Sagans riksbildning

[Yngwe]

Som sagt, det blir väldigt subjektivt. Sannolikt brukar i dessa sammanhang sällan vara viktat mot ett underlag, utan helt enkelt det som känns bäst för var och en

Jordanes text blir med enkla medel, som vi granskat i detalj här, alldeles tydlig. Ingenting alls är svårt att förstå i den, även om den information man får ut är svår att använda. Att texten inte talar om det vi vill veta kan inte Jordanes klandras för.

[Anders i Uppsala]

Men det är knappast självklart att gens och nationes betyder olika saker, även om begreppen troligen hade något olika innebörd för Jordanes.

Yngwe: Skulle du kunna göra en enligt din mening korrekt översättning av Jordanes text om folken i Skandinavien (kapitel 21-24)?

[Castor]

Det finns inte många historiska belägg för någonting i 500-talets Skandinavien. Jordanes text ger ledtrådar, men är rörig och svårtolkad. Det vi håller på med i den här tråden är att göra sannolikhetskalkyler och få en övergripande bild av hur Skandinavien såg ut för 1 500 år sedan.

Som de flesta andra författare som beskriver geografi och etnografi bör Jordanes ha varit systematisk; hans beskrivning kan inte bara hoppa runt hur som helst. Förutsätter man att det finns en bakomliggande systematik blir hans text inte alls särskilt rörig. Jämför t.ex. hur logiska Tacitus och Ptolemaios är när de räknar upp namnen på olika folkslag.

Att det finns ett samband mellan namnen Södermanland och Västmanland ser jag som mycket mycket sannolikt. Hur och varför är dock svårare att bedöma.

Jag har svårt att tänka mig att de namnen och själva landskapen som sådana har mer än 1000 år på nacken, förmodligen är de yngre, de nämns första gången runt år 1120 (i Florenslistan). Södermanland är väl näst efter Småland och Uppland vårt mest splittrade och flerkärniga landskap, det är knappast någon naturlig enhet.

[Yngwe]

Men det är knappast självklart att gens och nationes betyder olika saker, även om begreppen troligen hade något olika innebörd för Jordanes.

Yngwe: Skulle du kunna göra en enligt din mening korrekt översättning av Jordanes text om folken i Skandinavien (kapitel 21-24)?

Men visst är det självklart, det framgår tydligt av alla angivna referenser.


19 Nu finns på ön Scandza,vilken jag talar om, många olika stammar A, fast Ptolomeus mämnde bara namnen på sju av dem.Där finner man ingenstans honungsproducerande svärmar av bin på grund av den mycket starka kylan. I norra delen av ön bor folket B Adogit, vilka sägs ha ständigt ljus i 40 dagar i mitten på sommaren, o vilka likaledes inte har något tydligt ljus under lika lång tid på vintern. 20 På grund av detta skiftande mellan sorg och glädje har dom som inga andra i sitt lidande och sin välsignelse. Och varför? För att under de längre dagarna ser de solen återvända till öst längs horisontens rand. men på de kortare dagarna kan den alltså inte ses alls. Solen visar sig på annat vis eftersom den passerar genom de södra tecknen, och där den hos oss verkar stiga underifrån, så verkar den går runt dem längs jordens kant. 21 Där finns också folket C Scerefennae vilka inte söker säd för föda utan lever på kött från vilda djur och fågelägg, för där finns så mycket vilt i träsken som sörjer för deras tillväxt och tillfredställer folkets D behov. Men ytterligare ett folk E finns där, Suehans, vilka likt Thurungi har utmärkta hästar. Här finns också de som genom oräkneliga folk F skickar safirfärgade skinn att säljas till Romerskt nyttjande. Dom är kända för den mörka skönheten i sina pälsar, och, fast dom bor i fattigdom, är rikt klädda. 22. Därpå följer en hop stammar (G) Theustes, Vagoth, Bergio, Hallin, Liothida, alla dessa bor i en flack och bördig region, varför dom är störda av angrepp från andra folk. Bortom dessa finns Ahelmil, Finnaithae, Fervir och Gauthigoth, djärva och krigiska människor H Sen kommer Mixi, Evagre, och Otingis. Alla dessa bor likt vilda djur i klippor gjorda till borgar. Och bortom dessa Ostrogoths, Raumarici, Aeragnaricii, och de ytterst ödmjuka Finns, mildare än alla andra invånare på Scandza. Som dem är också Vinivilith. Suetidi är av detta folk I och är längre än de andra. Fast Dani, som finner sitt urspung i samma hord, som drev Herulerna från deras hem, hävdar att de överglänser alla Skandzas stammar J i längd. Vidare finns i samma grannskap Grannii, Augandzi, Eunixi, Taetel, Rugi, Arochi och Ranii, över vilka Roduulf var kung för inte så många år sedan. Men han föraktade sitt eget kungarike och flydde till Theodiric, Goternas kung, och fann där vad han åtrådde. Alla dessa folk K överträffade Germani i storlek och anda och slogs med vilda djurs grymhet.

A Nationes
B Gens
C Gentes
D Genti
E Gens
F Gentes
G Nationum
H Hominum genus
I Gente
J Nationes
K Gentes


Här finns inget som är svårt att förstå. Min översättning är förstås från engelskan, men termerna för folkgrupper är från latinet, konsekvent översatta. Här krävs bara läsförståelse på grundnivå, vilket alla här har.

[Bäckahästen]

Jo, självklart kan det vara så, men den generella bilden är att Jordanes listar många fler stammar på andra håll än i Svealand. Dessutom antyder två av de mälardalska landskapens namn att de varit del av en större "enhet": Västmanland, Södermanland.

Går vi dessutom söderut till Tyskland finns en koppling mellan sveber och allemanner (synonymer såvitt jag förstår). "Sve-" och "man" verkar ha haft en koppling till varandra i den germanska kulturen.

Det här tycker inte jag stämmer alls. Något Uppland fanns tex inte förrän på 1200-talet, innan dess fanns de olika folklanden som tex Tiundaland mfl, som tyder på mindre enheter, inte större.

[Valdemar]

Yngwe
Genus=människor??

[Kungsune]

Valdemar, du menar väl Hominum Genus?

[Yngwe]

Yngwe
Genus=människor??

Läs igen. Jag har till och med skrivit vilka termer jag översatt med vad.

[Valdemar]

Yngwe

Vad missade jag?

Gauthigoth, djärva och krigiska människor H


A Nationes
B Gens
C Gentes
D Genti
E Gens
F Gentes
G Nationum
H Hominum genus
I Gente
J Nationes
K Gente

[Valdemar]

Människor borde väl då vara den översta nivån?

Genus=människan
Gens=rasen
Nationum=stammen

Har du några bra exempel på hur Genus används i andra skrifter från samma tid? Jag har haft oerhört svårt att hitta något annat än att det är samma sak som Gens.