Vilka bebodde Mälardalen?

[Yngwe]

Fast då skiljer det flera hundra år. Det går inte dra slutsatsen av det att Sitones finns i Mälardalen

[Moneta Nova]

Intressant och välkommen till tråden!

I slutet av 900-talet (ca 995 e.Kr.) titulerar sig Olof Eriksson "Skötkonung" först som REX SVENO/SWEVOx (Svenorum/Swevorum, d.v.s. svenskarnas kung) och sedan som REX AN STUNE, STNETEI, SITNETE, STUE, SITUEN eller SITUN. Om vi sammanställer detta och lägger till "borttappade bokstäver" från vi: REX AN SITUNEN (eller SITUNEN TEI/DEI = Guds Situnen).

Detta ovan utgår jag ifrån är baserat på hans mynt? En vedertagen beskrivning av utvecklingen för myntslagandet är att de ursprungliga förmodat anglo-saxiska slagarna och att kvaliteten sedan drastiskt föll. I den mån mynten kan dateras så kan den som ser de förmodat senare exemplaren inte annat än att hålla med. Det är också på de sämre mynten som stavningarna börjar spåra ur fullständigt. Det brukar förklaras med att de som tog över myntningen helt enkelt inte var litterata, åtminstone inte i det latinska alfabetet. Utifrån den analysen, som jag alltså delar, så känns det rätt svårt att dra några slutsatser av alla variationer bortom de mer högkvalitativa stämplingarna.

Samtliga här refererade stavningsvarianter tillhör Olofs tidigaste och bästa, tillkomna 995-1000.

Kung Olofs första mynt är alla av s.k. CRUX-typ, d.v.s. imitationer av de engelska mynt som Æthelred II gav ut åren 991-997. De allra första, som saknar angiven myntort, har högervänd bild med diadem och är med andra ord imitationer av Æthelred II:s föregående typ, kallad "2nd hand type", utgiven 985-991. På Sveriges första mynt titulerar sig Olof som REX SVENO/SWEVOx (Svenorum/Swevorum, d.v.s. svenskarnas kung).

År 997 lanserade Æthelred en typ, Long Cross 997-1003, som kom att bli så populär utanför England att den imiterades under lång tid på många olika platser - från Irland till Baltikum. Många av dessa primitiva "privat-imitationer" är, precis som du säger, fullständigt illitterata - bl.a. den typ man funnit ett blyavslag av i Sigtuna. Åtsidesstampen till denna (SMH 246) har även kopplats till en förskingrad Quatrefoil-stamp (1017-1023) från Knut den Store (SMH 486), vilket visar att präglingen skett utanför den officiella myntverkstaden.

*

[Moneta Nova]

Moneta

Tänkvärt, men Tacitus säger Sitones är som Suiones med skillnaden att de styrs av en kvinna. Skridfinnarnas kultur är väsensskild, språket förmodligen likaså...det går inte ihop för mig.

I det arkeologiska materialet skulle Sitonerna framstå som nordgermaner med kvinnor i högstatusposition om man frågar mig

Visst, det är mycket som är oklart gällande nordliga och östliga folk som Sitones, Scrithifinni, Skyter och Sarmater etc. Kanske delvis p.g.a. att en del namn använts under lång tid med olika betydelser? Men jag kan inte riktigt se dem som typiskt germaner? Speciellt inte om de verkligen levde så långt österut som Karelen, Ladoga och Skytien?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Germaner

Egil Skallagrimssons Saga: - "Men österut från Naumdale (Namdalen, Tröndelag) ligger Jamtaland (Jämtland), därefter Helsingjaland (Hälsingland) och Kvenland (Cwena land, Cwenland, Kvänland = Gästrikland, Uppland?), sedan Finland, sedan Kirialaland (Karelen)".

https://sv.wikipedia.org/wiki/Egil_Skal ... v%C3%A4ner


Adam III:16: - "Under tiden nådde Guds hämnande hand sveonerna, som hade avvisat sin biskop. Först sändes en son till kungen (Emund den Gamle) vid namn Anund åstad för att utvidga riket, och när han hade kommit till Kvinnolandet, som jag tror är amasonernas land, omkom både han och hans trupper av det gift, som dessa blandade i källvattnet."

