Fornborg i Snogeholmssjön?

[Starkodder]

Flygsand var ett stort problem i stora delar av Skåne och specifikt i Snogeholmsområdet under 1700-talet. Se ex https://www.geocaching.com/geocache/GCV ... dsbackarna och https://www.yumpu.com/sv/document/read/ ... obo-kommun
Vallarna kan mycket väl vara rester av sanddyner ansamlade vid stängsel. Tänk pilevallar och vad som händer vid snöstorm.

Vad jag kan se på samtliga kartor så har platsen vid Lilla Snogeholmsvallen alltid varit skogbeklädd, i motsats till längre västerut. Tvivlar på att vallen ifråga är en sanddyn.

[AndreasOx]

Skog fanns knappt i Skåne på 1700-talet enligt alla kulturgeografiska artiklar jag har läst - enbart enstaka träd. Vad som är markerat som skog på ex. rekognoceringskartan var förmodligen glest trädbeklädda (ekar som inte fick huggas) betesmarker.

[Starkodder]

Linne' skriver från sin skånska resa att i trakter där det var ont om både sten och stör byggde allmogen jordvallar som hägnad. Han förvånades över att man inte använde häckar, vilken lösning han sett nere på kontinenten. Sådana fann han bara vid godsen. Huruvida det har relevans här är mig obekant.

Mycket relevant. Just nu tror jag att "vallarna" är rester av sådana hägnader, med pålagrad flygsand. Lämplig solig dag när jag hunnit samla ihop material åker jag dit och försöker bilda mig en egen uppfattning.

Menar du även den stora Snogeholmsvallen? Nja...du får du visa att det varit sandflykt i ett område med skog. Men ju fler som kollar desto bättre.

[jancro]

Skog fanns knappt i Skåne på 1700-talet enligt alla kulturgeografiska artiklar jag har läst - enbart enstaka träd. Vad som är markerat som skog på ex. rekognoceringskartan var förmodligen glest trädbeklädda (ekar som inte fick huggas) betesmarker.

Ur minnet : Linne' skriver också att brännved var dyrt, en fora bränne kostade på slätten lika mycket som en fora foder ( havre ) . Torvtäkter fanns här och var, priset var per spade, ett eget dagsverke. Längs sydkusten använde de mindre bemedlade torkad tång för matlagning, som osade rejält. Han nämner även att det fanns enklare bostadshus utan egen eldstad, samt att det var brukligt att uppföra ugnar/eldstäder som utanpåliggande gavelpåbyggnader.

[Soar]

Kommer osökt att tänka på Axevalla hus, som ju också ligger på en udde i en liten sjö, och som hade ett par förborgar på andra uddar i samma sjö. Säckestad och Vädersholm, som ju liksom Axevalla är belägna i Västergötland, visar liknande tendenser. Gemensamt för alla dessa borgar är att de tas i bruk, eller i alla fall först dyker upp i källorna, på 1300-talet. Kanske är det i ett sådant sammanhang Snogeholmsvallen ska ses?

Har lånat Lovéns Borgar och befästningar över julen. Han föreslår att de mindre anläggningarna kring Axvall och Vädersholm har fungerat som belägringsskansar respektive mindre befästa föregångare till borgarna. Samtliga anläggningar i Sverige som Lovén ser som sannolika belägringsskansar är belägna så att de skär av den belägrade borgens landsvägsförbindelser, så Snogeholmsvallen är väl inte rimlig som sådan. Vallarna och gravarna kring de västgötska anläggningarna är inte heller särskilt lika den vid Snogeholmssjön. Udden som vallen och graven skär av är enligt Lovéns definition dessutom för stor för att ha utgjort en lämplig placering för en borg, men flera exempel på lika stora eller större halvöar med stormansgårdar som skurits av med gravar finns från svenskt område. Tänkte också på Vittsjöborg, som ju är anlagd på två kullar, men likheten med Snogeholmsvallen är väl inte direkt slående.

Mig veterligen finns inga kända fornborgar som ser ut som anläggningen i Snogeholmssjön. Enligt Lovén förekommer gravar och vallgravar aldrig vid fornborgar. Det gör de ju dock i Danmark, men då är det väl snarare fråga om befästa byar i träskmarker. Större likheter finns väl i så fall med den typ av sakrala vallanläggningar av den typ som finns i Sarup. Det ska finnas en sådan i Skåne (i Stävie socken?), men jag har inte lyckats hitta någon ytterligare information om den.

