Fornborg i Snogeholmssjön?

[Soar]

Tack! Tycker det är intressant att man verkar ha använt sig av så pass rejäla murar även i sakrala sammanhang.

[Starkodder]

Nä, ingen av Lovéns exempel på härläger eller skansar har vallar som liknar den i Snogeholm. Kanske undantaget en nu bortbyggd tillfällig befästning i Kvicksund, sannolikt brukad i samband med striderna 1464, vars lämningar på 1700-talet beskrevs som "stora jordvallar". Men de tillfälliga befästningarna är såklart dåligt dokumenterade, och hur ett befäst härläger kan ha sett ut under 1100-talet har jag ingen aning om.

Om det som du säger låg en samling hus på udden tycker jag nog det pekar mot en befäst gård. Går det att säga något om vilken sida av graven den utgrävda jorden har lagts? Och - vad kan sägas om kommunikationsläget för Snogeholmsvallen?

Det är ju endast en tanke med hus på udden, inga spår av sådana kan ses. Men det som jag redovisat på kartorna kan ses i terrängen. Stora vallen plus yttre vallen är nedsjunkna och ser gamla ut. Eftersom det legat medeltidsborgar vid sjön kanske det funnits någon äldre föregångare till dessa.

[Soar]

Läste igenom tråden igen och blev påmind om den mindre yttre vallen.

Den yttre vallen verkar vara uppskyfflad utifrån eftersom man anar resterna av ett dike utanför, synligt när man står på backkrönet och ser ner mot sjön.

Det låter ju som en vallgrav!

Utan att vilja bli tjatig tycker jag också följande citat ur Lovéns bok är värt att notera:

Framtida fornborgsundersökningar i Sverige kommer utan tvivel att påvisa fler anläggningar som anlades eller användes under medeltiden. Vissa drag i utformningen och placeringen ger en antydan om vilka det handlar om. De som har jordvallar i stället för stenmurar är intressanta. Något exklusivt för medeltiden var dock inte detta: Birka omgavs av en jordvall. Ibland ger placeringen skäl att misstänka att en anläggning är medeltida. Fornborgar ligger närmast definitionsmässigt på berg, och vattenskydd är ovanligt. Det finns därför skäl att vara uppmärksam på dem som ligger på uddar eller på mindre holmar, alltså i typiska medeltidslägen. Slutligen förekommer traditionsuppgifter som pekar mot medeltiden.

[AndreasOx]

Fornborgar ligger inte definitionsmässigt på berg.
Det finns gott om fornborgar på platt mark ex på Gotland och Öland. Citat från WP:
En alternativ benämning som lanserats av arkeologen Michael Olausson är det mer neutrala "vallanläggningar". Olausson har i sin avhandling "Det inneslutna rummet" kommit fram till att av Upplands cirka 150 "fornborgar" är det endast ungefär en tredjedel som gör skäl för att kallas fornborgar, det vill säga befästa anläggningar. Resterande som Riksantikvarieämbetet ansett vara fornborgar består alltså av olika typer av vallanläggningar och inhägnader.

[Soar]

Flatmarks-fornborgarna på Öland och Gotland saknar väl helt motsvarigheter i fastlandssverige? Det framgår ju inte av det senaste citatet, men Lovén påpekar flera gånger att Öland och Gotland skiljer sig från resten av landet i fornborgshänseende.

[AndreasOx]

I Skåne finns https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Borren

[Starkodder]

I Skåne finns https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Borren

Absolut och Anders Ödman tar upp fler. Klart att det var smart att utnyttja uddar för vallanläggningar.

[Soar]

I Skåne finns https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Borren

Absolut och Anders Ödman tar upp fler. Klart att det var smart att utnyttja uddar för vallanläggningar.

Ok, intressant. Minns du något av Ödmans ytterligare exempel?

Tja. Lovéns slutsats, delvis utifrån att han inte tyckte sig veta några exempel på fornborgar med gravar eller vattenförsvar, var att det huvudsakliga syftet med sådana element var att hindra fienden från att föra fram belägringsmaskiner och liknande. Eftersom krigföringen inte hade några sådana inslag under folkvandringstiden var den typen av försvarsverk onödiga. Höjdfördelen var mer relevant.

[Starkodder]

I Skåne finns https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Borren

Absolut och Anders Ödman tar upp fler. Klart att det var smart att utnyttja uddar för vallanläggningar.

Ok, intressant. Minns du något av Ödmans ytterligare exempel?

Tja. Lovéns slutsats, delvis utifrån att han inte tyckte sig veta några exempel på fornborgar med gravar eller vattenförsvar, var att det huvudsakliga syftet med sådana element var att hindra fienden från att föra fram belägringsmaskiner och liknande. Eftersom krigföringen inte hade några sådana inslag under folkvandringstiden var den typen av försvarsverk onödiga. Höjdfördelen var mer relevant.

Jag får kolla upp det hela. Kan nämna att en annan vallavgränsad udde, men mindre, ligger vid sydvästra änden av Snogeholmssjön, som troligen har med medeltidsborgen Hejreholm att göra.