Adam IV:25: - "Jag skall nu ge en kort beskrivning av sveonernas land eller Sverige: i väster innefattar det götarna och samhället Skara, i norr värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs från Hälsingland, i söder det förut omtalade baltiska havet i hela dess längd. Där ligger det stora samhället Sigtuna. I öster slutligen gränsar det till de ripheiska bergen (Uralbergen, Skanderna eller Blacksås i Hälsingland?), där det finns väldiga ödemarker och höga snömassor, och där flockar av vidunderliga människor hindrar ett ytterligare framträngande. Där finns det amazoner … "


Ryska arkeologer har de senaste 50 åren hittat 140 vapengravar nordväst om Svarta havet som innehåller kvinnor. Flera skelett visar spår efter strid, och på sin resa efter döden har de fått med sig sin vapenutrustning. Dessa gravar tillskrivs de nomader som kallats skyter, vilka 600 f.Kr. – 200 e.Kr. behärskade stora delar av stäppen nordväst om Svarta havet. Ryska arkeologer tror att dessa kvinnliga krigare utgör bakgrunden till de historier grekerna diktade om krigande kvinnor – amazoner.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Skyter

https://sv.wikipedia.org/wiki/Amasoner

Av de utgrävda storhögarna har några visat sig innehålla kvinnogravar, däribland en av de tre kungshögarna i Gamla Uppsala. Men det finns olika tolkningar hur dessa kvinnogravar ska tolkas.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gravh%C3%B6g#Storh%C3%B6g
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kurganer
https://en.wikipedia.org/wiki/Kurgan


Ottar från Hålogaland ca 890: - Burgundan habbað þone (ilcan) sæs earm be westan him; Winedas; Sweon be norþan; be eastan him sint Sermende, be suþan him Surfe. Sweon habbað be suþan him þone sæs earm Osti; be eastan him Sermende, be norðan him ofer þa westenne is Cwenland; be westannorðan him sindon Scridefinnas; be westan Norðmenn.

Ungefärlig översättning: - Burgunderna (söder om Bornholm) har i väster sjöarmen (Östersjön mot Kattegatt?) och Winedas (venderna); Sweon (svenskarna) i norr, och öster om sig Sermende (sarmaterna); i söder finns Surfe (?). Sweon (svenskarna) har söder om sig sjöarmen mot Osti (?), i öster Sermende (sarmaterna), och norr över Cwenland, i nordväst finns Skridfinnar och i väster Nordmän.

Ohtere skiljde samer som renskötare, jägare och fiskare, från kvenerna som ett folk som var bosatta i ett "land".

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ottar_fr% ... A5logaland

He (Ohthere) also spoke of Sweoland, the Sami people, and of two (!?) peoples called the Cwenas, living in Cwena land to the north of the Swedes.

https://en.wikipedia.org/wiki/Ohthere_o ... A5logaland

Skridfinne … Desse lappar bo tillsamman medh the Norgiske, och bruka inga Reenar, uthan somblige någre fåå, Men theras föda beståår mäst af booskapp, koor, gietter och fåår, sampt lijtett åkerbruk, så at den som mäst såår kan hinna till een tunna eller till dett högsta twå; theras språåk och klädhebonat är enahanda medh lapparnas, huilka och fånga Biörnar, SvartaRäfvar, Ottrar; the byggia Jachter, them the sällia till the som i Norige boo, hvar medh the segla till andra länder. (Båtbyggare finns än, hoppas att inte även denna kultur försvinner).

https://www.suonttavaara.se/dokument/kvanland.html

*

[Aksel Villráðe]

Fast då skiljer det flera hundra år. Det går inte dra slutsatsen av det att Sitones finns i Mälardalen

Vad syftar du på här?

[Yngwe]

Fast då skiljer det flera hundra år. Det går inte dra slutsatsen av det att Sitones finns i Mälardalen

Vad syftar du på här?

Tidsdjupet mellan Tacitus och kvinnan i Östhögen

[Aksel Villráðe]

I slutet av 900-talet (ca 995 e.Kr.) titulerar sig Olof Eriksson "Skötkonung" först som REX SVENO/SWEVOx (Svenorum/Swevorum, d.v.s. svenskarnas kung) och sedan som REX AN STUNE, STNETEI, SITNETE, STUE, SITUEN eller SITUN. Om vi sammanställer detta och lägger till "borttappade bokstäver" från vi: REX AN SITUNEN (eller SITUNEN TEI/DEI = Guds Situnen).

