Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?

[AndreasOx]

Täljsten (frådsten/fedtsten på danska), kalksten och sandsten är tre olika bergarter med olika egenskaper. Täljsten finns naturligt i Bohuslän och vidare norrut i fjällkedjan - att kalla den för en dansk sten är helt fel.

[john]

Hej!

Har varit ute en del och inspekterat områdena som jag skrivit om under året - och det förvånar mig vilken stor mängd sten som finns kvar där ute. Långt över förväntan.

Jag tror jag har över 200 bilder på gärdsgårdar med mycket tydligt utformad sten från större byggen. De ligger i gärdsgårdar mellan de nuvarande ägorna. Mycket utav den sten som man ej återanvände finns alltså kvar på plats. Även en hel del sten som verkar ha använts i själva byggnaden eller murar etc - det finns nämligen spår kvar på en del av stenarna, som om det är rester av murbruk. Mycket sten är säkert andrahandsmaterial som inte dög till den egentliga byggnaden.

Flera flera kilometer av ordentligt hög gärdsgård. Jag kan inte bifoga alla bilder här. Så ni får 6 bilder på Dragsmarks omgivning här till en början med, som jag tror kan ha varit sten från den nyupptäckta platsen vid Katrineberg, alltså mittemot Stegelholmen och inte från dagens klosterruin.

Det finns en större sten kvar (Förutom många andra) på själva platsen för den jättelika anläggningen. Den har säkert varit för tung samtidigt som den kan ha återanvänds i ett litet torp eller liknande som låg där. Men den har detta murbruk kvar på sig.

Samtidigt så kan man se en mängd sten med exakt denna murbruksfärg på sig som ligger i gärdsgårdarna en bit bort. Så, man skulle säkert med hjälp av denna kunna knyta gärdsgårdstenen med platsen där den stora stenen ligger.

Jag vet inte ens om det är murbruk, men något är det ju - och som bara vissa stenar har - på vissa sidor.


Denna sten är inte Frådsten som jag skrivit om tidigare. Alltså Travertine - som de tidiga versionerna av exempelvis St Canutes Abbey / Sancti Canuti Othoniæ - samt Roskilde och Sct Bendt kyrka hade - som jag tror ligger vid Torebo.
Det verkar vara mer lokal Granitsten eller vad det nu är, som har brutits på plats i direkt närhet. Man ser en del stenbrott i omgivningen.

[john]

Så - flera kilometer av denna typ av sten. Vid ett annat ställe hittade jag flera stenar av den typen som Andreas pratade om förut, den så kallade Fedtsten eller Täljsten - som är bra för att bevara värme bland annat.

Den sten jag hittat på motsvarande sätt på Orust - är lite annorlunda vad det verkar. Förmodligen är det sten även från slaget Travertin ibland. En slags kalksten som förmodligen i så fall inhämtats från dagens Danmark. Annars återfinns Fedsten/täljsten i ett stråk genom västra Dalsland, men finns säkert i Bohuslän också.

Täljsten finns även i gärdsgårdar runt Rörbäck där min teori är att Apostelkyrkan samt Kristkyrkan låg. I den trakten finns också en hel del sten. Flera kilometer med utformad sten. Många gånger är det av en mörkare stensort som jag inte vet vilken det är än.

Även området runt det som jag skrivit om som skulle kunna vara "Kalvlundborg"/Kallundborg har en hel del ordentligt uthuggen sten i fyrkanter i olika formationer. Har bilder på det också. Men får prioritera i nuläget här. Återkommer om det. Huvudpoängen är att det finns - ordentligt med sten. Riktigt ordentligt - och det är inte någon sten från åkrar eller liknande - ibland väger dem flera ton.


Framöver, så kommer det ett inslag av både empiriska fynd i form av gärdsgårdar men även grundstenar till originalplatsen av Roskilde domkyrka som jag hittat nu. Den avslöjar sig själv med att ligga i rak öst - västlig riktning tillskillnad från spår i skogen i övrigt, samt att den ligger på toppen av en trappa (nära fjorden) som börjar vid Kungsviken - dvs Lejregård (Leidare) som är detsamma som Roskildegård och som flera katolska Biskopar och Dekaner etc innehaft innan reformationen. Hur dessa länsmän sitter ihop går jag igenom lite mer också - och det finns en logik i det - samt att dessa personer kan kopplas till trakten.

