Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Re: Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Bra video, han var också lite överraskad av furstegravproverna i lombardiet faktiskt.
Tack!
Tack!
Re: Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Vidare om undergruppen L22 av Y-kromosomhaplogrupp I1: intressant nog så är några av de äldsta individerna med L22 två män från Rombäck i Medelpad. De två männens skelett som hittades på platsen har daterats till cirka 450 år efter Kristus och de begravdes med bland annat knivar, spjut, förgyllda spännen och pälsar.
Det hade varit mycket intressant att se en isotopanalys för att se om de var migranter från Sydskandinavien eller inte, med tanke på att de inte hade något DNA förknippat med samiskt ursprung. Dessa män var individerna rtp001 och rtp004 från Rodríguez-Varela m.fl.
Det hade varit mycket intressant att se en isotopanalys för att se om de var migranter från Sydskandinavien eller inte, med tanke på att de inte hade något DNA förknippat med samiskt ursprung. Dessa män var individerna rtp001 och rtp004 från Rodríguez-Varela m.fl.
Re: Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Ja det vore väldigt intressant att få veta även den gåtan.
Fråga: tror du att man genom dna även kan spåra mer noggranna släktförhållanden i framtida forskning, det vore väl väldigt intressant eller hur?
Fråga: tror du att man genom dna även kan spåra mer noggranna släktförhållanden i framtida forskning, det vore väl väldigt intressant eller hur?
Re: Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Absolut, det tror jag! Metoder som används för att spåra just sådant befinner sig under snabb utveckling och har bara de senaste åren blivit betydligt mer avancerade. Ett exempel på något som börjat användas mer sen 2020 är så kallad IBD-analys (Identity By Descent).
Ta till exempel det nu bevisade släktskapet mellan Jamnakulturen och Afanasievokulturen. Med hjälp av arkeologi och Y-kromosomanalys hade man redan kunnat konstatera att dessa två med största sannolikhet hade sitt ursprung i samma befolkning, kanske Repinkulturen. Nu, med hjälp av IBD-analys, har detta kunnat bekräftas. Inte bara har det bekräftats, utan man har också kunnat ta reda på när exakt det var som dessa två grupper gled isär. Här är en länk till studien: https://www.biorxiv.org/content/10.1101 ... 671v1.full
Mer om IBD: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3664843/Notably, this IBD cluster includes also individuals associated with the Afanasievo culture near the Central Asian Altai mountains several thousands of kilometers east. This signal of IBD sharing confirms the previous archaeological hypothesis that Afanasievo and Yamnaya are closely linked despite the vast geographic distance from Eastern Europe to Central Asia [e.g. Anthony, 2010]. A genetic link has already been evident from genomic similarity and Y haplogroups [Allentoft et al., 2015, Narasimhan et al., 2019]; however, the time depth of this connection remained unclear. We find IBD signals across all length scales, importantly including several shared IBD segments even longer than 20 cM (Fig. E2). Such long IBD links must be recent as recombination ends an IBD segment ca. 20 cM long on average every five meiosis. This IBD sharing signal therefore clearly indicates that ancient individuals from Afanasievo contexts descend from people who migrated at most a few hundred years earlier across vast distances of the Eurasian Steppe
https://en.wikipedia.org/wiki/Identity_by_descent
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7118582/
Re: Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Ja helt klart att något är på gång här, ska bli väldigt intressant.
Tack för länkarna, måste vila hjärnan nu
Tack för länkarna, måste vila hjärnan nu
Re: Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Jägarn vet du nåt nytt om visigot dna analysen i spanska furstegravar som för några år sen kom fram att dom också kom från norden?
Re: Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Inget nytt, tyvärr. De visigoter från Girona vars arvsmassa analyserades i Olalde 2019 (https://www.science.org/doi/10.1126/science.aav4040) hade en ganska "blandad" profil på autosomerna. Cirka 25% av deras arvsmassa enligt figur 2 i studien var från norra Europa. Det rör sig tyvärr om väldigt dåligt bevarade skelett, så när det gäller y-kromosomerna fick man inte ut så mycket som man får med bättre bevarat DNA. En av dessa visigoter, individ I12033, är den äldsta individen med I1-DF29 som någonsin hittats i Spanien. Han testade positivt för SNP:erna Z2679, Y1868, och Z2705. Han går också att hitta i FTDNAs I1-träd, där de har gjort en mer utförlig analys av hans DNA än vad studien gjorde.
Det finns också en annan individ från samma plats som visades bära på R-L51, utan någon djupare analys. Det är inte omöjligt att den individen skulle vara R-U106 om han analyserades mer ordentligt. Att visigoterna från Girona hade ett blandat ursprung framgår tydligt då en av individerna bar på en Y-kromosom som antagligen assimilerades av goterna någonstans i Östeuropa, med haplogruppen E-V13. E-V13 var bland annat en vanlig haplogrupp bland thrakerna. Goterna lär ha assimilerat många krigare från andra stammar på sina vandringar. Det fanns också en individ med haplogrupp J2a bland skeletten från Girona, men huruvida han var en lokalbo av hög rang eller en visigot på fädernesidan är svårt att avgöra.