Att överhuvudtaget laborera med ”bortglömda bokstäver” är ju ytterst vanskligt och något man i runologi, visserligen ibland tvingas göra, men undviker så långt det går.

Om man nu ska det så tycker jag variationen nästan gränsar till för kaosig för att vara litterat. Om vi ändå gör det vad ska ”unen” i ”Situnen” utgöra för ändelse rent språkligt? Ska det vara någon sorts proto-finskugriska i din teori?

Samtidigt är ju även tanken att myntens ”Situn” et al. skulle åsyfta Sitones i betydelsen Mälardalssvear (enl. yngwes förslag). Betyder det att Olof i sådant fall endast var kung över Mälardalen (under en period)?

Det ska sägas att Kung av Sigtuna förstås behöver förklaras också. Kanske att mynten gällde för handel inom staden i likhet med Hedeby? Kanske att markera att Olof var stadens grundare? Eller att han hade sitt säte där i likhet med ”att sitta i Uppsala” eller ”Anund Uppsale”.

Men för att återvända till Monetae teori, den språkliga kopplingen mellan Tacitus ”Sitones” och skridfinnarna kräver verkligen en redogörelse med en lingvistiskt rimlig förklaring. Vid första anblick framstår det närmast orimligt.

[Aksel Villráðe]

Fast då skiljer det flera hundra år. Det går inte dra slutsatsen av det att Sitones finns i Mälardalen

Vad syftar du på här?

Tidsdjupet mellan Tacitus och kvinnan i Östhögen

Ah. Jag tolkade det mer som att linjen drogs ut, snarare än att det utgjorde en egen länk i beläggandet av tesen. Men det kanske Bäckahästen kan besvara bättre själv.

[Aksel Villráðe]

Moneta

Tänkvärt, men Tacitus säger Sitones är som Suiones med skillnaden att de styrs av en kvinna. Skridfinnarnas kultur är väsensskild, språket förmodligen likaså...det går inte ihop för mig.

I det arkeologiska materialet skulle Sitonerna framstå som nordgermaner med kvinnor i högstatusposition om man frågar mig

Visst, det är mycket som är oklart gällande nordliga och östliga folk som Sitones, Scrithifinni, Skyter och Sarmater etc. Kanske delvis p.g.a. att en del namn använts under lång tid med olika betydelser? Men jag kan inte riktigt se dem som typiskt germaner? Speciellt inte om de verkligen levde så långt österut som Karelen, Ladoga och Skytien?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Germaner

Egil Skallagrimssons Saga: - "Men österut från Naumdale (Namdalen, Tröndelag) ligger Jamtaland (Jämtland), därefter Helsingjaland (Hälsingland) och Kvenland (Cwena land, Cwenland, Kvänland = Gästrikland, Uppland?), sedan Finland, sedan Kirialaland (Karelen)".

https://sv.wikipedia.org/wiki/Egil_Skal ... v%C3%A4ner


Adam III:16: - "Under tiden nådde Guds hämnande hand sveonerna, som hade avvisat sin biskop. Först sändes en son till kungen (Emund den Gamle) vid namn Anund åstad för att utvidga riket, och när han hade kommit till Kvinnolandet, som jag tror är amasonernas land, omkom både han och hans trupper av det gift, som dessa blandade i källvattnet."

Adam IV:25: - "Jag skall nu ge en kort beskrivning av sveonernas land eller Sverige: i väster innefattar det götarna och samhället Skara, i norr värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs från Hälsingland, i söder det förut omtalade baltiska havet i hela dess längd. Där ligger det stora samhället Sigtuna. I öster slutligen gränsar det till de ripheiska bergen (Uralbergen, Skanderna eller Blacksås i Hälsingland?), där det finns väldiga ödemarker och höga snömassor, och där flockar av vidunderliga människor hindrar ett ytterligare framträngande. Där finns det amazoner … "


Ryska arkeologer har de senaste 50 åren hittat 140 vapengravar nordväst om Svarta havet som innehåller kvinnor. Flera skelett visar spår efter strid, och på sin resa efter döden har de fått med sig sin vapenutrustning. Dessa gravar tillskrivs de nomader som kallats skyter, vilka 600 f.Kr. – 200 e.Kr. behärskade stora delar av stäppen nordväst om Svarta havet. Ryska arkeologer tror att dessa kvinnliga krigare utgör bakgrunden till de historier grekerna diktade om krigande kvinnor – amazoner.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Skyter

https://sv.wikipedia.org/wiki/Amasoner

Av de utgrävda storhögarna har några visat sig innehålla kvinnogravar, däribland en av de tre kungshögarna i Gamla Uppsala. Men det finns olika tolkningar hur dessa kvinnogravar ska tolkas.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gravh%C3%B6g#Storh%C3%B6g
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kurganer
https://en.wikipedia.org/wiki/Kurgan