Amiral Niels Andersen Hammer - som fick gifta sig med Christian IV.s dotter och ärva Klostergården mittemot Kungsviken - har kopplingar till denna gåta. Varifrån Hammer kom ifrån är inte helt löst ännu - men kopplingar finns med bland annat Roskilde och Odense på Torebo.

Så även ett teoretiskt resonemang till dessa fynd.


Sct Bendts kyrka - som sedan flyttades till Ringsted i dagens Själland verkar ha legat bara ett par hundra meter ifrån Roskildes domkyrka. (Roi´s källa - Roskilde) Sct Bendts kyrka är den andra viktigaste kyrkan för det Danska kungahuset.

Man ser dem så tydligt att det är skrämmande när man väl insett var de ligger. De har också den exakta storleken av idag. Roskilde har 86 gånger 27 meter samt sidobyggnader därtill och Sct Bendt har 66 gånger 40 meter (där den är som bredast)
Det är som att de helt plötsligt var tvungna att evakuera platsen och bygga kyrkorna på nytt - med samma mått - men då med Tegel istället.


Fler bilder från dessa två nya ordentliga fynd kommer också. To be continued...

[john]

Några bilder för överblickens skull nedan. Carta Marina från 1539 heter väl den mellersta. Här har man låtit ett spår eller ledtråd från forna tider vara kvar. Kronan på Bokenäset - Bokenäset som man tydligt ser att det är.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Carta_marina

Samt en karta som är från 1600 talet tror jag - som visar Bokenäset igen. Nästan som en mental karta - dvs den beaktar Rörbäcksvikens betydelse för tiden som var. Rörbäcksviken är ju betydligt mindre på en vanligt karta. Men den ligger rakt i centrum annars.

Runt om ligger Akershus - Oslo på Lindholmen, Bassholmen, Roskilde, Valeberget och Kalundborg i samtliga väderstreck runt om just Rörbäcksviken med Nidaros och Bjorgvin. Ca 4 kilometer åt varje håll ligger dessa platser runt om.

På kartan ser man även Gull-mar-en - samt det andra Mare - samt Kalfön - Kalmar fjord?
Som jag skrivit om tidigare så "Beseglade förlikningen på Lindholm s. å. och kungavalet i Kalmar 1397"
Lindholmen var annars ön för originalplatsen för Oslo med Halvardskyrkan samt Hamar stift och Hammer gard.


Men jag återkommer om detta under inlägget om Roskilde som kommer snart. Kartor liksom andra källor har i efterhand redigerats och ändrats. Man kan inte lita på den traditionella kollektivistiska uppifrån-kommande informationen. Man får lägga ett nytt tredimensionellt informationspussel med så många perspektiv som möjligt för att kunna förstå. Individen måste göra det på egen hand uppbyggd på resonemang och argument.

[john]

Ytterligare tre bilder här som visar Stegelholmen mittemot gärdsgårdarna. En del av Stenen i gärdsgårdarna kan ju dessutom vara därifrån.

På bilden av Stegelholmen så ser man den flata delen av ön där byggnaden stod. Man ser lövträden för denna plats.

Samt en bild på omgivningen. Roskilde nästan exakt rakt söderut ca 4 km. St Canutes abbey ca 1,5 km till.


Nästa inslag då - så blir det lite fina bilder på Fjorden och inslag mot originalplatsen för Roskilde....

[john]

Här ser man Koljöfjorden från Kalvöns högsta topp. Man skymtar Orust och dess stup ner i fjorden långt där borta. Uppe på höjden där låg Roskilde och dess två torn syntes långt i trakten samt direkt när man kom inseglandes från Bassholmen och originalplatsen för Oslo - Lindholmen.

Jag ska visa i nästkommande inslag om hur denna Lejdergård låg och hur den nämns och målas av Ole Worm - som är med på samma bröllop som Amiral Niels Hammer. Men där finns på en bild blåa pilar och det är de två kyrkorna Sct Bendt och Roskilde domkyrka. Den tredje pilen till vänster vid branten är en större fyrbåk, en mkt gammal sådan. Den är också med på Ole Worms bild.

Sedan är det då en bild på Roskilde samt St Bendt som jag hjälpt till med att fylla i.

Men det kommer fler i nästa inslag.

