En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

[ÅkeP]

Om inte boken om Sven Tveskägg blir publicerad så kommer den att finnas digitalt. Så misströsta inte. Sven är inte med i översättningsarbetet och har inget inflytande över det, utan får översättningar lite då och då, så där med ett par veckors mellanrum.

Sven har publicerat informationer efterhand och satt dem i kontext. Nu menade han att informationerna om Sven Tveskägg måste samlas för att få en klarare bild och bättre kontext. Därför blir det inga "mellanrapporter" utan det kommer samlat i denna bok. Översättningarna är samlade tillsammans transkriptionerna så en nästan färdig bok finns nu i minst två datorer och backuper. Och den blir finansierad i första hand.

[Daner]

Det senaste är nu att en munk - boende på Jomsborg - skulle ha tagit vid efter Avico. Man undrar så klart hur den uppgiften är grundad. Antar att det på något sätt antyds i de delar som vi inte fått se och kanske aldrig får se.
*
Så här långt har vi ju fått nöja oss med nämnd bok (inklusive den s k handskriftsbilagan) samt diverse artiklar. Jag har plöjt igenom de senare och sökt igenom citerad GW-text på orden “jom”, “jum” och “jam”. Utfallet är magert - det finns vare sig här eller i handskriftsbilagan något som ger en användbar vink om placeringen.

*
Det polske Piast dynastis første vugge - det såkaldte ’Gniezno-land’ - antages anlagt indenfor perioderne
920-30 og 940-50, baseret på dendrokronologiske prøver af træ fra massive forsvarsværker bl.a. i Lech Hill. Yderligere belæg fra området er krigergrave og sølvskatte, hvor sidstnævnte tidligst er fra 934-35 frem til 961, som det seneste. Det antages, at hertug Mieszko I (c.†992) af slægten Piast, etablerede et historisk Polen omkring år 960. Boleslav I var på det tidpunkt hertug af Böhmen (c.†972) og år 965 blev dennes datter Dobrawa (c.†977) gift med hertug Mieszko I af Polen.

Alliancen og giftermålet skulle sikre, at Boleslav I’s søn af Böhmen kom hertug Mieszko til hjælp i kampen mod grev Wichmann og stammefolket ’wolinianie’, hvor han året 965 angreb den vestlige del af Pommern med øen Wolin - og dermed fik kontrol over floden Oders udløb i Østersøen. Det præcise omfang af Mieszko’s ekspansion i Vorpommern er ikke kendt - og området blev igen tabt på et tidspunkt under sønnen Boleslaw I Chrobry (c.†1025).

Det er nævnt - og en mulighed - at Harald Blåtand tog parti for grev Wichmann og de slaviske stammer i perioden 962-67, hvilket ’måske’ bekræftes af hans giftermål med abodritter fyrsten Mistivoi’s datter Tove i perioden 968-973. Ved Sønder Vissing Kirke er fundet runestenen Dr 55. Af teksten fremgår det, at stenen er rejst af »Tove - Tofa, Mistivis dottiR«, og at hun er Gorms søns kone, »Haralds hins goða«. Stenen menes at være rejst under - eller efter, Harald Blåtand's regeringstid og er typologisk dateret til perioden 950-1000.

Hertug Mieszko’s nævnte slag om øen Wolin år 965 omtales af den jødiske købmand Ibrahim ibn Jakub, der er bedre kendt under sit arabiske navn Ibrâhîm Ibn Yûsuf at-Turtûsi. Stammefolket ’wolinianie’ opretholdt dog egen suverænitet i hele Mieszko’s regeringstid.
*
Hele artiklen - "Mieszko - Mistivois - Harald Blåtand" - kan læses på Academia.
*
*

Slaverland_1.jpg (880.74 KiB) Visad 6150 gånger

[fileoscar]

Jag är föga övertygad om att det var kriget mot wolinianerna som Ibrahim ibn Jakub avsåg med sin beskrivning av folket “weltaba” eller “ubaba” (olika stavningar florerar). I övrigt ställer jag helt upp på det som Daner tar upp i föregående inlägg.

