Tegnabyar

[Artesien]

Varför götarna inte gjorde vad normanderna gjorde i England? Därför att de inte hade våldskapitalet dvs den nya moderna teknologin med ryttarhärar och borgar, saknade den administrativa förmågan som normanderna hade genom kyrkan eller den juridiska kapaciteten med skrivna kontrakt osv.

Detta förklaras indirekt i Robert Bartletts The Making of Europe: Conquest, Colonization and Cultural Change 950–1350. För att underlätta för dig Yngwe och andra eventuellt intresserade bad jag ChatGPT sammanfatta Bartletts huvudteser villa också förklarar varför andra kulturella influenser som grekiska inte är relevanta när de västeuropeiska staterna formas:

Bartlett identifierar flera avgörande faktorer som tillsammans formade Europas samhällsutveckling under högmedeltiden. Kärnan i hans argument är att Europa inte ”växte fram naturligt”, utan skapades genom expansion, maktutövning och kulturell standardisering. Här är de viktigaste faktorerna, utvecklade och satta i sammanhang.

⸻

1. Demografisk tillväxt och kolonisation

En grundläggande drivkraft är befolkningsökningen från ca 950. Den ledde till:
• Ökat tryck på mark i kärnområden (Frankrike, Tyskland, norra Italien)
• Utflyttning till perifera områden: Östeuropa, Iberiska halvön, Brittiska öarna, Baltikum

Kolonisationen tog formen av:
• Nyodling
• Grundande av byar och städer
• Införande av västeuropeiska jordbrukssystem

Samhällsutveckling skedde alltså genom migration och expansion, inte bara intern förändring.

⸻

2. Feodala maktstrukturer och herravälde

Bartlett betonar herravälde (lordship) som central faktor:
• Eliter exporterade feodala relationer till nya områden
• Lokala samhällen underordnades nya herrar
• Jord, rättskipning och militärmakt koncentrerades

Detta skapade:
• Social stratifiering
• Stabilare (men mer ojämlika) maktordningar
• Ett gemensamt aristokratiskt mönster i Europa

Feodalismen blev ett gemensamt socialt språk över stora delar av kontinenten.

⸻

3. Kyrkan och kristnandet

Den latinska kyrkan var kanske den viktigaste enande faktorn:
• Mission i Norden, Baltikum och Östeuropa
• Gemensam liturgi, kalender, helgonkult
• Kloster som centra för utbildning, jordbruk och administration

Kristnandet innebar inte bara religion, utan:
• Nya normer för äktenskap och familj
• Skriftkultur och utbildning
• Moralisk och juridisk legitimitet för makten

Kyrkan skapade kulturell homogenisering i ett annars mycket splittrat Europa.

⸻

4. Rättssystem och skriftkultur

Bartlett lyfter fram lag och dokumentation som avgörande:
• Skriftliga kontrakt
• Nedtecknade lagar
• Latin som administrativt språk

Detta innebar:
• Mer förutsägbara samhällsrelationer
• Starkare institutioner
• Ökad makt för dem som behärskade skrift

Europa blev ett rättsligt och administrativt samhälle, inte bara ett muntligt.

⸻

5. Språk och kulturell standardisering

Trots lokal variation skedde en tydlig standardisering:
• Latin som elit- och kyrkospråk
• Liknande aristokratiska ideal (riddarväsen, hövisk kultur)
• Gemensamma symboler, titlar och sedvänjor

Samtidigt marginaliserades:
• Lokala språk
• Förkristna traditioner
• Ursprungsbefolkningar i koloniserade områden

Kulturförändring var ofta asymmetrisk och påtvingad.

⸻

6. Militär överlägsenhet och våld

Bartlett är tydlig med att Europas expansion var våldsam:
• Riddarhärar
• Borgbyggen
• Korståg (både mot muslimer och hedningar)

Militär teknologi och organisation gav västeuropeiska eliter övertag.

Samhällsutveckling drevs inte bara av idéer, utan av makt och tvång.

⸻

7. Städer, handel och ekonomi

Slutligen bidrog:
• Urbanisering
• Handelsnätverk
• Penningekonomi

till:
• Specialisering av arbete
• Social rörlighet
• Nya maktcentra utanför landsbygdsadeln

Detta lade grunden för ett mer komplext och dynamiskt samhälle.

