Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Soländaren]

Valdemar, jag förstår. Ytligt förstår jag, fast jag är dåligt insatt. Det låter ju jättespännande. Uppenbarligen finns det skillnader mellan Västergötland och Mälardalen, så att en dylik ev. modell måste anpassas/konstrueras till olika förhållanden. Och det är kanske vad LL gjort för Västergötland.

[Valdemar]

Han gjorde den före egentligen.. sen har nog andra varit inne på detta länge. Egentligen handlar det om förurbana kluster där funktioner vi senare hittar i städer fanns i en agrar miljö.

- Hövdingens hem - Hem/Tuna
- Hans skyddsvakt - Lid-Täng/Rink Karl
- Plats för kult- Vi-Harg-Lunda
- Rättsskipning - Tingstad
- Handel - Köping

Sen finns kanske några extra viktiga platser som Gudhem, Uppsala och Uppåkra. I sagan anges att Gudhem hade 100 avgudabilder och på platsen finns tre olika platser med ordet -Lund samt en Odens Källa. Dessa platser hade antagligen en mer överregional funktion tror jag.

[Soländaren]

Ja, vem som var först av forskarna kanske inte spelar så stor roll. I Mälardals-fallet noterar jag att Hellberg var före Brink. Brink är ju aktiv idag, medan Hellberg tillhör en äldre generation som är borta idag. Men sedan är den en skillnad också: LL är väl den person som idag jobbar på Riksantikvarieämbetet. Han är nog arkeolog. Brink och Hellberg är väl språkvetare, ortnamnforskare och med stort intresse för just förhistorisk tid (och dito namn). Den skillnaden är ju på både ont och gott, så att säga. Jag antar att de är experter på olika saker i grunden...!

[Valdemar]

Så är det. Det som är spännande är att arkeologin och ortsnamnen ger en gemensam bild.

[Yngwe]

Det är ett göra det alldeles för enkelt för sig. För om Västergötlands -hem och -um skulle motsvara ett hövdingasäte så skulle det finnas en hövding i var och varannan gård då namnleden är oerhört vanliga i VG

Hem och um kan alltså inte motsvara tuna i hypotesen att det är et särskilt funktionsnamn. Dessutom , hur förklarar man då mins två stycken västgötska Tunhem, båda mitt i kärnbygderna....

[Yngwe]

Yngwe, jag tror du har rätt där. Under någon period är det nog rätt uppdelat, enl. Peter Bratt sker övergången till mer centraliserad makt i Mälardalen i flera steg. Frågan är om Brinks modell representerar ett av de tidigare stegen i den övergången. Som jag minns pekar han väl ut en ökad centralisering först med Erik Segersäll och Olov Skötkonung i slutet av 900-talet.

Det vore ju knappast konstigt om det sker en centralisering då med influenser från de kontinentala och brittiska öarna, och om samhället kanske samtidigt sätts under press från kristendom. I tider av radikalisering har vi ju en tendens att y oss till starka ledare. Jag vet dock inte vilken arkeologi som stödjer just en sådan process,

Om vi då backar lite till de förmodade central-tunornas guldålder så är det inte heller svårt att se att i en relativt välmående bygd är det svårt för en storman (eller kvinna) att skaffa sig ett markant övertag. Medspelarna på maktens arena är för starka, och varje försök att ta över skapar fientliga allianser. Dessutom finns kanske fler parter, t.ex. tinget som motverkar "faul play" och kanske en självständig kult vars godkännande är nödvändig. Konsekvensen kan kanske bli just ett platt samhälle bestående av en relativt homogen social organisation med en aristokrati som delar en mängd intressen. En aristokrati som är stark nog att glänsa och skryta, men där ingen är stark nog att klara sig ensam och där man är beroende av folkets acceptans.

I den modellen får jag plats med fenomen som val-lungar, ledung och ting. Däremot har jag svårt att få in 1000-års ätter som Ynglinga-kungarna
...

[Soländaren]

Jag förstår dina tankar. Samtidigt så är fornlämningsmiljöerna så extremt olika i omfång mellan Attundaland å ena sidan och å den andra sidan t.ex. Birka (Björkö), Sigtuna, Gamla Uppsala, Vendel, Valsgärde samt Västeråsområdet (dvs. kanske främst Badelunda och Tuna där). Jag är ingen expert på någon av dessa platser, men visst måste det finns någon rejäl skillnad i maktposition, rikedom osv. - om man nu tänker på t.ex. Valsgärde och Vendel - någon motsvarighet har definitivt inte hittats här i Attundaland. Här finns heller inget Birka eller Sigtuna (dvs. Sigtuna ligger väl nästan i Attundaland - men i dessa allra västligaste del i alla fall). Ingenting som nu är känt, i alla fall.