Illustrationen över “Slaverland” är intressant. Denna visar bland annat det område som Mistivojs stamförbund behärskade (det prickade fältet). Möjligen skulle en mindre del i norr kring orten Barth ha undantagits. För ranerna lär ha haft kontroll över en viss remsa av fastlandet utöver ön Rügen. Sannolikt fick de den i så fall år 955 i samband med slaget vid Raxa.

Men det är en petitess i sammanhanget. Vad som är viktigt (och riktigt) är att området sträckte sig bort till floden Peene. Minns att när Adam av Bremen beskrev de berömda wilzernas fyra stammar så placerade han kessinerna och circipanerna väster om Peene respektive tolenzarna och redarierna öster om floden. Hur går det ihop med obotriternas stamförbund undrar kanske någon? Jo, i det ingick faktiskt kessiner och circipaner. Det mesta talar för att redan Selibur (som Mistivoj betvingade år 967) hade kuvat dessa två stammar och att de sedan följde med “på köpet”.

Det som är riktigt intressant är att stamförbundet och dess gränser helt och hållet sammanfaller med Aldinburgs biskopsdöme. Östra gränsen för det senare gick - liksom det övergripande Hamburgs stift - vid Peene enligt Adam av Bremen. Och Adam räknar på ett ställe i sin krönika upp vilka stammar av “populi Schlavorum” som tillhörde Hamburgerstiftet - nämligen vagrier, obotriter, polaber, linoner, varnier, kessiner och circipaner (med undantag för linonerna var de först uppräknade obotritiska stammar; de två sista wilziska).

Och varför är det intressant? Jo, för att tråden handlar om Gesta Wulinensis (GW). Och via Rosborns artikel Kriget mellan Harald Blåtand och Otto II år 974 har vi fått bekräftat att gängse tolkning av Haralds plakett är korrekt. D v s att Jumne tillhörde Aldinburgs biskopsdöme. (“...förstärkningar från vårt land Jumne och fästet Jomniburch tillhörande vårt biskopsråd i Starim grodzie”). Wolin och Wiejkowo tillhörde däremot inte det biskopsdömet.

[fileoscar]

Även om GW inte lever upp till vad som utlovats vad gäller Jomsborgs placering (utifrån vad vi hittills tillåtis se), så har den fört oss flera steg framåt i det avseendet.

Den som tror att GW är “äkta” och dessutom köper det mesta som återges där vet nu att:

1. Jomsborg inte är en myt. Lauritz Weibull var därmed helt fel ute med sitt “Det nordiska Jomsborg och de jomsvikingar, den danska och isländska traditionen känna, ha aldrig existerat”.

2. Jomsborg och Jumne var belägna inom samma område. Tidigare fanns bara två omständigheter som talade för det, nämligen det etymologiska sambandet samt att både sagorna (Jomsborg) och Adam av Bremen (Jumne) berättade om Magnus den godes anfall för samma tidpunkt - år 1043 eller 1044. Nu har den geografiska närheten dem sins emellan klarlagts. Se citat i förra inlägget samt även "...han skulle leda hela laget av drakarna från Jumsburg tillbaka till Jumne".

3. Den helt dominerande teorin beträffande lokaliseringen, Wolin, kan dödförklaras. Däremot får den näst mest frekventa - den om Barth - anses leva än. Ranerna kontrollerade som sagt sannolikt området kring den staden, men det är inte omöjligt att det fortfarande var befolkat av kessinerna och att det på så sätt - i formell mening - ingick i Aldinburgs biskopsdöme.

[BalticSea]

"Den som tror att GW är “äkta” och dessutom köper det mesta som återges där vet nu att:"
Giver det mening? At nogen tror noget, giver dem da ingen viden?
De pågældende kan højst tro noget ...

[fileoscar]

"Den som tror att GW är “äkta” och dessutom köper det mesta som återges där vet nu att:"
Giver det mening? At nogen tror noget, giver dem da ingen viden?
De pågældende kan højst tro noget ...

Stort tack för ditt knivskarpa påpekande, BalticSea! Det för diskussionen framåt.

