Tegnabyar

[Yngwe]

Karaby ar i dess varianter visar ju en helt annan spridningsbild, enligt mig är det allt för spekulativt att tolka in dom i detta sammanhang. Rinkebyar, nja, njo, ordet kan hitta sin härledning i for engelskan, men... Finns det någon annan antydan att ordet haft någon sådan betydelse i den anglosaxiska sfären?

[Kungsune]

Rinkar verkar handla om lägsra rangens krigare. Ynglingar. Jag ser ingen anledning att koppla dem till den anglosaxiska sfären. Det finns många likheter och kulturellt utbyte runt Nordsjön. Exakt vad som sprids i vilken riktning är högst osäkert och underordnat. Känns mer som en annan tråd. Oavsett Karabyarnas spridning. Varför skulle inte Tegnebyar kunna vara tegnars “lev”?
Karle/karabyar kan vi diskutera vidare sedan. Tror vi föreställer oss organisationsformen lite olika varför vidare betraktar geografin på olika sätt.

[Yngwe]

Ja vi lämnar rinkar och karlar därhän än så länge.

Min försiktiga invändning mot lev är att vi då måste koppla ihop dessa med en huvudfunktionsplats där tegnen då skulle verka. För det första är det då en mycket mer organiserad apparat, personligen ser jag inte den så tidigt. För det andra så verkar det märkligt att leven fortfarande är "tydliga" medans huvudfunktionsplatserna uppebarligen lyser med sin frånvaro.

Jag ser därför en enklare förklaring i att man tar vad som är tillgängligt i intressanta områden. Om det nu finns ett motstånd i områdena som vi antagit så ser jag det som mest troligt att det kommer från områdets absoluta toppetablissemang. Det är dom som riskerar sin ställning och position och tjänar på att bevara det gamla. Det är också dom som har kontroll över de mest logiska platserna för maktutövning. Hos dom tror jag inte tegnen hamnar, det är för utsatt och möjligheterna att verka nog begränsade, risken att mystiskt dö alltför stor...

[Kungsune]

Tycker du går fort fram nu. Du avskrev visst husabyarnas funktion utan en kommentar. Jag ser inte varför det inte skulle kunna finnas en organisation så tidigt. Trelleborgssystemet upprättas ännu snabbare i ett ännu tidigare skede. Ett lev är bara ett bevis för tegnens rätt till en bys försörjningsplikt. Att organisationsförmåga skulle saknas tror jag vi kan släppa direkt. Se hur snabbt stiften poppar upp. Och just den utvecklingen spelar ut tegnsystemet. I Uppland var Olof Skötkonung erkänd som kung men kunde inte agera ut som kristen kung av guds nåde. Det kunde han i Västergötland. Han agerar alltså som två sorters kungar i en. Platser som Sigtuna blir betydligt mer begripliga. Troligtvis har någon form av enkel garnison funnits i just områden som var motsträviga men det har mest varit uppvisning. Tegnen bör ju av nöd ha varit rörlig och ständigt visiterat bygderna på hästrygg.

[Yngwe]

Husabyar ser jag inte som relevanta. Ingenting tyder på att de motsvarar en administration då dom finns så spridda från dagens Tyskland till Nordland, och därifrån till de estniska öarna. Inte ens Kalmarunionen omfattar deras spridning. Den enda rimliga tolkningen är att Husaby är en funktionsterm som är allmänt spridd och inte specifik för en enskild administration eller makthavare.

Jag tror inte på några garnisoner, möjligen några krigare i tegnens sällskap för skydd mot oöverlagda handlingar. Planerat militärt motstånd har man nog svårligen kunnat undertrycka över tid . Så jag tror kanske också tegnen varit rörlig, kollat vad som hänt i bygden, deltagit i samlingar, och på det stora hela påminnt folk om vad dom lovat och eventuellt hotat med kommande konsekvenser om det inte hålls.

[Kungsune]

Okej! Jag tror man har haft någon form av garnison på nyckelpositioner. Kan inte få ihop modellen annars. Dessutom har vi danska trelleborgshus som tolkas just så. Förstår inte varför husabyarnas spridning skulle vara något som helst problem. Bara för att kyrkor fanns från Neapel till Nidaros kan man liksom inte avfärda att präster kan ha verkat i svenska kyrkor.

[Yngwe]

Ja kyrkor är vitt spridda. Det är tingsplatser också, och ingen drar ju slutsatsen att alla tingsplatser tillhör samma rike eller samma administrativa enhet. Det är ett funktionsbegrepp helt enkelt. Med tanke på Husabyarnas spridning så är det enda rimliga att se dom på det viset också. Eftersom de är så spridda är de förmodligen ett mer långlivat begrepp, och min gissning är att de också är äldre. Hur som helst kan de inte sättas i unikt samband med t.ex. Olof Skötkonung.

Även om trellrborgarnas funktion inte alls är klarlagd, det finns ju ganska spretiga tolkningar, så ja, om vi såg motsvarigheter i berörda områden så skulle jag också tro på garnisoner. Men några sådana spår har vi ju inte alls. Inte ens en antydan!

[Kungsune]

Jo, antydan är ju just vilka orter och miljöer de är anlagda i. Byggnadstypens koppling till trelleborgar-senare kungsgårdar etc. Hhsabyarna tolkas som centrala gods och nav i ledungsorganisation. Hysa hade kanske passat bättre. Oavsett kan just dessa utgöra basen som 1000-talets kungar kunde utgå från. I sagorna figurerar Tegnar som en upphöjd krigare jämte beteckningen hus-karl. Drängar och rinkar framträder som mer oerfarna men kanske fler?
Den svenska kungamakten skulle vara en svårförklarad avart om den inte hade någon form av förläggningssystem för sina krigare. Redan I Beowulfkvädet beskrivs ölhallarna som viloplats för kungens hird. Adam av Bremen beskriver Birka som götarnas stad och talar om rövare. Det vore idiotiskt att ha en oskyddad handelskoloni utan någon form av skyddande garnison. Ett dussin krigare räcker långt men några bönder måste ha ett fadderskap/försörjningsuppdrag.

[Yngwe]

Men man kan ju inte ockupera en landsände med en hird, och det är ju dom som sitter med kungen i ölhallen. (Dom är inte fler än att de får plats där) Ockupation eller kontroll med ren och skär vapenmakt, ständigt närvarande, skulle ju kräva betydande stående trupper. Dom skulle givetvis kräva garnisoner, och då troligen befästa sådana. Kanske liknande trelleborgarna. Så var är dom? Och i en så aggresiv miljö, hur skulle de föreslagna Tegnabyarna med försörjningsfunktion kunna fungera?

[Kungsune]

Tror inte vi talar om ockupation utan om vem som har möjlighet att föra agendan. I sagorna framställs hur områden själva väljer att skatta till en viss makthavare. Inte alltid av tvång utan föra att man inte kan uprätthålla skydd på egen hand. Man låter främmande makt upprätta en föravarsorganisation i det egna territoriet. Det är det som gör att mönster uppstår. Infrastrukturen byggs upp efter kärnlandets modell men får en stiliserad form eftersom orternas funktion nu går före dess historia. I kärnlandet har dessutom funktionerna burits av platser som redan har andra konkurerande värden associerade eftersom organiseringen uppkommit genom interna överenskommelser. Befintliga platsnamn har haft större lokal betydelse och trängt ut funktion som minnesbärande benämning.