⸻

Sammanfattande tolkning

Bartletts huvudpoäng är att Europas utveckling:
• Var resultatet av expansion
• Skapades genom kolonisation och kulturell dominans
• Ledde till ett relativt enhetligt, men djupt ojämlikt Europa

Europa ”blev till” genom att vissa grupper exporterade sina institutioner, sin religion och sin makt till andra.

[Yngwe]

Nja jag vet inte riktigt Artesien...jag upprepar att perspektivet för Bartlett är trångt, gränsande till egocentriskt. Jag försöker snabbt bemöta punktvis och avslutar sen med fördjupning av frågan.


1
Befolkningsökningen sker inte bara i nämnda områden utan på många ställen i Europa, inklusive Skandinavien, bland annat beroende på en period med gynnsamt klimat. Nya byar och städer tillkommer på många ställen.

2
Inte mycket att invända än mot det sista, att det finns ett gemensamt aristokratiskt mönster, för det stämmer ju inte. Kanske föremål för en helt egen tråd.

3
Sant, men inte förbehållet den katolska kyrkan och framförallt inte denna västeuropeiska sfär. Allmänt känd givetvis den östliga kyrkans många grenar, men även den irländska är ju självständig men trots det center för lärdom och innovation.

4
Rättsystem är givetvis mycket mer spridd än så, det är inget som introduceras från Västeropa. Den romerska rättens intrång i Sverige är ju ytterst långsam och i form av influens på, inte ersättande av det lokala rättssystemet.

5
Sant, men Östeuropa har ju sin motsvarighet i för det första ett kyrkospråk, och för det andra en större likformighet bland de olika slaviska språken.

Alltså, för min frågeställning ger inte det här riktigt svar. Ja, den administrativa styrkan är ju diskutabel och förmodligen avgörande. Men bygga borgar i både trä och sten är ju ingen okänd kunskap. Och rytteri ja det är ju bra när det är nytt, men om båda eller ingen har det är det ju status quo. Och i borgar är ju hästen till liten nytta.... Våldskapital, menar du att götarna är för klena? Normandena slog och kuvade anglosaxerna i ett enda relativt jämnt slag, det handlade ju inte om en överlägsen styrka som går in och tar över.

Så är skillnaden endast det administrativa?

[Artesien]

Yngwe, jag kommer inte gå i svaromål när du kritiserar de centrala teserna i en av vår tids mest framstående medeltidsexperters magnum opus utan att ha läst boken.

Jag är inte historiker och erkänner att jag inte har tillräckligt på fötterna för att ge mig in en diskussion om ett efter vad jag förstår fortfarande är ett centralt verk om den europeiska högmedeltiden. Kanske ngn från akademin kan reda ut begreppen?

Jag är emellertid jurist och även vi har en ”metod” så det är med professionell glädje jag kan meddela att om man läser boken kommer man att finna att varje tes är noga underbyggd av gedigen forskning. Boken har dock några år på nacken och en kritik, som delvis följer dina iakttagelser ovan, är att den inte tillräckligt behandlar lokal utveckling.

Bartlett är tex relativt tyst om Skandinavien vilket plockats upp av bla Sverre Bagge (som jag har en enorm respekt för) och denne, i en antologi tillägnad The Making of… från 2015, betonar just den lokala utvecklingen. Men Bagge ifrågasätter inte Bartletts centrala budskap utan i sin analys av europeiseringen av Skandinavien betonar han hur den nordliga regionen inte bara tog emot europeiska institutioner och kristna normer, utan omformade dem i en dynamisk process som gjorde den till en integrerad del av den medeltida europeiska civilisationen. Denna process skilde sig från en enkel import av modeller genom att vara interaktiv och skapa en unik skandinavisk variant av europeiska samhällsformer.

”The making of…” är för mig en central anledning till varför jag inte köper Uppsalaskolans teorier om ett land som skapades från Gamla Uppsala. Europeiseringen kom söderifrån och det är i detta sammanhang som Tegnarna är intressanta. Och för att inte missförstås - jag tror att själva landet blev ett fungerande land just genom europeiseringen.

Slutligen, menar du, Yngwe, att götarna, storbönder och allmoge från V- och Ö- Götaland på allvar skulle ha samma militära förmågor som normanderna under 1000-talet? Bara så att jag förstår.