Jag å min sida får be om ursäkt för mitt klumpiga, onyanserade och ovetenskapliga uttryckssätt - som röjer vilken amatör jag verkligen är. Lovar att ligga lågt fortsättningsvis.

[ÅkeP]

"Den som tror att GW är “äkta” och dessutom köper det mesta som återges där vet nu att:"
Giver det mening? At nogen tror noget, giver dem da ingen viden?
De pågældende kan højst tro noget ...

Det där med att tro eller veta är svåra saker. Det som är tro före den ena är vetande för den andre, och tvärt om. Allt för ofta är det troende auktoriteter som fömedlar vetande till dem som tror på denne. Wiebullarna är bra exempel på det. Bullan över GW är ett annat exempel, härstammande från en man på danska riksarkivet som sedan spridit sig över hela danska och svenska arkeolog- och historikerkåren. Alla litar på sina kollegers omdömen utan att någon någonsin har undersökt materialet eller kunnat påvisa någonting som skulle kunna peka på att det är en förfalskning. En troende auktoritet som fömedlade "vetande" till dem som tror på denne.

Ett mycket bättre begrepp är övertygelse, att själv sätta sig in i kontexten kring fynd eller texter, att själv bedöma rimligheten i allt som kommer fram efterhand, jämföra källor, testa mot existerande fynd och omständigheter, som bekräftar eller motsäger den bild man redan skapat sig. Att dra förhastade slutsater eller bara lita på auktoriteterr eller på "vetenskapen" (dvs auktoriteter) är bara att lura sig själv.

Och problemet finns inom alla vetenskaper. En bättre princip än att skilja på som är tro eller vetande är principen att argument alltid går före auktoritet, dvs att kunna förstå och bedöma rimligheter, vem som än uttalar dem.

[BalticSea]

Det senaste är nu att en munk - boende på Jomsborg - skulle ha tagit vid efter Avico. Man undrar så klart hur den uppgiften är grundad. Antar att det på något sätt antyds i de delar som vi inte fått se och kanske aldrig får se.
*
Så här långt har vi ju fått nöja oss med nämnd bok (inklusive den s k handskriftsbilagan) samt diverse artiklar. Jag har plöjt igenom de senare och sökt igenom citerad GW-text på orden “jom”, “jum” och “jam”. Utfallet är magert - det finns vare sig här eller i handskriftsbilagan något som ger en användbar vink om placeringen.

*
Det polske Piast dynastis første vugge - det såkaldte ’Gniezno-land’ - antages anlagt indenfor perioderne
920-30 og 940-50, baseret på dendrokronologiske prøver af træ fra massive forsvarsværker bl.a. i Lech Hill. Yderligere belæg fra området er krigergrave og sølvskatte, hvor sidstnævnte tidligst er fra 934-35 frem til 961, som det seneste. Det antages, at hertug Mieszko I (c.†992) af slægten Piast, etablerede et historisk Polen omkring år 960. Boleslav I var på det tidpunkt hertug af Böhmen (c.†972) og år 965 blev dennes datter Dobrawa (c.†977) gift med hertug Mieszko I af Polen.

Alliancen og giftermålet skulle sikre, at Boleslav I’s søn af Böhmen kom hertug Mieszko til hjælp i kampen mod grev Wichmann og stammefolket ’wolinianie’, hvor han året 965 angreb den vestlige del af Pommern med øen Wolin - og dermed fik kontrol over floden Oders udløb i Østersøen. Det præcise omfang af Mieszko’s ekspansion i Vorpommern er ikke kendt - og området blev igen tabt på et tidspunkt under sønnen Boleslaw I Chrobry (c.†1025).

Det er nævnt - og en mulighed - at Harald Blåtand tog parti for grev Wichmann og de slaviske stammer i perioden 962-67, hvilket ’måske’ bekræftes af hans giftermål med abodritter fyrsten Mistivoi’s datter Tove i perioden 968-973. Ved Sønder Vissing Kirke er fundet runestenen Dr 55. Af teksten fremgår det, at stenen er rejst af »Tove - Tofa, Mistivis dottiR«, og at hun er Gorms søns kone, »Haralds hins goða«. Stenen menes at være rejst under - eller efter, Harald Blåtand's regeringstid og er typologisk dateret til perioden 950-1000.

