Jag tolkar det som att denna första våg av indoeuropeiska herdar med sina hjordar inte behärskade/ville använda sig av sjöfärder( vilket trattbägarfolket gjorde ) , men var vana vid frusna floder/sjöar.Castor skrev:Jylland och Ålands hav utgjorde alltså olika två vägar in till Skandinavien. Två olika grenar av den kontinentala snörkeramiska kulturen. Undrar om de talade samma språk eller om deras tungomål skiljde sig så mycket från varandra att de inte kunde förstå varandra om de någonsin möttes.
Intressant är att det anges att den svensk/norsk/baltiska stridsyxekulturen behöll det gemensamma äldsta utseendet på stridsyxan, medan den förändrades i enkeltgravskuluren.
Alltså har de inledningsvis haft gemensam kultur och kanske också språk.
Frågan är vilket språk som i norr mötte de nya vågorna indoeuropeer när de kom söderifrån med bronsålderskulturen. Ålderdomlig indoeuropeiska eller kanske ett (uppblandat) språk som tillsammans med nykomlingarnas språk blev grunden till protogermanskan med sina ca 25 % avvikande ord mot övriga indoeuropeiska?