Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[AndreasOx]

Ivar Lundahl växte upp i Falköping och är en av våra mest erkända ortnamnsforskare. Åldern på denna typ av forskning är irrelevant, vi arbetar med samma material (utöver enstaka brev och runstenar) som fanns på 1800-talet. Enligt Ivars bok "Falköpings by- och gårdnamn" så uttalas bägge Tunhem med kort u, dvs det är inte alls säkert att det är samma tun som ingår i de mellansvenska tuna-namnen.

[AndreasOx]

Det här är bara på skoj va?

Tuna/Tunhem. Stadsäga, Skara stad.

Tunhem Stadsäga, Skövde stad

Tunhem, Lerums socken, Vättle härad.

Tunhem, St. Peters Socken, Ale härad. I Gamla Lödöse

Varför skulle det vara på skoj? Det är en redovisning av uppgifter ur SOfI

Kollade Tuna/Tunhem. Beläggen i SOFI är från 1900-talet, dvs. inte relevanta utan detaljerade bakgrundsuppgifter. På en av dem står det "sentida uppkallning efter socken Tunhem, säkerligen".

[Kungsune]

Det kanske bara är 6 tun-namn i Västergötland som helt följer modellen och kanske bara 5 av dessa som har en påvisbar järnåldershistorik men de ligger samtidigt oerhört centralt och de övriga mer än 30 registrerade namnen visar väl ändå på begreppskontinuitet. Jag är som sagt rädd att man ser mönster som egentligen är enklare bebyggelsehistorik.

[AndreasOx]

Kungsune helt enig om detta. Däremot hittar jag ingen struktur i tun/tuna-namnen, liknande den tydliga strukturen för de 6 Åsaka-namnen. Min tolkning är att tun/tuna i Västergötland är ett ålderdomligt namnelement men att det inte utpekar någon speciell funktion.

[Yngwe]

Ivar Lundahl växte upp i Falköping och är en av våra mest erkända ortnamnsforskare. Åldern på denna typ av forskning är irrelevant, vi arbetar med samma material (utöver enstaka brev och runstenar) som fanns på 1800-talet. Enligt Ivars bok "Falköpings by- och gårdnamn" så uttalas bägge Tunhem med kort u, dvs det är inte alls säkert att det är samma tun som ingår i de mellansvenska tuna-namnen.

Nä den är inte irrelevant eftersom hans forskning, och tolkningar, utan tvekan påverkas av den tidens forskningsläge i närliggande ämnen. Just för tunor har man ju gjort en tydlig svea-koppling och Tuna har till och med använts som argument för svearnas expansion....

Dessutom saknade ju IL fullständigt vår möjlighet att såväl söka som sortera vårt material, än mindre jämföra det med annat material.

Så skillnaden är orättvist nog himmelsvid.

Angående det korta u'et så kan man ju fråga sig hur Falköping uttalas på lokal dialekt? Det är givetvis inte fråga om ett annat slags köping bara för att det uttalas närmast fallköpping. IL anger också etymologi så här till Östra Tunhem

F. led, är
ett mot fvn. tún 'inhägnat jordstycke, gårdsplats' svarande fsv. *tun
i den urspr. bet. 'gärdesgård, stängsel', som ännu kvarlever i gotländskan.

Alltså , inget annat slags tun, bara dialektalt uttal.

[Kungsune]

Min tolkning är att tun/tuna i Västergötland är ett ålderdomligt namnelement men att det inte utpekar någon speciell funktion.

Tror tyvärr det är lite samma problem i hela landet.

[Yngwe]

Det här är bara på skoj va?

Tuna/Tunhem. Stadsäga, Skara stad.

Tunhem Stadsäga, Skövde stad

Tunhem, Lerums socken, Vättle härad.

Tunhem, St. Peters Socken, Ale härad. I Gamla Lödöse

Varför skulle det vara på skoj? Det är en redovisning av uppgifter ur SOfI

Kollade Tuna/Tunhem. Beläggen i SOFI är från 1900-talet, dvs. inte relevanta utan detaljerade bakgrundsuppgifter. På en av dem står det "sentida uppkallning efter socken Tunhem, säkerligen".

Kan så vara, men å andra sida är stadsägor knappast den form som är lättast att fastna i skrift. Så vill du säga att den absolut inte skall vara med så påvisa att namnet är nytaget då så är saken klar. FAst ordet "säkerligen" i sammanhanget antyder ju tolkning, eller hur? Och är det då en slump att namnet dyker upp som stadsäga i de tre äldsta städerna, men inte i andra städer?

Jag vet inte som sagt...

