Sagans riksbildning

[Valdemar]

Akademin ger en enhetlig bild i sina slutsatser där orden i princip är utbytbara. Det finns undantag bl a där Gens ligger som en undergrupp till Genus. Genus är då det större begreppet medan Gens är undergrupper till Genus. Då skulle Genus vara "race" och Gens "Clan". Då skulle Suehans vara en klan medans Gautigothi är en ras. Jag har dock en fallenhet att gå med majoriteten efter att ha studerat deras argument och funnit dem logiska.

[Anders i Uppsala]

Romarna brukar ju beskriva det som att hela folk flyttar från ett ställe till ett annat, vilket verkar konstigt för nutida betraktare. Är det "gentes" eller "nationes" de talar om då?

[Yngwe]

Akademin ger en enhetlig bild i sina slutsatser där orden i princip är utbytbara. Det finns undantag bl a där Gens ligger som en undergrupp till Genus. Genus är då det större begreppet medan Gens är undergrupper till Genus. Då skulle Genus vara "race" och Gens "Clan". Då skulle Suehans vara en klan medans Gautigothi är en ras. Jag har dock en fallenhet att gå med majoriteten efter att ha studerat deras argument och funnit dem logiska.

Vilken akademi ger en enhetlig slutsats? F Enkel fråga, enkelt svar som du då säkert kan redovisa.

[Yngwe]

Latin Phrase Translation

gens: nation, "people".
gens: clan, race, nation, people, tribe.
genus: kind, sort, class, category.
genus: class, high birth, child, description.

Your dictonary

Gens noun pl. gentes in ancient Rome, a clan united by descent through the male line from a common ancestor and having both name and religious observances in common
Genus pl. genera or genuses a class; kind; sort

Latin_Genealogical_Word_List

Gens male line, clan, tribe, lineage
Genus sex, type, kind, birth, descent, origin, class,


Latin-Dictonary.net

Gens Gentiles nation, people tribe, clan
Genus birth/descent/origin offspring/descent race/family/house/stock/ancestry

Valdemar
Om nu akademin är överens, varför skiljer det sig då åt, på precis det vis som jag beskrivit, på alla de här sidorna? Och på många till som känns överflödigt att redovisa. Om du ska vara trovärdig i fallet så får du ha en förklaring och goda referenser till detta.

[Castor]

Sagorna skildrar en uråldrig ätt från Uppland som styr av hävd (Munsö-ätten, Ynglingarna etc.).

Benämningen "Munsöätten" bör inte användas. Det finns inga sagor eller andra källor som kopplar Björn Järnsida till Munsön. Jag anser att det var ett oskick av tidigare historiker och arkeologer att namnge gravhögar efter sagokungar.

[karlfredrik]

Om vi håller oss till gamla Ahlberg mfl Latinsk ordsbok:
Gens,gentis(f)1.En inom sig slutensamling av pers eller b.familjer av samma släkt,ätt (gens Iulia, högre eller lägre (rang)
a.om andra sammanslutningar
b.ättling
c. om djur:släkte
2.Folkstam,- folkslag
b.Främmande folk,utlänningar,barbarer
Genus -eris n. 1.Börd, härstamning, härkomst, stånd, härstamma från någon
a.Förnäm härkomst, hög,ädel börd, adel
b.Folkstam,nation, släkt, stam,familj, hus
2, Naturligt kön
3.Släkte,klassras,art,slag
4-art,väsen,beskaffenhet.
'Natio -onis ,f.1. Börd,härstamning.
2.Folk, enstaka folkslag, släkte,klass,kast.

[karlfredrik]

Beklagar, Yngwe - Gens, gentis kan inte betyda "nation" på svenska, och ras bara bland djur. Jag kan inte engelskan så bra att jag alla betydelser av "nation"

[Anders i Uppsala]

Men folkslag och nation är ju samma sak, mer eller mindre.

Gens/gentis, genus och natio verkar alla kunna betyda folkslag/nation, även om de har sinsemellan olika andra betydelser.

Sedan måste olika latinska författare ha använt begreppen olika. För Jordanes var det kanske skillnad mellan gens och natio, för andra var det kanske inte det? Eller tvärtom?

[karlfredrik]

Det finns en hel del litteratur med förklaringar till Jordanes:
https://lovisa2.lub.lu.se/search/query? ... eme=system

[Yngwe]

Om vi tar oss an svenska relaterade ord såsom släkt, släkte , folk, stam och så vidare så inser vi fort att vi har problem. Svenskarna är ett folk. Bland dem finns dalfolk. Dom är inte riktigt som folk. Men dom är väldigt folkliga. Även om vi inte är släkt så är vi av samma släkte, man kan säga att det är en annan stam men att dom stammar ur samma ursprumg...

Latinet har samma dilemma, särskilt om vi ska jämföra 2000 års bruk av språket och blanda hejvilt från olika epoker.

När vi sen söker exakta översättningar till svenskan, blir det självklart problem. Det låter sig egentligen inte alls göras eftersom språk inte svarar mot varandra ord för ord. När inte ens det egnas språkets ord är klart definierat, så kan det knappast förväntas ge klare besked om ett annat språks motsvarande ord med samma otydlighet.

Men, det är ändå precis som Barker sa för länge sen, begreppen används relativt. Om jag säger att danskar är ett folk, finnar ett andra, och svenskar ett tredje, så är i sammanhanget Närkingar inget eget folk. Trots att man i dalarna gott kan prata om folket från Närke som är så annorlunda dalfolket. Inte heller är arbetarna på Husqvarna, i det första perspektivet, ett folk, trots att det arbetar en hel del folk på Husqvarna. Hur vi tolkar begreppet folk beror alltså på sammanhanget, det är det som definierar termen.

Ser vi till Getica så är det med nämnda exempel tydligt hur Jordanes förhåller sig till gentes och nationes. Flera gånger påvisar han förhållandet dem emellan och relationen mellan gentes och nationes är klar. Gentes kan bestå av flera nationes. Genus kan i alla fall översättas med "sort", och i de flesta fallen, 6 av 10, återfinns det i begreppet hominum genus. I inget fall finns det i direkt anknytning till ett namn på en grupp folk. Alltså. det används aldrig som "Genus Suehans" eller motsvarande (högst förenklad sammansättning av latinet av mig) Det gäller så vitt jag kan se även för "Romana". Alltså, Jordanes användande av begreppen gens, nationes och genus är konsekvent. Med gens menar han något som kan bestå av flera nationes. Det omvända råder aldrig. Han ersätter aldrig gens med genus när han förklarar vilken slags grupp det är. Då använder han uteslutande gens och nation. Genus använder han i kombinationen hominum genus och för att beskriva deras egenskaper.


Jag vill mena att det är helt galet att göra Jordanes till en tok bara därför att man kan hitta undantag i latinet från valfri tid under 2000 år. Och jag vill mena att det är just det den engelska översättningen av Mierow gör. Den översätter begreppen inkonsekvent, och gör den svårförstådd. Med "min metod" läser vi bara vad som står, och den blir mycket enkel.