Sagans riksbildning

[Yngwe]

3. Alla som bor i nuvarande Sverige har alltid ansett sig vara Svenskar fast tillhört olika stammar. Denna variant har jag ingen parallell till

Britoner är väl en bra parallell tycker jag där vi ser en tydlig geografisk avgränsning. Sen har vi Sueberna, utförligt beskrivna av bl.a. Tacitus , dessutom mycket namnlikt. Hur är det med finnar och slaver? Samer? Vad säger äldre källor om deras politiska struktur?

[Valdemar]

Och i så fall även Gutones, Götarna och Goterna

[karlfredrik]

Yngve, naturligtvis vet jag vad genus betyder, och det står i alla lexika. Vad jag gjorde var att slå upp vilka ord som kunde användas för ras, vilket inte är samma sak.
Det enklaste latinlexikonet, Ahlberm mfl Latin-svensk ordbok, ger 27 betydelser av ordet genus.

[Yngwe]

Och i så fall även Gutones, Götarna och Goterna

Men visst.

[Yngwe]

Yngve, naturligtvis vet jag vad genus betyder, och det står i alla lexika. Vad jag gjorde var att slå upp vilka ord som kunde användas för ras, vilket inte är samma sak.
Det enklaste latinlexikonet, Ahlberm mfl Latin-svensk ordbok, ger 27 betydelser av ordet genus.

Givetvis vet jag att du vet det, påpekandet gjordes för att i flera fall i tråden har man gjort en sak av att titta på en enskild översättning av ett ord istället för att läsa meningen och därmed förstå sammanhanget.

[Bäckahästen]

Genom att bygga luftslott på spekulationer 1000 år i efterhand, samtidigt som man förkastar allt som har skrivits av mera samtida författare. Källkritik är bra, men den kan som alla goda ting slå över till något kontraproduktivt.

Nu förstår jag inte vad du menar? Vem bygger luftslott och förkastar mer samtida författare??

[Kungsune]

Valdemar. Tunorterna är inte så ovanliga som du tror. Det finns gott om platsnamn med tun även i väst. Sedan tror jag att problemet delvis beror på att namnen förändrats åt var sitt håll. Både härad och hundare går enligt de flesta forskare tillbaks på samma ord härhundra. Det är såklart svårbevisat men det finns ju inga bättre alternativ för stunden. Tyska handskrifter talar om heerhundert som deras furstendömen var administrerade i. I Västergörland finns centralorter med ändelser på -und, -unda ex Borgunda som kan gå tillbaks på samma tradition. Anledningen att Folkländerna släppt heer kan ju ha att göra med kronologi. Distriktsindelningen kanske skedde i ett annat skede? Hundrade låter ju väldigt modernt och rakt varför man kan misstänka att det är ett medeltida benämning som kanske lånats in direkt från England? Knut den stores verk?

[Valdemar]

Kungsune
Härad och Hund är en urgammal diskussion även den. Tydligt är dock att man vid samma tidpunkt haft olika system/namn för indelning i respektive region. Detta är väl rätt logiskt då man även hade olika lagar ända in till 1300-talet. När det gäller -Tun så är ortsnamnsforskarna däremot helt överens sedan långt tillbaka om att -Tun orterna är typiska för "Svealandskapen". De är mycket ovanliga i Västergötland och ligger inte alls på motsvarande centrala lägen som i Mälardalen. De största och viktigaste gårdarna i Västergötland är ofta ett - Hem, Gudherm, Varnhem, Alvhem, Naglum, Skälvum, Bragnum etc. Det finns några få -Tun i Västergötland som Västra Tun-Hem och Östra Tun-Hem samt Sätuna och Sigtunaholm.

[Yngwe]

Valdemar

Jag vet inte om de flesta är så överens om att Tun är typiska för Svealand. Det har helt klarrt påståtts, men det är då märkligt att språkforskare har så dålig språkförståelse. Stefan Brink trillar inte i den gropen, och han är väl en av den som jobbat mest med detta, han påtalar att de höga koncentrationerna är typiska för mälardalen, vilket är ett riktigare sätt att närma sig det hela.


För några år sedan gjorde jag en genomgång av tuna-orterna. Min slutsts då är att det inte finns en markant gräns för höga och låga koncentrationer, utan en gradvis uttunning. Det tolkar jag snarare som att det rör sig om dialektala skillnader än att det skulle handla om tecken på en enhetlig funktion....

[Valdemar]

Yngwe
Visst, Mälardalen då... ortsnamn med knivskarpa gränser för sin utbredning är förstås inte sannolikt. Jag har själv tittat på -Hem namnen (och Tuna) och en GIS-körning ger en mycket tydlig bild. Namnen är vanligast i Mälardalen och återfinns ofta på platser med en rik fornlämningsbild. Detta betyder inte att de har haft någon strukturell funktion. Det finns några få av dem i Västergötland. Jag (eller någon annan) påstår inte att -Hem skulle haft en strukturell funktion. Om -Tun har haft en sådan funktion är en gammal diskussion som jag inte har någon åsikt om egentligen.