både arkeologiskt och ortsnamnet.

Men ändå skriver du självsäker att det fanns bete på dessa öar förr.

Du skriver också att stensträngarna användes för djur. Det var detta jag svarade på.

Landhöjningen innebär att det varit segelbart där det idag är grunt, för 1000 år sedan. Det innebär även att stensträngarna är ”yngre”. Har själv sett sådana på plats och de är inte från modern till heller. Tror mest på vägar för djur på 1700-1800 -talet.

Motsvarande strängar finns även i Vänern.

[Valdemar]

- tror på djurteorin
- vet att många öar var skogsklädda förr
- vet inget om enskilda kobbar och öar förstås
- strängarna låg under vatten om de är gamla
- strängarna borde synas på gammal karta
- strängarna ser idag inte nya ut

Mycket intressantare är Köpingen och dess relation till fornborgar och eventuella stäk - tycker jag

[Starkodder]

- tror på djurteorin
- vet att många öar var skogsklädda förr
- vet inget om enskilda kobbar och öar förstås
- strängarna låg under vatten om de är gamla
- strängarna borde synas på gammal karta
- strängarna ser idag inte nya ut

Mycket intressantare är Köpingen och dess relation till fornborgar och eventuella stäk - tycker jag

Stensträngarna är för mig ett sidospår, som jag såg av en slump på flygbilderna. De verkar ligga under vatten idag och landhöjningen måste ha medfört att de låg ännu djupare förr. Vilket väl talar emot stigteorin. Vad är det för vits att anlägga stenstigar under vattnet? En del skär är så små att bete är uteslutet.

Tillbaks till Köpstad: på terränglutningen ser man en liten rund upphöjning vid ett lågparti åt öster som kan varit hamnen till köpstaden.

Köpstad15.JPG (37.86 KiB) Visad 1918 gånger

[Valdemar]

Hamnar är luriga, det är 2-3 meter landhöjning. I Dorestad hade man exempelvis långa bryggor som gick ut i vattnet. I åar kunde man lägga bryggor längs med åkanten. Sen borde man haft Naust för byggnation och underhåll. Dessa borde synas som parallella spår eller en svacka som vetter ner mot vattnet. I Bohuslän finns på flera platser stensträngar som leder från land och ner i vattnet. Dessa har kanske varit för uppställning/upptagning av båtar - kanske in i ett Naust . Bild på naustränna från Hovgården Adelsö.


Cirklar och ovaler brukar man leta efter på dylika platser som indikationer på grophus. Dessa är typiska för vikingatidens handelsplatser.

Så här såg lastageplatsen i Grönköp ut. Kanske kunde en köping vara lika enkel.

[Starkodder]

Hamnar är luriga, det är 2-3 meter landhöjning. I Dorestad hade man exempelvis långa bryggor som gick ut i vattnet. I åar kunde man lägga bryggor längs med åkanten. Sen borde man haft Naust för byggnation och underhåll. Dessa borde synas som parallella spår eller en svacka som vetter ner mot vattnet. I Bohuslän finns på flera platser stensträngar som leder från land och ner i vattnet. Dessa har kanske varit för uppställning/upptagning av båtar - kanske in i ett Naust . Bild på naustränna från Hovgården Adelsö.


Cirklar och ovaler brukar man leta efter på dylika platser som indikationer på grophus. Dessa är typiska för vikingatidens handelsplatser.

Så här såg lastageplatsen i Grönköp ut. Kanske kunde en köping vara lika enkel.

Har du möjlighet att pricka ut på kartan var Grönköp låg, dvs inte hamnen utan själv köpingen?

[Valdemar]

25842BA7-FB74-4516-8335-767EDD83370A.png (1011.62 KiB) Visad 1826 gånger

Vi vet inte exakt, då det enda som finns är lösfynd, främst i form av viktlod. Dessa fynd finns på alla sidor i den ”korsning” där Forsån går ut i Grönån.

https://www.academia.edu/52785355/K%C3% ... %A4lvdalen

[Starkodder]

25842BA7-FB74-4516-8335-767EDD83370A.pngVi vet inte exakt, då det enda som finns är lösfynd, främst i form av viktlod. Dessa fynd finns på alla sidor i den ”korsning” där Forsån går ut i Grönån.

https://www.academia.edu/52785355/K%C3% ... %A4lvdalen

Låter som senare än den utgrävda båtlänningen nedströms.

[Valdemar]

Ja, båtdelar och hjul mm är främst från Romersk järnålder.