Ottar från Hålogaland ca 890: - Burgundan habbað þone (ilcan) sæs earm be westan him; Winedas; Sweon be norþan; be eastan him sint Sermende, be suþan him Surfe. Sweon habbað be suþan him þone sæs earm Osti; be eastan him Sermende, be norðan him ofer þa westenne is Cwenland; be westannorðan him sindon Scridefinnas; be westan Norðmenn.

Ungefärlig översättning: - Burgunderna (söder om Bornholm) har i väster sjöarmen (Östersjön mot Kattegatt?) och Winedas (venderna); Sweon (svenskarna) i norr, och öster om sig Sermende (sarmaterna); i söder finns Surfe (?). Sweon (svenskarna) har söder om sig sjöarmen mot Osti (?), i öster Sermende (sarmaterna), och norr över Cwenland, i nordväst finns Skridfinnar och i väster Nordmän.

Ohtere skiljde samer som renskötare, jägare och fiskare, från kvenerna som ett folk som var bosatta i ett "land".

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ottar_fr% ... A5logaland

He (Ohthere) also spoke of Sweoland, the Sami people, and of two (!?) peoples called the Cwenas, living in Cwena land to the north of the Swedes.

https://en.wikipedia.org/wiki/Ohthere_o ... A5logaland

Skridfinne … Desse lappar bo tillsamman medh the Norgiske, och bruka inga Reenar, uthan somblige någre fåå, Men theras föda beståår mäst af booskapp, koor, gietter och fåår, sampt lijtett åkerbruk, så at den som mäst såår kan hinna till een tunna eller till dett högsta twå; theras språåk och klädhebonat är enahanda medh lapparnas, huilka och fånga Biörnar, SvartaRäfvar, Ottrar; the byggia Jachter, them the sällia till the som i Norige boo, hvar medh the segla till andra länder. (Båtbyggare finns än, hoppas att inte även denna kultur försvinner).

https://www.suonttavaara.se/dokument/kvanland.html

*

Värt att nämna är ju att alla ovan utom Adam innehåller ”Kven/Cwen” och Adam använder ”terra femina”, vilket ju båda etymologiskt kan knytas till att ha med kvinnor att göra i likhet med Tacitus påstående om matriarkiskt styre. Detta samtidigt som Othere dessutom särredovisar Skridfinnarna och Kvänerna och tilldelar dem olika geografiska hemvister.

Sammantaget tycker jag att kopplingen mellan Sitones och Skridfinnarna känns svag.

[Moneta Nova]

I slutet av 900-talet (ca 995 e.Kr.) titulerar sig Olof Eriksson "Skötkonung" först som REX SVENO/SWEVOx (Svenorum/Swevorum, d.v.s. svenskarnas kung) och sedan som REX AN STUNE, STNETEI, SITNETE, STUE, SITUEN eller SITUN. Om vi sammanställer detta och lägger till "borttappade bokstäver" från vi: REX AN SITUNEN (eller SITUNEN TEI/DEI = Guds Situnen).

Att överhuvudtaget laborera med ”bortglömda bokstäver” är ju ytterst vanskligt och något man i runologi, visserligen ibland tvingas göra, men undviker så långt det går.

Om man nu ska det så tycker jag variationen nästan gränsar till för kaosig för att vara litterat. Om vi ändå gör det vad ska ”unen” i ”Situnen” utgöra för ändelse rent språkligt? Ska det vara någon sorts proto-finskugriska i din teori?

Samtidigt är ju även tanken att myntens ”Situn” et al. skulle åsyfta Sitones i betydelsen Mälardalssvear (enl. yngwes förslag). Betyder det att Olof i sådant fall endast var kung över Mälardalen (under en period)?

Det ska sägas att Kung av Sigtuna förstås behöver förklaras också. Kanske att mynten gällde för handel inom staden i likhet med Hedeby? Kanske att markera att Olof var stadens grundare? Eller att han hade sitt säte där i likhet med ”att sitta i Uppsala” eller ”Anund Uppsale”.