En idé kanske kan vara att anläggningen fungerat som ett lite hastigare uppfört härläger för en bondehär under tidig medeltid. Vet inte om och hur sådana förekom, men vid pass 1180 ska ju en bondehär ha omringat ärkebiskop Absalon vid Sövdesjön. Är det något Ödman tar upp?

[Yngwe]

Trollskogen Öland har ju också en mur eller vall som avskiljare en udde den har ju omtolkats från medeltida avgränsning för jaktmarker till en vendeltida avgränsning av helig mark.

[Starkodder]

Kommer osökt att tänka på Axevalla hus, som ju också ligger på en udde i en liten sjö, och som hade ett par förborgar på andra uddar i samma sjö. Säckestad och Vädersholm, som ju liksom Axevalla är belägna i Västergötland, visar liknande tendenser. Gemensamt för alla dessa borgar är att de tas i bruk, eller i alla fall först dyker upp i källorna, på 1300-talet. Kanske är det i ett sådant sammanhang Snogeholmsvallen ska ses?

Har lånat Lovéns Borgar och befästningar över julen. Han föreslår att de mindre anläggningarna kring Axvall och Vädersholm har fungerat som belägringsskansar respektive mindre befästa föregångare till borgarna. Samtliga anläggningar i Sverige som Lovén ser som sannolika belägringsskansar är belägna så att de skär av den belägrade borgens landsvägsförbindelser, så Snogeholmsvallen är väl inte rimlig som sådan. Vallarna och gravarna kring de västgötska anläggningarna är inte heller särskilt lika den vid Snogeholmssjön. Udden som vallen och graven skär av är enligt Lovéns definition dessutom för stor för att ha utgjort en lämplig placering för en borg, men flera exempel på lika stora eller större halvöar med stormansgårdar som skurits av med gravar finns från svenskt område. Tänkte också på Vittsjöborg, som ju är anlagd på två kullar, men likheten med Snogeholmsvallen är väl inte direkt slående.

Mig veterligen finns inga kända fornborgar som ser ut som anläggningen i Snogeholmssjön. Enligt Lovén förekommer gravar och vallgravar aldrig vid fornborgar. Det gör de ju dock i Danmark, men då är det väl snarare fråga om befästa byar i träskmarker. Större likheter finns väl i så fall med den typ av sakrala vallanläggningar av den typ som finns i Sarup. Det ska finnas en sådan i Skåne (i Stävie socken?), men jag har inte lyckats hitta någon ytterligare information om den.

En idé kanske kan vara att anläggningen fungerat som ett lite hastigare uppfört härläger för en bondehär under tidig medeltid. Vet inte om och hur sådana förekom, men vid pass 1180 ska ju en bondehär ha omringat ärkebiskop Absalon vid Sövdesjön. Är det något Ödman tar upp?

Jag tror inte Snogeholmsvallen har avgränsat något annat än en samling hus ute på udden. Hur permanent bosättningen varit är svårt att veta, men brukade härläger uppföra vallar av den här typen? Är ju inte den minsta typen av vall.

[Soar]

Nä, ingen av Lovéns exempel på härläger eller skansar har vallar som liknar den i Snogeholm. Kanske undantaget en nu bortbyggd tillfällig befästning i Kvicksund, sannolikt brukad i samband med striderna 1464, vars lämningar på 1700-talet beskrevs som "stora jordvallar". Men de tillfälliga befästningarna är såklart dåligt dokumenterade, och hur ett befäst härläger kan ha sett ut under 1100-talet har jag ingen aning om.

Om det som du säger låg en samling hus på udden tycker jag nog det pekar mot en befäst gård. Går det att säga något om vilken sida av graven den utgrävda jorden har lagts? Och - vad kan sägas om kommunikationsläget för Snogeholmsvallen?

[Soar]

Trollskogen Öland har ju också en mur eller vall som avskiljare en udde den har ju omtolkats från medeltida avgränsning för jaktmarker till en vendeltida avgränsning av helig mark.

Aha! Intressant. Det framgår inte hur man kommit fram till den slutsatsen?

[Yngwe]

Jodå. Muren i fråga når inte ner till vattenlinjen, så med beräkningar av landhöjningen har man kommit fram till en datering.

Sök på Youtube "en helig plats på Öland"