[Kungsune]

Utan att grotta in sig för mycket i modelltänk. I Skandinavien kan vi se en skillnad mellan medeltida riksbildningar och renässansens konsoliderade stater. Ffa i hur man uppfattade ett kungadöme. Gränser hävdades i medeltid efter tributområden avgränsade av naturbildningar. Stamledare i områden med stabil överproduktion av föda eller/och bytesvaror kunde generera en aristokrati. Denna kunde arbetsbefrias och upprätthålla den hierarkiska struktur som möjliggjorde det senare assimilerandet av kontinentalt statstänk. I medeltid är kungen eller föreställningen om kungahuset den riksbärande faktorn. Inte avgörande med etnicitet eller andra kulturella fenomen. Den stam som hade flest aristokrater hade störst våldskapital och andra gränsande stammar erkände dess kungar för att kunna ta del av privilegier som handel, giftermål och avskräckning från yttre hot. En frivillig underkastelse att bli organiserad utifrån som följd. Det kan ha skett genom provokation(maffiamodell) eller av frivillighet. Personligen tror jag frivilliga sammanslutningar bara sker on det finns ett annat yttre hot som förenar. I fallet Sverige verkar det som om götarna har provocerat övriga svenskar att falla in i ledet. Till skillnad från kontinentala eller senare stater, har de inte haft en vision om ett ordnat homogeniserat rike utan rent av försvarsallians mellan självstyrande stammar. Götarnas svåraste hot låg i syd och väst. Att ödsla hela sin dyrbara krigarskara på att kolonisera ett avlägset område i nordost samtidigt var för farligt. Transformationen från mer eller mindre egalitära stammar till komplexa hierarkiska ämbetsburna är en lång och brokig väg. Götalands centralbygder har dragits in i detta efter århundraden av utbyte och influens från Skånskt- Danskt håll. När mottagarregionen inte redan har en hierarkisk struktur upostår mönsterstämpeln. Detta för att det inte finns något lokslt nätverk som kan ta rollen. Därmed måste den upprättas. Här kommer tegnarna in. Det ställer också frågan om vad vendeltidens elit i Uppland egentligen representerar. Varför anammade deras arvtagare inte den nya strukturen eller gjorde de det men inte deras stamfränder? Eller var det andra samhällsfaktorer som var oförenliga? Ex kontinentala kyrkans patriarkala dogma?

[Yngwe]

Artesien. Mina svar relaterade ju till de punkter du framförde som "utdrag" ur Bartletts verk . Hans status eller berömdhet har jag inte kommenterat. De är helt oviktiga för mig.
Om götarna kunnat mönstra fler män och vapen än Normandena vet jag inte faktiskt men det är kanske inte helt omöjligt. Normandiet är trots allt inget jättelikt område, betydligt mindre än de samlade Götalandskapen. Men det är nog i andra änden vis kan jämföra. Menar du att Mälardalen kan mäta sig med det samlade England?

[Yngwe]

Kungsune

Jag håller nog med om dina tankar där och det är till den skillnaden gentemot normandena jag ville komma. Det kan aldrig ha varIt fråga om en erövring åt endera hållet, utan en långsam och stegvis konsolidering av hela maktapparaten. Givetvis med meningsskiljaktigheter och maktkamp iblandat. Ibland har den rent av tagit ett eller flera steg bakåt.





En tanke är då att tegnarna är ett sådant steg som sedan drabbades av bakslag och därför inte levde vidare. Det är ju egentligen fullkomligt normalt under medeltiden då man ser ett antal olika förvaltningsmodeller prövas.

[Kungsune]

Fast jag tror inte tegnarna drabbades av avgörande bakslag. Jag tror tvärt om att de var lyckosamma och lade grunden till det vi senare kom att kalla frälseståndet. Och deras stamgods förblir fram till 1700-talet huvudsakligen i Götaland. Självklart kan jag inte belägga kontinuiteten med källor men jag vill hävda det utifrån mönsterbilden. Frälsets dominans i medeltidens Västergötland, Småland, Östergötland förutsätter att en hierarkisk månghundraårig struktur redan var etablerad.