Hertug Mieszko’s nævnte slag om øen Wolin år 965 omtales af den jødiske købmand Ibrahim ibn Jakub, der er bedre kendt under sit arabiske navn Ibrâhîm Ibn Yûsuf at-Turtûsi. Stammefolket ’wolinianie’ opretholdt dog egen suverænitet i hele Mieszko’s regeringstid.
*
Hele artiklen - "Mieszko - Mistivois - Harald Blåtand" - kan læses på Academia.
*
*
Slaverland_1.jpg

Daners indlæg henviser til denne artikel:
https://www.academia.edu/117060867/Mies ... %C3%A5tand

Artiklen fortæller om "det polske Piast dynastis første vugge - det såkaldte ’Gniezno-land’ " – herunder nævnes også en del navne på medlemmer af familien; i et tillæg nævnes flere af familiens medlemmer og lidt om deres forhold -
– jeg citerer:
"Den polske hertug Mieszko I var gift med prinsesse Dobrawa af Bøhmen. De fik børnene
‘polske’ Swietoslawa (Gunhild), Boleslaw I Chrobry, Mieszko II, Swietopolk og Lam-
bert.
Mieszko I’s søn - Boleslaw I Chrobry - fik en del børn med forskellige kvinder. Hans
foretrukne søn og efterfølger var Mieszko II Lambert. Mieszko II Lambert blev gift med
Richiza, datter af greven af Lothringen. Sammen fik de to datteren Richiza samt sønnen
Casimir I, der blev hertug i Polen.
Richiza og og Mieszko II’s datter blev gift med Bela I konge af Ungarn. Som dronning
blev hun her kaldt for Adelaide. Deres børn var Géza I, senere konge af Ungarn, Ladislaus
I - ligeledes senere konge af Ungarn, samt hertug Lambert af Ungarn."

Den danske historiker Johannes Steenstrup (egtl.: Johannes Christoffer Hagemann Reinhardt Steenstrup, som levede 1844-1935), udgav i årene 1876-1882 sit værk Normannerne i fire bind, I-IV.
I Historisk Tidsskrift, Bind 6, række 4 (1892) kan læses en tekst af ham under overskriften Dobbelte navne –– Erik Lam-David.
– jeg citerer:
"Deter almindelig bekjendt, at flere af de i det 11te Aarhundrede levende Medlemmer af de danske Kongehus bar dobbelte Navne. Saaledes havde allerede Svend Tveskæg i Daaben af Kejser Otto II. faaet Navnet Otto; hos Adam af Bremen og i flere danske Kilder se vi da ogsaa hans Navn angivet som Svend Otto" ... (henviser til Adam af Bremen II.3 med citat) – hvis man efterser dette hos lex.dk (Den Store Danske Encyklopædi på nettet, Danmarks Nationalleksikon), finder man kun navnet Svend Tveskæg, ligesom man hos Encyclopaedia Britannica kun finder navnet Sweyn Forkbeard. Adams oplysning er med andre ord ikke medtaget trods hans henvisning til flere kilder.
Steenstrup, fortsat: "Noget anderledes er Forholdet med hans Søn Knud den Store; vi vide, at han i Daaben tillige antog navnet Lambert (henviser til Normannerne, Bind 3, s. 402), men dette Navn kom aldrig til at faa officiel Betydning eller til at spille nogen Rolle. Knuds Søster Estrid maa, som vi kunne se af enkelte Kilder, tillige have heddet Margrete (henviser igen til Adam), og hendes Søn Svend fik Navnet Magnus (henviser til flere kilder). ... Omvendt derimod mæler Adam af Bremen, der paa mangfoldige Steder og udførligt omtaler Kong Svend, ikke et Ord om, at han bar navnet Magnus.... o.s.v."

