Fina bilder , som vanligt.
På den sista bilden syns ett trekantigt stenföremål, ett eldslagningsdon i "pålbyggnadsutförande". Ett sådant har man även funnit i den närbelägna megalitgraven, en gånggrift från den jordbrukande trattbägarkulturen. Detta fynd visar på ett (eventuellt rituellt) samband mellan megalitgrav och pålbyggnad.
Vintervit skriver att det huvudsakligen hittats " pålbyggnadskeramik" innanför men inget utanför pålbyggnaden. Då får denna keramik karaktären av ett slags " tempelkeramik ".
Inget gropkeramiskt gods anges finnas i omgivningen. Behöver man anse att gropkeramiker varit regelbundet närvarande vid de fortlöpande aktiviteterna i pålbyggnaden? Det finns över hundra eldstäder av olika ålder.
Angående boplatsen i närbelägna Broby är fynden jag läst om lösfynd i åkerjord vid upprepad sökning och över ett mycket stort område och med ett flertal koncentrationer. Man föreslår att här har bedrivits kontinuerligt arbete med skog och jordbruk i s k skottskogsjordbruk, en variant som anses mera lämpad än svedjebruk i lövskogsbygd. Gropkeramikerna var kust - och strandjägare, med grisar.
Angående pålbyggnaden med sin palissad var den länge ensam i Nordeuropa, men nu har man funnit ett tämligen stort antal, s k "Säby-inhägnader", ett kulturelement i trattbägarkulturen bland annat.
Kan vi prata om Alvastra pålbyggnad?
Re: Kan vi prata om Alvastra pålbyggnad?
I senaste numret av Populär arkeologi finns en artikel om bla Alvastra pålbyggnad på sidorna 24-29. Artikeln tar upp tex skallen efter en ung man som blivit skalperad. Skallen hittades vid ingången och håller nu på att DNA-analyseras inom Atlasprojektet.