Vet inte men det känns som även Artesien är inne i samma tankebanor som oss men man pratar lätt förbi varann. Formationen mot allt mer feodala strukturer har nordostlig rörelse. Dvs den sprids från sydväst. Stora sammanhängande fullåkersbygder med lättöverskådliga tegar som kan överskådas tämligen riskfritt från hästrygg är närmast en förutsättning. Ffa underlättar den etableringen av ett system vars ryggrad upprättats/formats i kontinentala Europas bästa kamerala landskap. Fullåkern är stommen för att kunna bygga administrationen eftersom endast där är effekten initialt tillräckligt uppmuntrande för eliten.

[Yngwe]

Jag kan hålla med om att tegnarna i form av aristokrater inte direkt misslyckades, men tegn som titel och funktion försvinner utan tvekan, så det försöket till administrativ struktur får nog sägas misslyckats. Eller i vilket fall ersatts, det kanske är ett bättre sätt att utrycka det. Någon annan har i vilket fall istället infört ett nytt försök till struktur.

Nja, jag vill nog påstå att gungbrädan ganska mycket påverkas av mängden tillgänglig litteratur istället för verkligt sakliga argument.

Visst, genom katolska kyrkan kommer mycket viktiga influenser och en administrativ apparat. Men det är inte så att den svenska apparaten blir en kopia, utan det blir ett eget system med egna och olika influenser. På andra sidan har vi som sagt den ortodoxa kyrkan, utan tvekan när dess influenser vårt randområde. Där finns också en väl utvecklad aristokrati i olika former. Det är alltså inte frågan om en latinskt feodalt samhälle som sprider sig i en riktning in i ett barbariskt outvecklat vakum.

Jag är fortfarande inte övertygad om fullåkersbygdens avgörande betydelse, det som bygger aristokratins är kapital och vad det kommer ifrån kan skifta. Hansan med sin aristokrati är ett lysande exempel som helt verkar med andras överskott och det av vitt skilda slag.

[Kungsune]

Jag tycker källäget är tillräckligt! Inte för att bevisa en kontinuitetmellan tegn och frälse men väl för att befästa att de fanns och var de hade sin bas.

I Sverige har vi inget som ens liknar hansan och särskilt inte där som vi hittar de smygfeodala elementen. Handel är oerhört mycket svårare att överblicka för en kungamakt. Den typ av administration som krävs kommer senare. I Götaland är tinget myndigheten och den består av jordägare. De tidiga brev och laguppgifter vi har kring maktutövande på 1000-talet är intimt kopplade till de vcentrala jordbruksslätterna. Det vet du. Det gäller även runstenar. Visst fanns det andra näringar som kunde uppbringa rikedom men de var inte bygdedefinerande(läs rike) och inte översiktliga. Jordbrukstegar är öppen bokföring samtidigt som de är territoriedefinerande. Dessutom är sanhällsformen uppkommen i agrarkulturer där detta aldrig ifrågasätts.

[Yngwe]

Instämmer i det med kontinuitet, även om aristokratfamiljerna nog byts ut oftare än vi normalt föreställer oss...


Och kontinuitet är väl just jordbruksmarken dilemma, inte minst i full etablerade bygger. Det finns ingenstans att växa och med varje generationsväxling är det normala att det ska delas genom arv, det är tydligt både i ÄVGL och YVGL.


Att Sverige inte skulle ha något som liknar Hansan håller jag inte alls med om. Det går givetvis inte att jämföra med högmedeltidens utvecklade Hansa, men väl den tidiga som ju också till betydande del förlitar sig på de nordiska farmännens organisation, inte minst i Novgorod. Där finns ju som senast på tidigt 1000-tal en farmansgård med reglerade avtal. Att det fanns där vet vi. Att det fanns liknande gårdar och avtal på andra liknande platser kan vi kanske förutsätta. Lite längre fram vet vi ju att Gotlänningarna har etablerat handel till England och Nederländerna, och fram till 1200-talet är direkt dominerande på Hansans Östersjönhandel. Sammanfattningsvis, tusentals silvermynt flög inte av sig själva till Gotland och andra ställen. Givetvis ligger en avancerad handelsorganisation till grund.

Vad gäller tidiga brev, ja låt säga fram till 1150, så är ju innehållet sådant att det inte går att knyta det till någon särskild näring.