[Soländaren]

Jag har just köpt Holmberg (1969). Den verkar noggrant gå igenom Tunanamnen landskap för landskap. Jag drog den just ur hyllan, men ser att VG enl. Holmberg bara har två -tuna i den boken, liknande vad andra inlägg här säger. Så i den boken fanns inte mycket specifikt att hämta om VG.

Sollentuna ensamt - liksom många andra -tuna i Uppland - avhandlas på ungefär 8 sidor. Där kan man se att Holmberg också tycker att Sollentuna knappast är särskilt gammalt (utgrävningarna vid boplatsen 500 m bort gjordes av en yvig chef från Stockholms stadsmuseum Hansson 1944, och han har knappt skrivit en seriös rapport av utgrävningen). Holmberg har ingen egen förklaring till avsaknaden av gravar, han tror halvhjärtat på andra förklaringar (flera referenser till litteraturen) och låter frågan stå oförklarad. Han gissar ingenting i termer av -tuna-namn av olika åldrar i Uppland. Det är det alltså andra som gör, bl.a. Carlsson (2015).

Jag erinrar mig också att Holmberg pekar på hur vissa Tuna-namn i Attundaland är långt mycket yngre än forntid och tidigmedeltid. Det gäller bl.a. ytterkanten av centrala Vallentuna, kallad Snapptuna. Den typen av namn i KSO måste man alltså sortera bort för en komplett analys...

Referenser
Carlsson, Anders (2015): Tolkande arkeologi och svensk forntidshistoria, Stockholms universitet
Holmberg, Karl Axel (1969): De svenska Tuna-namnen av Karl Axel Holmberg, Uppsala

[AndreasOx]

Ivar Lundahl växte upp i Falköping och är en av våra mest erkända ortnamnsforskare. Åldern på denna typ av forskning är irrelevant, vi arbetar med samma material (utöver enstaka brev och runstenar) som fanns på 1800-talet. Enligt Ivars bok "Falköpings by- och gårdnamn" så uttalas bägge Tunhem med kort u, dvs det är inte alls säkert att det är samma tun som ingår i de mellansvenska tuna-namnen.

Nä den är inte irrelevant eftersom hans forskning, och tolkningar, utan tvekan påverkas av den tidens forskningsläge i närliggande ämnen. Just för tunor har man ju gjort en tydlig svea-koppling och Tuna har till och med använts som argument för svearnas expansion....

Dessutom saknade ju IL fullständigt vår möjlighet att såväl söka som sortera vårt material, än mindre jämföra det med annat material.

Så skillnaden är orättvist nog himmelsvid.

Visst är våra digitala sökmöjligheter fantastiska men vi har inte alls samma bildnings- och forskningsbakgrund. Jag argumenterar inte emot Ivar etymologiskt. När han skriver att tuna-namnen knappt finns i Västergötland jämfört med Mälarlandskapen måste det implicit innebära att tun-namnen är annorlunda.

[AndreasOx]

Jag har just köpt Holmberg (1969). Den verkar noggrant gå igenom Tunanamnen landskap för landskap. Jag drog den just ur hyllan, men ser att VG enl. Holmberg bara har två -tuna i den boken, liknande vad andra inlägg här säger. Så i den boken fanns inte mycket specifikt att hämta om VG.

Sollentuna ensamt - liksom många andra -tuna i Uppland - avhandlas på ungefär 8 sidor. Där kan man se att Holmberg också tycker att Sollentuna knappast är särskilt gammalt (utgrävningarna vid boplatsen 500 m bort gjordes av en yvig chef från Stockholms stadsmuseum Hansson 1944, och han har knappt skrivit en seriös rapport av utgrävningen). Holmberg har ingen egen förklaring till avsaknaden av gravar, han tror halvhjärtat på andra förklaringar (flera referenser till litteraturen) och låter frågan stå oförklarad. Han gissar ingenting i termer av -tuna-namn av olika åldrar i Uppland. Det är det alltså andra som gör, bl.a. Carlsson (2015).

Jag erinrar mig också att Holmberg pekar på hur vissa Tuna-namn i Attundaland är långt mycket yngre än forntid och tidigmedeltid. Det gäller bl.a. ytterkanten av centrala Vallentuna, kallad Snapptuna. Den typen av namn i KSO måste man alltså sortera bort för en komplett analys...

Referenser
Carlsson, Anders (2015): Tolkande arkeologi och svensk forntidshistoria, Stockholms universitet
Holmberg, Karl Axel (1969): De svenska Tuna-namnen av Karl Axel Holmberg, Uppsala

Har du kollat i DMS 1:7?