Jag vet inte om det bevisar något, men jag har svårt att tro på att dessa platser inte haft ett avgörande inflytande också över attundalänningarna under större delen av yngre järnåldern resp. i tidig medeltid. Enl. Bratts modell (om jag minns rätt), pekar han på en slags övergångsperiod under kanske främst Birkatid, då det varken finns någon renodlad centralmakt och inte heller är någon direkt självständighet.

[Valdemar]

Visst ligger Tunhemmen hyffsat bra i Västergötland. De ligger dock inte på de rikaste platserna och är bara 2. Hemmen motsvarar inte -Tun rakt av. Språkligt anses de beskriva ett område som är relativt stort. Så vid Göta Älvs nedre del finns ett område som kallad Alvhem. Där finns en huvudgård med samma namn. Visst har det suttit en hövding där med stor sannolikhet. Gudhem på Falbyggden hade antagligen en huvudgård någonstans vid Gudhems kloster och området som kallades Gudhem kan ha motsvarat i princip hela Falbyggden (Pech, Lundquist). Gårdar i detta område som Ugglum och Östra Tunhem är dock av en lägre dignitet arkeologiskt och där hade jag inte letat efter en huvudgård.

Ett eventuellt tun-system (vad det nu var)återfinns inte i Västergötland.

[Soländaren]

Rent namnmässigt verkar det ju vara åtskilliga skillnader mot Uppland, helt osagt om det inte finns något annat spännande system i Västergötland. Vissa begrepp, såsom t.ex. tegn (heter det så...) är inte alls aktuella i Attundaland. Så vissa delar av Hellbergs, Brinks m.fl. tankar om teoforta och funktionella ortnamn går långt utanför Attundaland och i en del fall säkert även utanför Mälardalen också (kanske t.ex. unika för Västsverige).

Spännande, även om min okunskap är närmast total om detta.

Jag skall väl tillägga att det finns åtskilliga ortnamn även i Uppland som kanske inte är så systematiska som man skulle önska. Namn som Ekeby och Berga återkommer i var och varannan socken. Vissa tidigare forskare vill försöka hitta en systematik i detta, men dagens forskare är tydligen mycket tveksamma till det. Så kanske finns det ingen annan systematik än att det finns en massa ekar resp. flera berg (kanske 40 m högt eller så) i närheten av resp. ort (gård/by).

Så alla ortnamn leder ju inte till ett system. Jag tycker dock att systemet i artikeln ovan i sig själv, är rätt fantastisk och väcker ingenjörssidan av mig. Vi ingenjörer gillar modeller. Accepterad av många forskare är den modellen, men fortfarande rätt förbluffande.

[Valdemar]

Jag tror at språkforskarna har koll på de mer intressanta namnen. Jag är enig med dig att människan ofta haft system och administration. Sen handlar det antagligen om olika tidsperioder som haft olika nivå på central styrning och kontroll. För Västergötland finns några tydliga administrativa strukturer som Härad och de för Västergötland unika Bona. Bona visar att under en period skapades ett unikt administrativt system för landet Västergötland (kanske Vikingatid). Hemmen har en mycket ålderdomlig karaktär och dessa ligger i naturliga bygder. Teng är starkt knutet till kungamakt under sen vikingatid. Dessa orter ligger på intressanta platser, men alla i Västergötlands västra halva. Landskapet har bara två Husabyar som båda ligger i nordöstra delen. De två Tunhemmen som finns är även de i nord-öst. Förutom dessa har landskapet 5 Åsaka-orter som ligger systematiskt placerade i de centrala delarna av landskapet. Bl a Ulf Erik Hagberg menade att dessa kunde ses som platser för en religiös eriksgata (Asens- Åkning). Som du märker är själva namnstrukturerna och därför antagligen styret helt annorlunda organiserat i Västergötland mot Uppland. Olika system med olika traditioner. Skall man hitta motsvarigheten till Tuna i Västergötland kanske man skall se på Bona..

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4st ... tlands_bon