Men för att återvända till Monetae teori, den språkliga kopplingen mellan Tacitus ”Sitones” och skridfinnarna kräver verkligen en redogörelse med en lingvistiskt rimlig förklaring. Vid första anblick framstår det närmast orimligt.

Oh förlåt, det var kanske lite slarvigt formulerat. Trodde du var mera insatt.

Under den period (995-1792) vi hade latinska titlar på våra svenska mynt, har det alltid varit brukligt att förkorta dessa. De är ju ibland ganska pompösa. För den som inte håller på med numismatik kan ju en omskrift som exv. "G. III S. G. V. R." på Gustav III:s dubbelslantar (2 Öre SM 1777) kanske te sig en aning mystisk? Men det är alltså (enligt Tingströms uttolkning) en förkortning av: GUSTAVUS III SVECORUM GOTORUM VANDALORUMQUE REX = Gustav III, svenskarnas, göternas och vendernas konung. På liknande sätt förkortade man inskriptionerna på såväl Æthelred II:s engelska mynt, som på Olof Skötkonungs klassiska myntning 995-1000.

ÆÐELRED REX ANGLO-x (och varianter därav) = Æthelred Rex Anglorum = Æthelred, king of the English.

OLAF REX SWEVO-x (och varianter därav) = Olof Rex Swevo-x (Swevorum) = Olof, svenskarnas kung.
VLAVVZ REX SVENO (och varianter därav) = Ulavus Rex Sveno (Svenorum) = Olof, svenskarnas kung.

När Olof därefter övergår till att titulera sig OLAF REX AN SITUNEN(sis) = Olof, kung i Sigtuna, får vi diverse stavningsvarianter av detta:

OLAF REX AN STNETEI (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) Dei = Olof, kung i Guds Sigtuna.
OLAF REX AN STNETE (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) De(i) = Olof, kung i Guds Sigtuna.
OLAF RX AON STVNE (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) = Olof, kung i Sigtuna.
OLAF REX AN SITVN (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) = Olof, kung i Sigtuna.
ONLAFA RX SITVEN (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) = Olof, kung (i) Sigtuna.

SITUNENsis_Skärmbild 2025-01-09.png (13.76 KiB) Visad 1370 gånger

Det var detta jag menade med det lite slarviga "borttappade bokstäver". Det är alltså INTE frågan om glömska eller att "laborera med bortglömda bokstäver", utan helt okontroversiella fakta, som f.ö. inte har något med runologi att göra.

Hur vi sedan skall ställa SITunen(sis) i förhållande till SITones, ScrIThi-finni och SIThia (som Scythia lär ha uttalats) är naturligtvis en helt annan fråga. Vet inte heller om det kan finnas några samband mellan skyter, (båg)skyttar, amazoner, dominanta kvinnor och "Mälardalen"? Men jag tycker att det är en spännande frågeställning.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Skyter

https://www.saob.se/artikel/?unik=S_054 ... .P2uZ&pz=3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Amasoner

*

[Aksel Villráðe]

När Olof därefter övergår till att titulera sig OLAF REX AN SITUNEN(sis) = Olof, kung i Sigtuna, får diverse stavningsvarianter av detta:

OLAF REX AN STNETEI (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) Dei = Olof, kung i Guds Sigtuna.
OLAF REX AN STNETE (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) De(i) = Olof, kung i Guds Sigtuna.
OLAF RX AON STVNE (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) = Olof, kung i Sigtuna.
OLAF REX AN SITVN (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) = Olof, kung i Sigtuna.
ONLAFA RX SITVEN (och varianter därav) = Olof Rex Situnen(sis) = Olof, kung (i) Sigtuna.

Tack för utförlig förklaring. Det var förstås "sis" som saknades för att jag skulle greppa "situNEN". Nu är det mer klart för mig iallafall.

Sedan är ju förkortningsbruket fortfarande rätt kaosigt, men det kanske kan tillskrivas tiden och avsaknad av intresse eller existerande standardisering.

En reflektion: rent språkligt kan ju "Dei", på grund av latinets fria ordföljd, lika gärna åsyfta Olof själv, Alltså Guds Olof Kung över/i Sigtuna, eller Guds Sigtuna-kung Olof. (Därmed inte sagt att det inte kan åsyfta att det är Sigtuna som ska kopplas till Gud)