[john]

Här ser man mer av Kyrkan med olika lager från Fornsök. Där finns också en mätfunktion som visar de exakta måtten av dagens domkyrka.

Vi har även i gärdsgården alldeles framför kyrkan två jättelika gamla mystiska portalstenar eller någonting. Kanske är det rester från Beowulfs tid och den Hall de hade då. Eller så har den ingått antingen i en mur runtom eller som bärande stenar inne i kyrkan eller ingått i en port ..

De står i alla fall rakt framför kyrkans dolda ruiner och man känner direkt att de är en rest eller symbol för kyrkan som en gång stod där. Man har låtit dem stå kvar helt enkelt. Men så väger de ju 2-3 ton styck eller liknande. Det var en otroligt magisk känsla att komma dit för första gången - helt själv. Nästan lite kusligt - men ändå en bra känsla för det är en fin feng shui i området. Man känner historiens vingslag - men samtidigt - vilken plats är inte gammal på jorden. Men hit går aldrig någon - de byggde ju på områden som inte används idag. - Så det är som att gå in i en tidsmaskin på vissa sätt. Men det är fina områden och man förstår varför de byggde sina främsta platser just här.


När man väl går in på det flata / platta området för kyrkan på platån så kommer man till vad som antagligen var Altaret. Den utgjordes (och utgörs än idag) av en naturlig klippavsats / formation. Enligt grundplanen av domen så ligger denna naturliga del precis där altaret i katolska kyrkor. Dvs i mitten av kyrkan men på den östra delen fortfarande, Apse - delen, samt i det här fallet lite på den norra sidan där man också höll kören för att driva bort onda krafter. Hursomhelst så gör det inte något - den verkar kunna stämma. Man lät den säkert finnas kvar inne i kyrkan - samtidigt som det är här man i katolska kyrkor också har en lös vägg framför. Säkerligen är det en helig del som också användes i gamla kyrkor på platsen innan Kristendomen.

Bredvid denna borde kyrkoväggen varit och jag gick dit o hittade en granitgrundsten med inristningar på. Det måste ha varit en grund- och bärande sten eller liknande. Man ser på Lidarbilden att det finns fler stenar att hitta och jag kommer snart gå dit igen även om det nu med all säkerhet har vuxit högt gräs och undervegetation. En undervegetation med många fästingar, har säkert fått tio stycken redan.

[john]

Ytterligare lite från ursprungsplatsen till Roskilde.


Mer info kommer här om De kopplingar som finns till olika personer i historien.

Bland annat släkten Vind som som verkade i området som olika föreståndare för Dragsholm, riksamiraler och amiraler och dekaner och ärkedegnar av Roskilde och Trondheim etc etc - och att de seglade med Niels Hammer.

https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... d/Vind.htm

Niels Hammer gifte sig tillsammans med två andra par på Köpenhamn slott - i ett tredubbelt bröllop på 100 årsdagen av Reformationen 1617. Dessa par har kopplingar till kyrkan på olika sätt och är släkt och vänner till Ole Worm - som dessutom är Christian IVs egen läkare. Ole worms får i uppdrag att samla in lokal historia - men även samlar han in från "norska" områden "Bergen" - vilket säkerligen är detsamma som Bjorgvin vid Rörbäck (- även den här gången.)

https://slaegtsbibliotek.dk/900371.pdf


Vid Ole Worms bild från 1643 så verkar Roskilde domkyrka ha flyttat på sig om man ser kartan för det område som nu motsvarar Torebos del upp på höjden väster om Kungsviken. Men byn nedanför är kvar. Även andra historiska platser som man också kan härleda till Orust - om man börjar bakifrån i tiden och går framåt.

En annan Vind, Christian Vind var Evakueringskommissær for svenskehæren 1658. Underskrev suverænitetsakten 1661.

Man vet aldrig - men freden vid Roskilde kanske skrevs här på Orust och inte dagens Själland. Men jag återkommer i ämnet och kommer säkert redigera denna text. Det finns jättemånga andra kopplingar. Jag tror dock inte på att freden skrevs här så sent som på 1650-talet - men Kalmarkriget skulle kunna ha utkämpats här (förutom Brenne- och Hannibalfejden) och att det var detta område som det handlade om - precis som Grevefejden.

Så en gissning i detta nu är att Roskilde flyttades efter Kalmarkriget...