Jag tycker inte att den sidan ger en uppfattning om att de flesta riter skedde utomhus. Däremot kan man nog uttyda att själva offrandet verkar ske utomhus, vilket känns ganska logiskt. Hur och var andra riter utfördes vet vi ju inte så mycket om...Bäckahästen skrev:Enligt den sida jag länkade till tidigare.Yngwe skrev:Enligt vem och vad?Bäckahästen skrev:De flesta riterna verkar ske utomhus.
Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Yngwe
Om du läser hustorieböckerna så pekar alla på att offerlundar är vanligast.
Om du läser hustorieböckerna så pekar alla på att offerlundar är vanligast.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Jag har läst åtskilliga historieböcker som säger just detta, men helt utan att redovisa något som helst underlag. Tycker man kan ställa högre krav än så. Att offer skett utomhus kan jag som sagt gott tänk mig, men ifrågasättandet gällde riter i allmänhet. När de flesta historieböcker skrev om detta hade man ännu inte hittat några kulthus i vårt land, men nu vet vi ju att dom fanns, då kanske man ska fråga sig hur vanliga dom var innan man avfärdar frågan. Ska vi lära oss måste vi vara beredda att ompröva det som sagts utefter vad vi sen dess fått kunskap om.Västgöten skrev:Yngwe
Om du läser hustorieböckerna så pekar alla på att offerlundar är vanligast.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Nog har historikerna en hel del argument. Bland annat gamla ord som pekar på just offerlundar av olika slag. De kulthus man hittat är dessutom små för större folksamlingar.
Något att fundera på är väl också Adam som beskriver ett storslaget tempel men ändå berättar om träd fyllda av offer. Så förmodligen skedde sjäkva offrandet utomhus även när det fanns kulthus.
Något att fundera på är väl också Adam som beskriver ett storslaget tempel men ändå berättar om träd fyllda av offer. Så förmodligen skedde sjäkva offrandet utomhus även när det fanns kulthus.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Precis
Och så vet finns det såväl i sammanhanget nämnda Lejre som Uppsala ganska stora byggnader. Nu har man ju ofta sett dessa hus som redan upptagna av kungar.... men ser man objektivt på det så...
Och så vet finns det såväl i sammanhanget nämnda Lejre som Uppsala ganska stora byggnader. Nu har man ju ofta sett dessa hus som redan upptagna av kungar.... men ser man objektivt på det så...
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Det finns inga säkra källor, inte ens några osäkra, så det blir bara gissningar och då är jag försiktig nog att luta mig mot historikerna.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Så Västgöte, du tror alltså så mycket på historikerna att trots att du vet att dom ingenting vet, så tror du dig veta att jag vet mindre än dom tror trots att ja bara säger att vi ingenting vet...
Jag vet inte vad jag ska tro...
Jag vet inte vad jag ska tro...
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Yngwe
Handlar det om historia eller debattglädje? Börjar det inte bli helt meningslöst nu.
Vad gäller historiker så utgår jag från att det är större chans att dom har rätt än vi glada amatörer. På samma sätt som jag hellre blir opererad av en utbildad läkare än en aldrig så optimistisk amatör.
Handlar det om historia eller debattglädje? Börjar det inte bli helt meningslöst nu.
Vad gäller historiker så utgår jag från att det är större chans att dom har rätt än vi glada amatörer. På samma sätt som jag hellre blir opererad av en utbildad läkare än en aldrig så optimistisk amatör.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Nu beror det väl på att läkarna stödjer sina kunskaper på vetenskap och noggrant dragna erfarenheter vilka kan kontrolleras. Det är inte riktigt jämförbart alltså. Men åderlåtning var ju länge en god kunskap bland läkare. En kunskap som precis som fallet vi diskuterade nog snarast handlar om okunskap och därför nog är en lämpligare jämförelse.
Helt klart, man vet väldigt lite om kultiska riter och det blir därför helt befängt att utgå ifrån att de flesta utfördes utomhus. Det enda vettiga utifrån vårt kunskapsläge är att acceptera att vi inte vet någonting om det.
Helt klart, man vet väldigt lite om kultiska riter och det blir därför helt befängt att utgå ifrån att de flesta utfördes utomhus. Det enda vettiga utifrån vårt kunskapsläge är att acceptera att vi inte vet någonting om det.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Västgöte - heja
Historiskt inom historia och arkeologi var den vanliga uppfattningen att germanen bara hade religiösa akter utomhus men med nya fynd av "tempel" har man börjat omvärdera detta. Till detta kan även läggas historikernas teoribyggande kring folkvandringstiden och framåt förändrade byggande med hallen i centrum. Hallen beskrivs i de alster som är sentida men ändock sannolikt speglar en verklighet som under 1200 talet börjat spelat ut sin roll, där den mäktige i sin hall trakterade traktens folk med ritualer och offer, blev kulten ledare med hallen som centralt nav. Här kunde han husera som både mäktig i termer av föremål som ledare av kulten. Inget märkligt när man betraktar andra folk som ex romarna där husfadern offrade i sitt hus till förfäder med kejsaren som yttersta husfadern som offrade i templet för hela folket (sin familj). Här kan vi tänka oss kungen som folkets yttersta fader som förrättade det ultimata offret för folket till gudarna. Så överensstämmer jag med Yngwe i så motto att antagligen är den stora hallen i GU en gudomlig hall där (här kanske jag skiljer mig åt från Yngwe) svea konungen förrättade en sakral bjudning. Dock krävs det lund för att hänga upp offerkropparna men glöm inte att mycket av offret gick till en rituell måltid, så möjligen pratar vi bara om hud och huvud (vilket kan få en att fundera kring de offrade människorna). Dock rymmer inte ens den stora hallen alla människor så där får man förmoda att de närmast sörjande var inbjudna och en mer offentlig handling i offerlunden, sannolikt med konung och präst.
Historiskt inom historia och arkeologi var den vanliga uppfattningen att germanen bara hade religiösa akter utomhus men med nya fynd av "tempel" har man börjat omvärdera detta. Till detta kan även läggas historikernas teoribyggande kring folkvandringstiden och framåt förändrade byggande med hallen i centrum. Hallen beskrivs i de alster som är sentida men ändock sannolikt speglar en verklighet som under 1200 talet börjat spelat ut sin roll, där den mäktige i sin hall trakterade traktens folk med ritualer och offer, blev kulten ledare med hallen som centralt nav. Här kunde han husera som både mäktig i termer av föremål som ledare av kulten. Inget märkligt när man betraktar andra folk som ex romarna där husfadern offrade i sitt hus till förfäder med kejsaren som yttersta husfadern som offrade i templet för hela folket (sin familj). Här kan vi tänka oss kungen som folkets yttersta fader som förrättade det ultimata offret för folket till gudarna. Så överensstämmer jag med Yngwe i så motto att antagligen är den stora hallen i GU en gudomlig hall där (här kanske jag skiljer mig åt från Yngwe) svea konungen förrättade en sakral bjudning. Dock krävs det lund för att hänga upp offerkropparna men glöm inte att mycket av offret gick till en rituell måltid, så möjligen pratar vi bara om hud och huvud (vilket kan få en att fundera kring de offrade människorna). Dock rymmer inte ens den stora hallen alla människor så där får man förmoda att de närmast sörjande var inbjudna och en mer offentlig handling i offerlunden, sannolikt med konung och präst.