Studien Cosmopolitanism at the Roman Danubian Frontier, Slavic Migrations, and the Genomic Formation of Modern Balkan Peoples testade ett par östgotiska individer. Här är en länk till den studien: https://www.biorxiv.org/content/10.1101 ... 0.458211v1 Även dessa hade blandad härkomst, men vi ser fortfarande tydliga spår av det sydskandinaviska ursprunget både på fädernesidan (Y-kromosomhaplogrupp I1 med undergrupp DF29>Z60>Z141) och på autosomerna. Vi kan alltså se att arvet från Wielbarkkulturen fortfarande var ganska påtagligt bland dessa östgoter. Och det är väl inte så märkligt egentligen, Jordanes visste ju bevisligen varifrån de ursprungligen kommit.
I studien finns det många olika genetiska kluster, och ett av dem valde forskarna att kalla för "Central/Northern European"(CNE). Modellen för det klustret hittas efter sida 16 i PDF:en, nästan längst ner i studien. Den har tre olika komponenter och består av en nordeuropeisk proxy från en langobardisk grav, en järnåldersproxy från stäppen (skyter) samt lokalt järnåldersursprung från Balkanområdet. Intressanta passager:
Y-chromosome lineages also provide evidence for gene-flow, as 5 of 7 males in the Central/Northern European and Steppe cluster belonged to two lineages not found in the Balkans earlier: haplogroup I1 with a strong Northern European distribution and haplogroup R1a-Z645, common in the Steppe during the Iron Age and early 1st millennium CE 26–28.
Så som du kan se gjorde män med Y-kromosomhaplogrupp I1 intåg i Balkanområdet i samband med dylika folkvandringar, och de lär ha gjort det när de redan hade interagerat med (och lärt sig mycket av) människor tillhörandes "Iron Age_steppe"-klustret. Som du också såg ovan så bar många av männen i det klustret på R1a-Z645, mer specifikt undergruppen Z93 som var mycket vanlig bland skyter, sarmater och i allmänhet var typisk för indo-iranska nomadstammar. Dessa interaktioner lär ha ägt rum i Tjernjahivkulturen, som var hem åt många olika folkslag: slaver, sarmater, daker, goter, och i den slutgiltiga fasen även hunner. Kanske assimilerade goterna bärarna av haplogrupp E-V13 redan i Tjernjahiv, vilket skulle kunna förklara varför den haplogruppen dyker upp bland visigoterna i Girona.The Roman Empire had a prolonged history of contact with Germanic tribes, whose homelands were in Northern Europe between the Rhine and Vistula rivers. During the Great Migration period groups that coalesced as the Goths moved southwards, and settled at the Black Sea north coast prior to their entry in the Roman Empire. Our observations are consistent with the hypothesis that such tribes interacted with Steppe-related nomadic populations reaching the Eastern European plateau, and incorporated their ancestry into their gene pool before moving into the Balkans.
Om du går in på "supplementary materials" och laddar ner fil #1 (supplementary materials, text) så kan du läsa om de analyserade individernas arkeologiska kontext. Grav 34 som tillhörde en got från Mediana sticker ut här, eftersom han var en gotisk man tillhörandes "CNE"-klustret och bar på haplogrupp I1, men uppvisar tydliga spår av artificiell kraniedeformation. Jag vill betona att jag för det mesta tycker att studier av skallar/kranium är rent strunt, ovetenskapligt och intetsägande, men i sådana här extrema fall kan det vara hjälpsamt. Om du tittar på bilden som forskarna har bifogat i texten så finns det en bild på mannen från grav 34 och en kvinna som han begravdes tillsammans med (kanske hans fru, av hunnisk eller skytisk börd, måhända?). Det ser mycket smärtsamt och obekvämt ut, men det är oerhört intressant hur östgermanska stammar plockade upp många traditioner från hunnerna och från andra stäppfolk. Här är vad som skrivs i studien om just denna grav:
Both skeletons laid in their graves in an outstretched position, with their hands alongside their bodies. They had an east-west orientation, with their heads on the west. The archaeological and historical context indicates these individuals belonged to the Gothic cultural circle. In connection with this, both individuals present artificially deformed skulls which were characteristic of Germanic tribes during the Great Migration period. This cultural practice was could have been adopted from the Huns. Furthermore, the skull bandaging method observed for these two individuals corresponds with other examples of cranial deformation previously observed in Germanic necropolises at Viminacium. There are 4 bandaging zones observed form a lateral projection: frontal above the measuring point glabella (G), parietal behind the bregma (B), parietal above the inion (I), as well as occipital below the measuring point inion. Thus, in a reconstructive sense, it is obvious that the bandage tape bent around the cerebral part of the skull in three directions: fronto-parietal, fronto-occipital and parieto-occipital.
Värt att påpeka är att även om detta är en kort sammanfattning av de genetiska studier som gjorts på goterna än så länge, så är mycket mer på gång. Michal Golubinski från Warszawa universitet håller på med en ny studie på goterna som ser väldigt lovande ut. Den bör publiceras innan 2023 är över.From this necropolis, only G-34 individual yielded enough DNA for further genetic study. The analysis of this sample points towards them having Central-North European Iron Age- related ancestry, admixed with a small yet significant portion of Iron Age Steppe related ancestry, compatible with possible Germanic peoples (further explained in Supplementary section 12.6).
Re: Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Tack för det utförliga svaret, det verkar troligast att goterna var mer upplandade än langobardernas kungar som bara fick ha ingifte från ursprungsfolket, goterna var ju väldigt tajta med hunnerna från och till och det vore ju nästan konstigt om dom inte utbytte seder och bruk med varandra, finns nog lite hunner dna i kvar Sverige också kan man ana…
Re: Den genetiska variationen i Skandinavien ökade under vikingatiden för att sedan minska igen
Väldigt nyfiken på de nya rönen när dom publiceras 
