Dendrokonologifråga

[tomte]

Vid åldersbedömningar av runinskrifter i trä har man använt dendrokronologisk datering. Att man kan fastställa träets ålder förstår jag, men runornas datering har också byggt på att man tyckt sig kunna fastställa att träet var färskt vid ristningstillfället. Hur kan man se det?

[Valdemar]

Det låter osannolikt, varifrån kommer uppgiften?

[ingrid]

Skulle det kunna vara så att själva kanten på de ristade runorna ter sig annorlunda och att man ser det i typ mikroskop? Ett färskt trä är mjukare än ett åldrat.

[tomte]

Jag har för mig att jag läste det någonstans i litteratur om dalrunor och Dalarnas medeltida runinskrifter i trä. men kan inte fastställa källan utan att på nytt behöva låna och läsa litteraturen på området.

[Carl Thomas]

Runor skärs in i trä i V- form - och man skär varje sida enskilt = skär och motskär från andra hållet. Nör man skär första snittet skär man ofta djupare än andra snittet. Dvs att själva V :et ör djupare skuret. Den högra sidan skärs först av en högerhänt person - och detta snitt är då djupare skuret än motskäret. Totalt ser de båda snitten ut så här: y synligt blir det så här: v

Första snittets djup bestäms oftast av hur mjukt trävirket är. Färskt virke är mjukt och bör därmed ge ett djupare snitt än vad snitt i hårt trä ger.

Hårt trä innebär att årsringarna (mörka virket) är hårdare än det mjukare ljusa virket, dvs, det blir olika djupt i skäret nör spetsen på kniven glider enom trät, grundare vid årsringar och djupare mellan årsringarna. Skären blir grundare som helhet etersom trät är torrt och hårt.

Runor kan även ristas i trä, dvs man anvönder bladets (spetsens rygg) och både trycker och drar samtidgt. Detta görs lämpligen grunt och ytligt och ger tunna grunda linjer som inte tål hårt slitage någon längre tid.

Med denna kunskap som grund bör man i mikroskop kunna se hur djupa snitten är, hur ämna deras kanter är samt om personen är höger- eller vänsterhänt.

Thomas

[heimlaga]

Jag som har arbetat något år som timmerman och träslöjdat en hel del och är utbildad finsnickare brukar ofta kunna se skillnad på arbeten gjorda i färskt respektive torrt trä men det är svårt att beskriva med ord och lyckas inte alltid. Det är någonting som man bara ser eller inte ser.
Här kommer ett försök:

-Om en torkspricka går rätt över den bearbetade/ristade/täljda/bilade ytan ser man oftast tydligt om den fanns där när bearbetningen gjordes. Skäret blir inte kontinuerligt och kanten på torksprickan vill flisa om den redan fanns där.
-I torrt trä blir det ofta små urflisningar i hörmen när man skär in någonting med kniv. I synnerhet i gran och furu. Inte så mycket i björk och rönn. De där små urflisningarna är ganska kännliga.
-I torrt trä blir det lättare sprickor om man hugger eller skär fel.
-Riktigt gammalt torrt trä (äldre än 150-200 år) får bättre sammanhållning tvärs fiberriktningen och börjar bete sig helt annorlunda än nytorkat när man arbetar med det. Det blir som dött. Ytorna blir släta av sig själva och när det flisas blir flisorna korta.

Jag kan skära precis så djupt jag vill i torrt trä lika väl som i färskt.