At Knud den Store havde dåbsnavnet Lambert, som en del medlemmer af Piast-familien, er vel ikke et bevis men i hvert fald et stærkt indicium for hans slægtskab med familien, som søn af "en polsk prinsesse", der i danske kilder er blevet kaldt Gunhild, hvad hun og andre polske kvinder garanteret ikke hed – navnet er i øvrigt sammensat af gamle ord for kamp.
Encyclopaedia Britannica har fået en AI-chatbot, og når man stiller den følgende spørgsmål:
"Who was Cnut the Great's mother?", får man dette svar:
"Cnut the Great's mother was Świętosawa, who was the daughter of the Polish ruler Mieszko I."
Ja, man ser også navnet stavet som Świętosława, sådan er det jo med gamle stavemåder, de varierede lidt, men hun var søster til Bolesław I (Bolesław Chrobry (the Brave, den Tapre), der blev Polens første konge.

Navnefællesskabet gav anledning til, at historikeren Michael Hare skrev en længere tekst* om Knud, dennes navn Lambert, også med kildehenvisninger, og det kan undre, at adskillige danske kilder har undladt at beskæftige sig med dette. Da artiklen ligger tilgængelig på nettet, vil jeg ikke bruge mere tid på den her, men blot opfordre til, at man husker det skeptiske filter, når man læser om de datidige dansk-polske forbindelser i nyere danske kilder. Jeg er overbevist om, at Knud den Store var nevø (sv kusin) til Boleslaw I.

https://www.jstor.org/stable/44512788

*Michael Hare (2000). Cnut and Lotharingia: two notes. Anglo-Saxon England, 29, pp 261-278 doi:10.1017/S0263675100002489

*BS

[Daner]

Kort over 'Polen' perioden 963-992; kilde Dr., Professor Zygmunt Wojciechowski 1936.

Polen 963-992.png (1.12 MiB) Visad 5824 gånger

[BalticSea]

"Den som tror att GW är “äkta” och dessutom köper det mesta som återges där vet nu att:"
Giver det mening? At nogen tror noget, giver dem da ingen viden?
De pågældende kan højst tro noget ...

Det där med att tro eller veta är svåra saker. Det som är tro före den ena är vetande för den andre, och tvärt om. Allt för ofta är det troende auktoriteter som fömedlar vetande till dem som tror på denne. Wiebullarna är bra exempel på det. Bullan över GW är ett annat exempel, härstammande från en man på danska riksarkivet som sedan spridit sig över hela danska och svenska arkeolog- och historikerkåren. Alla litar på sina kollegers omdömen utan att någon någonsin har undersökt materialet eller kunnat påvisa någonting som skulle kunna peka på att det är en förfalskning. En troende auktoritet som fömedlade "vetande" till dem som tror på denne.

Ett mycket bättre begrepp är övertygelse, att själv sätta sig in i kontexten kring fynd eller texter, att själv bedöma rimligheten i allt som kommer fram efterhand, jämföra källor, testa mot existerande fynd och omständigheter, som bekräftar eller motsäger den bild man redan skapat sig. Att dra förhastade slutsater eller bara lita på auktoriteterr eller på "vetenskapen" (dvs auktoriteter) är bara att lura sig själv.

Och problemet finns inom alla vetenskaper. En bättre princip än att skilja på som är tro eller vetande är principen att argument alltid går före auktoritet, dvs att kunna förstå och bedöma rimligheter, vem som än uttalar dem.

Uden at have taget filosofisk embedseksamen, vil jeg blot påpege, at der er forskel på tro og viden – fra mit tidligere svar til Daner: Jeg er overbevist om, at Knud den Store var nevø (sv kusin) til Boleslaw I – men jeg ved det ikke.
Et andet eksempel: For flere år siden kunne vi læse på Facebook at Jomsborg var fundet.
Det var den ikke.
Man kunne senere læse at Harald Blåtands grav var fundet.
Det var den ikke.
Skribenterne gav indtryk af, at de vidste, det forholdt sig sådan - eller at de var overbevist om, at det var sådan.
Var det ond vilje? Nej, de troede, at det forholdt sig sådan.
Men det gjorde det ikke.

*